Talare ej angiven
— spela upp från den här punktenVälkomna
Textversion
Se sändningen · 5:27:52 · Uppdaterad
Textversion framställd med automatisk taligenkänning av Cybercaster. Texten kan innehålla fel. Vid avvikelser mellan text och sändning är det ljudet i sändningen som gäller.
Hoppa till textversionenVälkomna
alla till detta kommunfullmäktigemötet. Vi ska börja med ett upprop, men jag vill först hälsa alla hjärtligt välkomna. Ledamöter, ersättare, åhörare och ni som eventuellt är med oss digitalt också någonstans. Så nu förrättar vi uppropet och Om vi börjar där och sen ska jag också be, det finns en flik när man kommer in i meetings där det står yrkande. Den är vi inte mogna att använda än så det vill jag be er att ni bortser från den tills ni får ett annat besked. Sen har jag också ett önskemål om att när vi nu har samlats här i salen att när ni är inne i salen sitt gärna på era platser. Det är bra för de som håller ordning på oss och ordning på lokalerna att veta vilka människor som tillhör gänget här. Så det är en stilla vädjan om det. Så, då sätter vi igång. Sen ska det särskilt upplysas om att vid kommunfullmäktiges sammanträde liksom vid den vidare hanteringen av varje enskilt sammanträde tillämpas gällande integritetslagstiftning vid all behandling av personuppgifter. Och de som deltar i kommunfullmäktiges sammanträde erinras om att de inte får röja enskildas sekretess. Tack. Ser det ut? Har vi lyckats registrera oss? Då fick du in generationen. Är det någon som inte har lyckats trycka in sig? Det ser ut som att alla är nöjda. Då kan jag börja. Då ska vi börja sätta in ersättare för frånvarande ledamöter. Kan jag börja nu, Pamela? Då börjar vi att på plats tre för Daniel Sestracic går Anna Maria Stoparic Clementi, Vänsterpartiet, in. På plats 7 för John Eklöf, Moderaterna, där träder Malin Ahlström in. Plats 15, Sanna Axelsson för Socialdemokraterna. Där har vi inte fått någon än. Får jag ta det lite lugnt? Nesia Rahman går in där för sanna. För Johan Fagerfors går Karin Elisabeth Falk in. Det är Malmö listan. För Jesper Olsson på plats 29 går Anna Ljunggren, Miljöpartiet, in. På plats 42 för Sedat Arif, Socialdemokraterna, går Nadjam Udin Malik in. För Carina Nilsson, Socialdemokraterna, går Ida Therese Högfelt in. På plats 45 var det. För Karin Gustafsson, plats 58, går Seviera in, Vänsterpartiet. För Dako Simic, Moderaterna, går Nicola Rabi in på plats nummer 59. För Jesper Olsson på plats 29 kommer Vera Røös in. Stämmer va? Är vi färdiga?
Då går vi in på punkt två på dagordningen som handlar om val av justerare. Vi har också ett ärende längre fram, valberedningen, där vi kommer att justera omedelbart. Jag föreslår att vi utser Susanne Jönsson, Socialdemokraterna, Niklas Holmgren, Gellersten, Sverigedemokraterna att justera. Detta ska ske onsdagen den 11 november innan klockan 13. Kan det bli fullmäktiges beslut?
Svar ja, ska jag vänja mig vid klubben också. Då går vi in på ärende tre som är en redovisning av länsstyrelsens beslut på grund av att Anfal Mardi, Vänsterpartiet, har avsagt sig uppdraget som ledamot här i fullmäktige. Hossein Månser tar den platsen och ny ersättare blir då Sofie Valfridsson, såklart alla från Vänsterpartiet. Förslaget är att lägga länsstyrelsens protokoll till handlingarna. Kan det bli fullmäktiges beslut? Svar ja, tack. Då går vi in på inkomna enkla frågor. Nu ska vi bara se så att jag får klart för mig.
Vi har tio stycken frågor som vi ska titta på idag. Jag börjar med att ställa frågeställning berätta vilka frågor det är och fråga om de får ställas. Det är en fråga till Amani Loubani från Albin Schyller om Malmös senaste bottenplacering. Frågan kommer besvaras av Amani idag. Vi har Förlåt, nu missade jag. Kan fullmäktige medge att frågan får ställas? Vi har en fråga från Andréas Schönström från Jenny Bengtsson om att torget i Oxie inte är en parkering. Kan den frågan ställas? Svar ja. Vi har en fråga till Katrin Stjernfeldt Jammeh angående höjd kommunalskatt trots Malmö stads starka ekonomi. Kan den frågan få ställas? Vi har en fråga till Halimo Bashir Abdi från Sahar från Centerpartiet om att stärka kommunens arbete med etiska och hållbara upphandlingar. Kan den frågan få ställas? Den kommer besvaras idag men av Katrin Stjernfeldt Jammeh Ja. Så
Tack för ordet ordförande. Jag har två ordningsfrågor egentligen. Jag passar på att ta dem båda två nu när jag är här uppe. Den ena gäller då det som nämnde jag för presidiet innan, gällande max antal frågor. där vi har skickat in flera frågor men att man har satt ett tak idag på att bara tio frågor får besvaras under fullmäktige. Jag önskar i kommande gruppledaröverläggning att vi gör klart huruvida det är som vi har haft det tidigare att man då har ett golv på 10 för att ingen ska kunna fylla bustra bort de 60 minuterna vi har. Så att vi kan ha upp till tolv frågor om det skulle medges av tiden. Men den andra frågan är också huruvida där jag skulle vilja att vi, om vi ska byta svarare på frågorna, att vi ställer det också under proposition. Vi som sitter i opposition riktar frågorna mot det kommunalrådet vi tror har bäst kunskap i frågan. Finner styrat att man har ett annat kommunalråd som man vill ska besvara frågan så bör detta också ställas under proposition i fullmäktigesalen.
Tack. Då bara är det någon som ville komma in för jag tänkte bara ett kort svar är att visst tar vi upp det gruppledaren bland gruppledarna. För jag tänker inte att jag ändrar i den ordningen idag. Det är första gången jag sitter ordförande och jag känner att det här måste ju diskuteras både faktiskt den ena och den andra. Men vi noterar detta och jag tror att Katrin har någonting att säga.
Tack, det är bara en reflektion kring över vem som besvarar frågor. Min erfarenhet är att man väldigt ofta ställer en fråga men inte till den personen som den här församlingen har pekat på ska hantera den. Vi har ju en ansvarsfördelning mellan kommunalråden. Ganska ofta får jag frågor som andra kommunalråd har att besvara. Det är mer sällan som man ställer frågor till andra som jag i sin tur föreslås ta över utan det hänger ihop med det den beskrivning som är till respektive kommunalrådsuppdrag eller den portfölj man har.
Tack för det, men kan vi då gå vidare med frågorna och ta upp det som Anton väckte i gruppledarna?
Jag kan väl hålla med Katrin att det finns en uppdragsbeskrivning. Samtidigt är det så att när presidiet sen flyttar om frågorna, eftersom vi ibland ställer dem ibland som sakfrågeupplysningar, vilket det ska vara, och ibland riktat mot ett kommunalråd som har uttryckt sig i frågan, så är det också bra om det i så fall ställs under proposition, vilket kommunalråd som besvarar. Om vi nu skiftar över det, att det ställs under proposition i det fallet.
Ett kort genmäle från Katrin Stjernfeldt Jammeh och sen skulle jag vilja att vi går vidare så att vi inte fortsätter debatten om det är okej för fullmäktige.
Tack, men jag tänker ett medskick till gruppledarna är väl att diskutera just hur verktyget Frågor ska användas. För som jag uppfattat det så är det ett verktyg som ställs för att ansvarsutkräva de ansvariga för verksamheten. Då har fullmäktige pekat på olika personer kopplat till olika frågor. Vill man debattera enskilda ledamöters artiklar, Facebookinlägg och så finns det massor med andra forum för det. Men denna församling är satt att hantera stadens verksamheter och denna församling har pekat på olika individer i olika frågor. Så bara någon sorts medskick om att ha respekt för det. Men det kanske också är en fråga som gruppledarna bör diskutera vidare. Tack.
Tack. Då går jag vidare till att nästa fråga är till Nina Jakku från Hanna Holm C om åtgärder för att minska klasstorlekarna i staden. Kan den frågan få ställas? Tack. Fråga till Tobias Pettersson från Martin Molin C om när Malmö blir en bilfri innerstad. Kan den frågan få ställas? Det kommer besvaras av Andréas Schönström. Fråga till Nuur Bashir Abdi från Anton Sauer om att stärka transpersoner i Malmös rättigheter. Kan den frågan få ställas? Fråga till Halimo Nuur Bashir från Linda Eklund om judars trygghet i Malmö. Kan den frågan få ställas? Så Fråga till Amani Loubani från Nils Littorin om våldtäkter i hemtjänsten. Kan den frågan få ställas? Ja. Och slutligen fråga till Katrin Stjernfeldt Jammeh från Niklas Holmgren Gellersten om förbättringar vid genomförande av nästa val. Kan den frågan få ställas? Finner att så är fallet. Då går vi raskt över till punkt fyra, besvarande av frågor. Just det, jag har ju, förlåt mig, här är jag ju slarvig. Jag har en punkt på talarlistan här. Nils Littorin har begärt ordet men det kanske inte var meningen. Förlåt. Okej, men då går jag vidare där men förlåt att jag höll på att hoppa över dig. Amani svarar på den sista. Tack så mycket. Då går vi vidare till besvarande av frågor.
Och börjar med frågan till Katrin Stjernfeldt Jammeh från Helena Nanne angående kommunalskatt trots Malmö stads starka ekonomi. Då lämnar jag ordet till Katrin först.
Ett ögonblick bara, förlåt. Så startar ni klockan där? Tack ordförande, ledamöter, åhörare. Helena Nanne har ställt en fråga som lyder: Hur stark behöver Malmös ekonomi vara för att en skattehöjning kan undvikas? Bakgrunden till frågan är att vi i styret har gått fram med vårt budgetförslag och att det budgetförslaget innehåller en skattehöjning om 30 öre för 2027. Det är för att vi den här mandatperioden vill jobba med att Stärka välfärden, öka jämlikheten och snabba på klimatomställningen. Det handlar inte om att kommunen har svarta hål som måste fyllas utan det handlar om att vi har höga ambitioner och att vi inte ser att vi kan vänta på att staten ger oss bättre förutsättningar. Jag har sagt det tidigare och jag säger det gärna igen. Att förändra skattesatsen är inget man gör lättvindigt eller utan att arbeta igenom förslagen och utan att ta ställning till för- och nackdelar. Här handlar det om att väga av behoven och ambitionerna och vi ser stora behov i förskolan, skolan, vården, omsorgen, kulturen, fritiden, klimatet och miljöarbetet. Och vi avser att höja ambitionerna och takten i utvecklingen. Man skulle kunna vända på frågan till Helena Nanne för det enda du har aviserat hittills. Ni har inte lagt fram ert budgetförslag men ni har aviserat att ni vill sänka skatten. Så jag skulle kunna vända tillbaka frågan då och säga hur låga ambitioner eller orealistiska kalkyler kan man ha för att fortsätta prioritera skattesänkning?
Ordet till Helena Nanne.
Tack ordförande. Gång på gång har Katrin Stjernfeldt Jammeh betonat hur stark Malmö stads ekonomi är och beskedet är nu att malmöborna ska få höjd skatt trots den socialdemokratiska partiledarens löfte om att höja skatten för vanligt folk. Det går ju inte. Under förra mandatperioden så argumenterade du ofta mot skattehöjningar när Vänsterpartiet krävde dem. Du har själv pekat på att höjd kommunalskatt ökar bördorna för vanliga löntagare. Den konsekvensen kan rimligtvis inte försvinna för att du nu har kommit överens med Vänsterpartiet. Malmöborna har ju också ambitioner. Att ge barnen en fritidsaktivitet, att spara till en bostad eller bara få lönen att räcka månaden ut. De har alltså andra behov och intressen än att betala mer i skatt. Innan man kräver mer av Malmöborna så borde man ju kunna visa hur man själv prioriterar, effektiviserar och tar ansvar för sina höga ambitioner. Varför har ni inte en endaste gång gjort detta för att få pengarna att räcka till mer?
Då har vi ett genmäle från Katrin Stjernfeldt Jammeh
Tack, jag noterar att Helena Nanne försöker återigen stå på två tuvor samtidigt. Ena sidan beskriver du att vår ekonomi är stark. Andra sidan beskriver du att vi inte tar ansvar, att vi inte orkar prioritera. Jag konstaterar att Malmö stad är en kommun som har en stark ekonomi men som också har stora behov. Vi har investerat tungt i många år för att bygga ut förskolor och skolor. Nu bygger vi ut gymnasieskolor, vi bygger ut vård- och omsorgsboende och vi har behov framåt. Vi har också en ambition att stärka upp välfärden. Förskolan, skolan. Vi har haft löfte till Malmöborna om ökad förskole, andel förskollärare, att jobba för mindre barngrupper. Vi har många partier som har utfärdat löften nationellt, men de har inte infriat dem och just nu har vi ingen regering som kan sätta pengar bakom de utlovade löftena. Vi gör avvägningar. Vi ser att vi har en långsiktigt god ekonomi, men vi har också höga ambitioner. Och vi upplever faktiskt, även om du inte gillar det, att Malmöborna har röstat på partier med höga ambitioner. Tack.
Då har vi en slutreplik från Helena Nanne.
Tack ordförande. Jag står på två turer. Jag står på skattebetalarnas sida och trivs väldigt bra där. Den som säger att ekonomin är stark, det är du som har hävdat det år efter år i debatt efter debatt. Inte minst i debatterna mot Vänsterpartiet när de har velat höja skatten. Ni pratar om högre ambitioner, men ni inte haft några ambitioner sen sist ni höjde skatten. Det är ganska många år sen nu. Det skulle i och för sig kunna vara en förklaring till att hemtjänsten ligger i botten och att barngrupperna i förskolan har vuxit. Jag ställde en fråga om varför ni inte har gjort någonting för att prioritera annorlunda, för att använda pengarna på ett annat sätt. Vilka slöserier har stoppats? Vilka ineffektiviteter har åtgärdats? Malmöbornas plånböcker kan inte vara lösningen varje gång ni vill spendera mer. Ni kan väl åtminstone försöka använda deras pengar bättre innan ni kräver mer. Och så är det ju det här argumentet som ofta kommer med den nationella politiken. Sossarnas senaste nationella skuggbudget skulle ge Malmö omkring 20 miljoner mer. Hur mycket högre ambitioner skulle du kunna ha för 20 miljoner?
har vi en Ett avslutande genmäle från Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Nu fortsätter du lite med samma retoriska vårpa. Å ena sidan påtalar du att det var länge sedan vi höjde skatten i den här församlingen. Å andra sidan beklagar dig för att vi gör det nu. Så här, vi höjer skatten och vi ser att vi behöver det. Nu har vi haft flera år med en regering som har låtit inflationen äta upp mycket av välfärdssatsningarna. Samtidigt som många nationellt från olika partier lovar mer välfärd utan att skjuta till pengarna. I Malmö vill vi lägga kraft bakom våra löften. Vi ser att vi har fått ett mandat för Malmöborna att fortsätta bygga ut förskolan, skolan, äldreomsorgen Omsorgen är stor, tidiga insatser för unga för att se till att den här staden blir bra. Utan att göra det på en bekostnad där vi slaktar kulturen eller fritidsverksamheten. För det är också viktigt för Malmös unga och för staden ska utvecklas i sammanhållning. Ja, stadens ekonomi är stark. Ja, vi har goda förutsättningar att fortsätta satsa för att bygga ut välfärden som vi upplever att Malmöborna i hög grad efterfrågar. Faktiskt i ännu högre grad i det här valet än tidigare. Tack.
Då kommer vi in på nästa fråga som är den från Nichlas Holmgren Gellersten om förbättringar vid genomförande av nästa val. Den besvaras av Amani Loubani. Varsågod.
Tack för det. Tack fru ordförande. Jag har fått en fråga av Niklas kopplat till eller den lyder så här. Vilka konkreta åtgärder kommer du verka för i syfte att komma till rätta med problematiken kring genomförandet av våra allmänna val i Malmö? Tack för frågan Niklas. Och jag vill också förtydliga att det är främst kopplat till valsedlar och oordning i valsedelställen. Och det är ju så att Valmyndigheten har fått in ungefär 5200 rapporter i hela Sverige kopplat till genomförandet av val där hälften berör valsedlar. Det säger valmyndigheten att de inte är så förvånade över. Det är cirka 720 miljoner valsedlar. Det är mer än ett ton valsedlar och material som vi har distribuerat till Malmö Då har vi cirka 2000 anställda som skarpt när det är valdag ska agera. De har liksom ingen övning utan det är valdagen. Vi har utökat valdistrikten och det är mycket som ska vara på plats. Varför är då valmyndigheten inte förvånade att det blir så? Det har alltid varit så tyvärr att någon kanske väljare lämnar tillbaka valsedlarna fel plats eller att röstmottagarna inte hunnit i tid och så vidare. Med det sagt så vill jag säga att det konkreta som vi kommer att göra det är att ha en utvärderingsdag där vi lyssnar in alla, både ledamöter och ersättare i valnämnden för att tillsammans se till vad mer kan vi göra Givetvis en förhoppning att det blir en reform av valsedelssystemet så vi inte har det här systemet så att det blir lättare att ta ansvar för att valsedlarna faktiskt är på plats om valnämnden skulle ansvara för distribution även av namnvalsedlar, vilket inte är så det är idag. Så en utvärdering som vi har gjort efter varje val och uppföljande åtgärder.
Tack. Nichlas Holmgren Gellersten.
Tack för det ordförande. Jag ställde den här frågan till Katrin just eftersom det ingår i Finanskommunalrådets ansvar, just valnämndens uppdrag. Eftersom det är den kommande perioden, kommande valen så hoppades jag att det var Katrin som skulle svara på frågan. Amani Loubani är valnämndens ordförande har varit det under perioden här och Det enkla man kan säga är att vi ska ha en utvärderingsdag. Det är jättebra, men det måste bli nånting Det måste bli förverkligat också. Det finns många idéer som kanske inte är genomförbara, men enkla saker som jag lyfte här är frågan att man har till exempel självkopierande papper, att man har kvittenser på plats. För när vi var ute och ser hur kaoset med kvittensystemet, ja vissa förstod inte hur det skulle funka, det tog tid, det var administrativt tungt för ordförandena i de olika vallokalerna. Det funkar inte riktigt. Särskilt inte på valen när det är som allra mest att göra. Tack.
Tack, fru ordförande. Jag vill ändå betona att när det kommer till valnämnden har vi inte velat ha politiskt käbbel utan där vill vi vara eniga. Vi har varit helt eniga i alla beslut för att det handlar om malmöbornas förtroende för genomförandet av val. Så där har vi satt demokratin före partipolitiska intressen. Så apropå vad vi har genomfört, vi har alla varit i de flesta valdistrikt för att bevaka att det har blivit så som vi har bestämt. Men du har rätt i en sak att de här kvittenserna att vissa tog de andra inte och det beror på att vi införde det eftersom det kom misstro Det är inte ett optimalt system. Vi ska kunna lita på varandra. En del ordföranden kände att jag behöver inte ta en kvittens om vi känner att det här inte är ett problem. Så det var inte en obligatorisk sak man skulle göra. Det är för att man ska känna trygghet att vi kan lita på varandra. Med det sagt så håller jag med dig att de här blanketterna kan bli enklare till nästa val.
Då är det slutreplik från Nichlas Holmgren Gellersten. Ja.
Tack för det ordförande. Det belyser ytterligare ett problem att det här var tydligen frivilligt. Det var dels olika informationer som kom till oss i partierna. Det var dels annan information som man hade ute hos ordförandena i de olika vallokalerna. Det handlar om att har vi ett gemensamt förhållningssätt så gör man det antingen på ett sätt eller så gör man det inte alls för att undvika den här typen av förvirring. Det handlar framförallt om styrningen av verksamheten så man ser att jag tycker detta är en bra sak. Det är bra att vi ser att här enkelt ens på att vi har lämnat in våra valsedlar, de ska finnas, det ska finnas tillräckligt många. Men då måste man ju ha en gemensam hållning kring det. Det kommer inte funka annars om man ska göra olika bedömningar från fall till fall. Har man ett system så ska man använda det och det ska vara enkelt för alla inblandade eftersom det är vart fjärde år. Tack. genmäle manni.
Ja, men alltså de här kvittenserna är ju en liten del egentligen av det hela. Det största har ju handlat om valsedlar och vi bjöd ju in alla partier till information för man ska ha samma information. Så vi bjöd in alla partier, informerade alla så att man skulle ha samma information och veta vad det är som gäller. Dessutom är det ju så att när vi genomför val så är det en prioritering hela tiden någonting som måste prioriteras. Problemet med kvittenserna var att i vissa valdistrikt så är det en adress men det är flera valdistrikt. Så lämnade man in valsedlarna till den adressen men man fördelade inte valsedlarna till alla valdistrikt. Så det är en fysisk plats men kanske tre olika vallokaler om ni förstår vad jag menar. Och då gick vi själva och såg till att det blev rätt till slut. Så ibland är det så att vi försökte lösa en situation för förtroendet för genomförandet av val. Det är A och O och ligger i vårt intresse allihopa här inne.
Tack. Nu blir jag lite förvirrad från dagordningen för nu ser jag att jag ska släppa in Katrin på en fråga. Eller? Ja, det är nästa. Jag tänkte att det var Halimo som står på tur.
Det är just det. Förlåt, nu blir jag lite förvirrad igen. Ni får ursäkta mig. Då är det en fråga om etisk upphandling som Anton Sauer har ställt och då ger ordet till Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Tack så mycket ordförande, ledamöter, åhörare. Centerpartiets Anton Sau har ställt en fråga som lyder: Inom vilka varugrupper har Malmö stad idag betydande upphandling av varor från länder, regioner eller områden alternativt med företag som medverkar till krigsbrott, bedriver verksamhet under ockupation eller bryter mot mänskliga rättigheter. Det tog en lång del av mitt svar bara läsa upp frågan. Men tack för frågan, den är viktig. Jag uppfattar att du har ställt den utifrån ett annat kommunalråds uttalande om den uppgörelse vi har gjort i staden kopplat till vad vi vill göra mer. I vårt budgetförslag ligger satsningar på att utöka upphandlingsverksamheten, att förstärka den. Vi har en ambition att verkligen göra allt vi kan för att säkerställa att vi får för Malmöbornas pengar det vi upphandlar men också att vi får varor och tjänster som hanteras på ett sånt sätt att de både leder till att klimatet bevaras och att mänskliga rättigheter tas hänsyn till och inte bryts mot. Vi har redan idag många olika kriterier som är viktiga för oss och vi har de senaste åren satsat på att följa upp för att säkerställa att vi får det vi vill. I Malmö har vi en uppförandekod. I Malmö har vi en uppförandekod där vi kräver att leverantörer följer FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna sen 1948 och flera andra FN- och ILO-konventioner. Det som är lite svårt i vissa delar är själva uppföljandet och sanktionerna. Vi vill säkerställa med ökade resurser att vi verkligen gör allt vi kan inom det regelverk som finns, inom de lagar som finns. Nu har EU ett arbete på väg fram som kanske framöver kommer göra det lättare för oss att ta del av en sanktionslista. Men vår ambition är att förstärka för att verkligen säkerställa att våra högt ställda krav levs upp till. Tack.
Tack. Då är det Anton Sauer för replik.
Tack för ordet ordförande. Då landar jag. Nu vet jag att jag ställde en lång och krånglig fråga men att det inte tydliggjordes vilka just varugrupper vi idag har stora inköp av som kommer från områden där detta har beskrivits. Det har varit en stor fråga under hela valrörelsen kring det här med etiska upphandlingar och etiska upphandlingsdirektiv. Jag ställde frågan utifrån det ena kommunalrådet men jag vet att kommunstyrelsens ordförande också gjorde en intervju med Skånes Folkblad där det här nämndes I varenda en av de här intervjuerna så har det ju framgått att Malmö stad årligen har upphandlingar för miljarder. Samtidigt så framkommer det aldrig vilka grupper, vilka varugrupper som vi upphandlar för de här kostnaderna som skulle kunna beröra det här området. Det vore ju olyckligt om det är så att man har drivit en fråga väldigt hårt, fått Malmöborna att tro att vi upphandlar för miljarder när detta inte är ett problem och ingenting som Malmöborna behöver oroa sig för att deras skattepengar går till idag.
Tack. Får du nu trycka in det? Förlåt.
Så då är det Katrin som ger ett genmäle.
Tack, jag skulle säga att man kan faktiskt inte peka på någon särskild varugrupp och säga att här har vi ett alldeles särskilt stort problem. Det vi kan peka på är att det finns ramverk och regelverk och det finns sanktionslistor i FN och sen har vi ett arbete inom EU och vi har den lagstiftning vi har i Sverige. Jag tror att vi i grund och botten är överens om ambitionen att säkerställa att vi använder Malmöbornas pengar på ett etiskt och hållbart sätt. Ehm Så när frågan om vilka möjligheter vi har för att säkerställa att de krav vi faktiskt ställer. När vi ser att det finns begränsningar i det så säger vi att vi är beredda att skjuta till mer pengar. Det handlar bland annat om att samarbeta med andra städer som driver på för förtydligande. I frågan om handel med Ryssland till exempel så var ni ett av partierna som drev på för att vi skulle stoppa handeln med företag som var verksamma i Ryssland. Hade inte EU satt Ryssland på sin sanktionslista hade vi inte haft möjligheter att jobba på det sättet som vi gör idag till exempel. Jag ser att det kan finnas många sådana behov framöver.
Då släpper jag in Anton Sauer på slutrepliken.
Tack för svaret. Ja, Centerpartiet drev bland annat på, vilket vi då också fick bakträkning på från Statskontoret eftersom det förslaget vi då hade inte var möjligt. Vårt förslag riktade sig delvis dock mot enskilda varugrupper, där vi också exemplifierade, med risk för att hamna i förvaltningsrättslig åtgärd. Om jag nämner enskilda företag så tänker inte göra det här. Men det fanns varugrupper som bland annat konsumerades av barn som vi kunde peka på direkt. Jag upplever att problemet med frågan i övrigt nu har varit att det har varit en Ursäkta mig kulturkrigsfråga där ingen än så länge idag har kunnat presentera att Malmöbornas pengar faktiskt går till oetiskt producerade varor. Men där olika civilsamhällsorganisationer har varit oroade för detta och det har underblåsts av politiker i den här församlingen. Att vi lägger miljontals, om inte miljardtals, pengar för att köpa in varor från ställen, företag, regioner som inte bedriver en bra verksamhet. Och det är jag orolig för att om vi hela tiden underblåser de strömmarna så skapar vi en oro och osäkerhet inför den politiken vi bedriver i den här salen.
Då var det ett avslutande genmäle från Katrin Stjernfeldt Jammeh
Tack så mycket. Jag ser inte alls att det här är en kulturkrigsfråga. Jag ser att det är en väldigt viktig fråga för det är som du säger, vi upphandlar för miljarder. Vi handlar för 11 miljarder. Jag ser inte att det finns en poäng att säga att det är vissa varugrupper som är viktigare än andra. Att de handlas etiskt och med hänsyn till klimat. Jag vill att alla Malmö stads pengar används på ett klokt och bra sätt som gör att vi får det vi köper men också att vi får det på ett schysst och bra sätt. Den här frågan är stor och diskuteras i EU. Man håller på och skruvar i regelverken för att kunna göra det lättare för upphandlare att utesluta affärer med företag som bryter mot vissa riktlinjer. Vi ser att städer runt om i Europa jobbar med frågan. Städer i Sverige arbetar med att förfina och förtydliga vad som krävs för att vi ska kunna göra ett bra jobb. Jag tycker att denna fråga i allra högsta grad är viktig och den går helt i linje med de ambitioner vi har haft länge att fortsätta vässa uppföljningen och se till att vi får det vi vill. Vi vill ha största möjliga rådighet för pengarna.
Tack. Och då går nästa fråga den är från Nils Littorin om våldtäkter i hemtjänsten. Den går till Amani Loubani. Lämnar jag dig ordet, Amani? Vi får nog ändra på klockan.
Tack fru ordförande. Tack för frågan Nils. Jag ska bara läsa upp vad det är du har sagt. Vilka konkreta åtgärder avser det nyvalda kommunalrådet att vidta för att förbättra kvaliteten i Malmös hemtjänst och lyfta kommunen från de Förlåt. Jag vill att ansvarigt kommunalråd redovisar de åtgärder som kommunen har tagit fram för att förhindra fler övergrepp mot värnlösa äldre i Malmös äldreomsorg. Den inte frågan, men det här har då Nils ställt. Jag vill verkligen tacka för att du ställer det här. Det viktigaste vi har att göra är att vi får in rätt personer med rätt kompetens. Därför satsar Malmö väldigt mycket på att anställa personer som är utbildade undersköterskor. Idag ligger vi på 81 av vår personal som är undersköterskor. Rikssnittet är på 71 procent. I rekryteringsprocessen ska vi också se till att ta utdrag ur belastningsregistret. Vi har förtydligat rutiner kring referenstagning så att vi vet vem det är vi anställer. En helhetsbedömning och kontrollerar att det personen säger om utbildning, om det är sjuksköterska eller undersköterska, att det stämmer. En annan sak som vi gör nu är att se till att är det misstanke om allvarligt brott så anmäls detta till polisen omedelbart. innan förvaltningen har sin egen utredning eller sådär. Sen får vi vidta arbetsrättsliga åtgärder under tiden. Men som sagt, vi väntar inte utan vi polisanmäler omedelbart. Så det är de här viktigaste sakerna. Samtidigt så har vi en revision av rekryteringsförfarandet. Det vill säga vad mer kan vi göra? Vi vill titta på det. Finns det saker som vi skulle kunna göra för att förstärka men förtroendet för våra medarbetare. Vi kan se att i Socialstyrelsens senaste undersökning där hemtjänstmottagare har fått frågor om de blev dåligt behandlade på grund av deras kön där har 99 svarat att det stämmer inte.
Tack Amani. Då är repliken din, Nils Littorin, Malmö listan.
Så Malmö kommun ska sluta att förhindra polisens arbete. Det är den konkreta åtgärden som ni tänker vidta. Det var ju väldigt förnämligt av er. Här pratar vi alltså om människor som besöks av personer som har nycklar till deras hem och som förgriper sig på dem upprepade gånger Det är fyra fall under de senaste åren som har rapporterats i media. Men mörkertalet är gigantiskt, enligt bedömare som senioren har intervjuat. Det kan man själv föreställa sig att är man dement, svag, rädd så kanske man inte vågar, kan göra en anmälan. Jag tycker det är för dåligt att ni inte har mer att komma med. Det har ju kommit upp förslag. Varför kan du inte svara på det? Varför kan man inte få välja könet på den som ska komma hem till en och genomföra intimhygien till exempel?
Då är det genmäle till Amani Loubani.
Tack. Först vill jag ändå understryka att vår hemtjänstpersonal är välfärdens bärare. Det är personer vi behöver tacka för en jätteviktig insats för att de tar hand om våra äldre. De finns där för att leverera den vård och omsorg som behövs. Så det är viktigt att även när vi vill lyfta kritik och synliggöra viktiga problem, jag håller med dig i det att det finns ett mörkertal. Samtidigt är det viktigt att inte generalisera för då värnar vi inte så jätteviktig personal som vi måste göra. Men du har en konkret fråga där kopplat till att välja kön. Förvaltningens inriktning är att så långt det går att se till att leva upp till de önskemålen om man har önskemål kopplat till kön. Men sen finns det vissa arbetspass där man inte riktigt kan. Samtidigt är ju det här en fråga som utreds nationellt och då väntar vi och ser när den är riktigt ordentligt utredd. Vad landar den i nästa sommar och så får vi se vad som händer därefter. Men vi försöker leva upp till de önskemålen redan idag.
Då är det Nils Littorin som har slutrepliken.
En åldrad kvinna som är försvarslös, blir neddrogad och våldförd av en anställd i Malmö kommun. Har ni gjort någon kartläggning? Vet ni hur många det är? Har ni gjort någonting överhuvudtaget? För mig låter det inte som att ni tar detta på något särskilt stort allvar. Men börja med att anställa människor som kan prata svenska, som kan som har en undersköterskeutbildning och så ser till att det är en rättighet för de här äldre att de är trygga i sina hem. Man kunde göra också att man måste vara två som kommer hem till dem. Man kan göra väldigt, väldigt mycket som ni inte gör. Och sen det här med Dina framtida planer. Det här är sånt som du kan göra idag, Amani Loubani, och som borde ha gjorts för länge sedan.
Tack, då har Amani ordet för ett avslutande genmäle. Tack
Tack, fru ordförande. Det är så här Nils att jag har fått siffror. Det här är en förvaltning där det finns ett imponerande ledarskap skulle jag säga. Det är så här att 86 av hemtjänsttagarna anser att personalen har tillräckligt bra språkkunskaper idag, 86 i Malmö, rikssnittet är på 88 och vi satsar på kompetensutveckling i årets budget. eller den som kommer att komma. När det kommer till undersköterskor och rätt kompetens som du var inne på, där ligger vi över rikssnittet. Det här är en förvaltning som har nästan 6000 medarbetare om man räknar med timanställda. Det här är en stor verksamhet, en av Skånes största arbetsgivare, en av de största budgetarna i Malmö stad. Och här förflyttar man sig i rätt riktning för en kvalitativ vård och omsorg. Här finns mycket vi vill göra. Jag är alldeles ny på det här uppdraget. Jag är så hedrad, så stolt, så glad. Vill göra jättemycket. Men det är viktigt också att se allt det som redan har gjorts.
Då tackar vi. Går in på nästa fråga och den går till Halimo Nuur Bashir Abdi och den är ställd från Linda Eklund och den handlar om judars trygghet i Malmö. Varsågod Halimo.
Tack så mycket ordförande. Jag har fått frågan från Linda som lyder så här. Vilka konkreta åtgärder avser kommunalrådet vidta för att säkerställa att judar i Malmö ska kunna leva öppet och tryggt med sina med sin judiska identitet utan att utsättas för antisemitism, hot eller trakasserier? Tack Linda för frågan. Jag uppfattar Frågans kärna handlar om hur vi säkerställer judiska Malmöbors att de ska leva öppet och tryggt i vår stad. Låt mig börja med att understryka att ingen människa ska behöva leva under sådana omständigheter som beskrivs i frågan som Linda har ställt. Att föräldrar känner sig tvingade att dölja sina barns identitet, att människor undviker att bära symboler som visar deras tro eller kultur, eller att judiska Malmöbor oroar sig för sin och sina barns trygghet. Antisemitism, hot och trakasserier hör inte hemma i Malmö och får aldrig normaliseras eller accepteras. Som ny kommunalråd med ansvar för mänskliga rättigheter i ungefär två veckor välkomnar jag dialog med Judiska Malmöbor, Judiska församlingen och andra berörda aktörer om hur vi stärker tryggheten och motverkar antisemitismen. När det gäller Malmö stads arbete mot antisemitism vill jag vara tydlig med att det inte har skett någon nedmontering eller försvagning av de insatser som byggts upp under tidigare år. Samarbetet med judiska församlingen består. Arbetet mot antisemitism fortsätter och de strukturer som etablerats finns kvar. Tvärtom har Malmö stad nyligen stärkt arbetet genom att revidera programmet för den nationella minoriteten judar och det nationella minoritetsspråket jiddisch, där arbetet mot antisemitism nu
Avsluta Halimo. Ja, tack. det replik från dig Linda Eklund.
Tack så mycket och tack för svaret. Det gläder mig att höra dig säga att det här är en viktig fråga. Det är en jätteviktig fråga. Faktum är att det finns Malmöbor idag som inte vågar leva öppet som den den är. Som döljer vem man är och vilken religiös tro man har för att inte bli trakasserad. Det finns Malmöbarn som inte vågar gå med sin Davidsstjärna till skolan för man vet att då kommer man mötas av trakasserier. Tungt beväpnad polis är snarare standard än något annat utanför sammankomster till just den här religiösa minoriteten. Det gläder mig också att höra att du konstaterar att ingen nedmontering av det arbetet som Liberalerna har bidragit till de senaste åtta åren har nedmonterats de senaste två veckorna. Det gläder mig. Det gläder mig också att du välkomnar dialog, men jag saknar ändå svar på den frågan som jag faktiskt ställde. För jag hoppas att det finns konkreta åtgärder som du avser vidta för att se till att det här inte kommer vara vardag för de här Malmöborna. Så jag ställer ändå frågan en gång till. Hur kommer kommunalrätten säkerställa att ingen behöver dölja att man är jude i Malmö?
Och då blir det ett genmäle från Halimo.
Det konkreta arbetet handlar om att fortsätta utveckla samarbetet med Judiska församlingen och judiska Malmöbor. Stärka kunskapen om judisk historia, kultur och rättigheter, stödja förebyggande arbete i våra verksamheter och säkerställa att Malmö stad konsekvent arbetar mot alla former av antisemitism, diskriminering och hatbrott. Tack.
Då är det ett genmäle från en slutreplik från Linda Eklund.
Tack så mycket. Det här låter väldigt bra, men ord förpliktigar. Jag tänker också att det är värt att poängtera att det är många malmöbor som jag skrev i min fråga som upplever en stark oro nu med tanke på att det är Vänsterpartiet som tar över ansvaret för den här typen av frågor. Det är ju tyvärr ingen hemlighet att Vänsterpartiet i Malmö har uttryckt stöd för personer som till och med blivit uteslutna av ert parti nationellt för att ha delat antisemitiska inlägg. Och det är bara ett av flera exempel. Så det finns ju en oro hos Malmös judar för vad som kommer hända framöver. Jag uppskattar ändå intentionen att man kommer fortsätta att vidareutveckla det arbete som Liberalerna har varit med att etablera i staden. Men jag tycker att det är värt att belysa och skulle ändå vilja höra hur du som kommunalråd för alla Malmöbor kommer att säkerställa att det ska vara fritt och tryggt för alla att leva och verka i den här staden.
Då släpper jag in dig Nuur Bashir Abdi på ett avslutande genmäle.
Tack igen. För Vänsterpartiet är kampen mot antisemitism självklar och det ligger oss varmt om hjärtat. Som jag har tidigare sagt så kommer vi att fortsätta att jobba med frågan och det är självklart att det ska fortsätta. Tack.
Då kommer vi till nästa fråga som är en fråga till Amani Loubani från Albin Schyllert om Malmös senaste bottenplacering. Varsågod Amani. Tack fru ordförande.
Albin Schyllert ställt frågan vilka konkreta åtgärder avser det nyvalda kommunalrådet vidta för att förbättra kvalitén i Malmös hemtjänst och lyfta kommunen från de återkommande bottenplaceringarna i Socialstyrelsens undersökning. Tack för frågan Albin. Det är ju så att våra äldre har byggt upp det samhälle som vi lever i. De har format och fostrat generationer som tar över. De har arbetat och bidragit till välfärden. grunderna för det samhälle, den välfärd, den gemenskap som vi har idag och vi är skyldiga att se till att de möts av trygghet och respekt också på ålderns höst. Därför så ser jag fram emot som kommunalråd med ansvar för hälsa, vård och omsorg att se till att öka grundbemanningen och minska antal timavlönade timmar. Jag ser fram emot att slopa den strikta minutstyrningen och avskaffa delade turer. Vi kommer också arbeta för mikrofonen för att det ska vara färre medarbetare per chef så det är ett närvarande ledarskap som kommer satsa på en bra arbetsmiljö och kompetensutveckling. Det här är några av de sakerna som vi kommer att börja den här mandatperioden med. Med det sagt så vill jag lyfta att den här undersökningen som du refererar till. Där är allt fler malmöbor nöjda med sin hemtjänst. 8 av 10 är nöjda. Nöjda eller mycket nöjda. Bäst i klassen, 9 av 10 nöjda eller mycket nöjda. Så vi har 8 av 10. De som är allra högst upp i den placeringen har då nio av tio. Andel Malmöbor som är mycket missnöjda eller ganska missnöjda är 7 procent. Med det sagt, trots att Socialstyrelsen själva säger detta inte ska ses som en rankning, det är inte den typen av placering, så vill vi självklart att alla Malmöbor ska vara nöjda med sin hemtjänst och kommer fortsätta arbeta vidare och fortsätta röra oss uppåt precis som vi har gjort nu senaste tiden. Tack.
Då är det replik från Albin Schyllert, Moderaterna.
Tack för ordet ordförande och tack för svaret. Nu är det ju tyvärr inte så att Malmö har rört sig uppåt gällande kvaliteten i hemtjänsten utan vi ligger ju kvar på en absolut bottenplacering. Plats 265, alltså i den absoluta botten. Varför är det då viktigt att lyfta upp den här frågan? Jo, delvis för att vi i Malmö fullmäktige behöver diskutera vad innebär kvalitet och vad är kvalitet i hemtjänsten och hur ska vi bli bättre. Men det handlar också om alla de Malmöbor som inte har fått rätt omsorg där kommunen har brustit. För att den vanligaste bortförklaringen ni brukar ge i Socialdemokraterna, det är att det bara handlar om enskilda fallet och just där gjorde vi fel. Men överlag så har vi inga strukturella problem i den här stan. Och det är extra viktigt med den här typen av kvalitetsundersökningar som faktiskt pekar ut att vi har det. Vi har strukturella problem i Malmö. Vi är en av de allra sämsta kommunerna i landet. I min fråga undrade jag vilka nya åtgärder tänker du vidta? Tyvärr hörde jag bara gamla saker som ni redan pratar om att ni är färdiga med. Vilka nya åtgärder tänker du som nytt kommunalråd vidta? Tack.
som nytt kommunal stoppa och ge genmäle till Amani Loubani.
Tack, fru ordförande. Ja, Albin, du som ändå brukar vara så konkret, jag tyckte det var svårt att hänga med i din replik. Men med det sagt, många saker som du sa. För det första, att avskaffa den strikta minutstyrningen. Där är vi överens att det finns kvar att göra, viktiga delar att göra att öka grundbemanningen. När jag har berättat detta för berörda inom det här området så sa de: Hoppas bara det blir verklighet. Det är där vi är. Inte att detta är gamla löften som redan är genomförda. När vi pratar om avskaffa delade turer, lätt för dig att säga det bara är snack. Men för den som jobbar några timmar och går hem och sen kommer tillbaka några timmar till, det är inte snack. Det är jätteviktigt för en kvalitativ äldreomsorg. Det är det vi kommer satsa på. Det är också sånt som kostar pengar, som ser till att vi får en bättre kvalitet. Så visst, det här med kvalitet, vad innebär kvalitet? Jag håller med dig. Jag är stolt men inte nöjd. Jag vill undersöka, jag är inte nöjd, jag vill så mycket mer.
Tiden och jag nu och nu är det slut.
är det slutreplik från Albin. Tack för ordet ordförande och jag tycker det är ändå bra att du har lite krisinsikt ändå för den här typen av placeringar är egentligen ingenting nytt. Malmö har placerats i den absoluta botten väldigt många år i rad och gör man inget nytt så får man ju samma resultat. Och det var därför också jag efterlyste nya åtgärder. Du nämner delade turer. Då blir den naturliga frågan. Socialdemokraterna har styrt i decennier. Varför har vi delade turer om det skulle vara lösningen på frågan? Varför ni inte avskaffat dem redan? Samma sak med minutstörningen. Sossarna stoltserade i början av mandatperioden att vi kommer bara ge ett konkret uppdrag till Malmös äldreomsorg. Det är att ta bort minutstödningen. Varför ni inte redan gjort det då? Så återigen, vilka är de här nya förslagen så att vi kan få lite förändring och lite förbättring i Malmös hemtjänst? Tack. Föredömligt. Amani avslutande genmäle.
Tack så mycket, fru ordförande. Att ta ansvar för den här nämnden handlar inte om att hitta på saker som ska bara låta snyggt. Det är kärnuppdraget. Det är bara kärnuppdraget som gäller. Här måste jag säga att du säger krisinsikt. Det är lätt att slänga sig med de orden. Vad är din definition av kris? Vi har flest hemtjänstmottagare som är nöjda än någonsin. Du kan kalla det kris. Samma sak med äldreboendena. Vi har rört oss många placeringar uppåt när det kommer till särskilt boende. Vi ser till att ha högre andel undersköterskor som är kvalificerade än rikssnittet. Vi har snart ikapp rikssnittet när det kommer till svenska, alltså språkkunskaper och vi jobbar hela tiden på kvalitet, välfärdsteknik och annat. Jag skulle inte kalla det krisinsikt att vilja mer och bättre för våra äldre Malmöbor. Tack. Då tackar vi för det.
Då tackar vi för det.
Går över till nästa fråga från Jenny Bengtsson till Andréas Schönström om att torget i Oxie inte är en parkering. och Andreas Jättebra. Varsågod. Tack så mycket.
Jag har fått en fråga av Jenny Bengtsson som lyder: Hur ämnar du att verka för att det nya torget mellan Uxje station och Uxie centrum inte används som en gratis parkeringsplats utan istället kan fungera som ett tryggt, tillgängligt och bilfrittorg för Uxiborna? Tack Jenny för frågan. Redan idag så sitter en områdesskylt som innebär att det är förbud att parkera inom området utanför anvisade parkeringsplatser. Så det gäller redan idag. Är det så att vi kommer tillsammans med polisen har vi stämt av att vi kommer sätta upp nya skyltar som förtydligar detta ytterligare den 9 november så det är väl någon gång nästa vecka. Skulle det inte hjälpa så får det väl bli aktuellt med fysiska hinder. Även det är synd att bilägare ute i Uxe tydligen inte förstår att man inte får lov att parkera på stadens torg.
Då får du en replik, Jenny. Jag tror att du var klar.
Tack för ordet och tack för svaret Andreas. Men eftersom detta torget som jag stött här uppe och debatterat om tidigare är helt stenbelagt och saknar tydliga avgränsningar och olika säkerhetsanordningar, till exempel höjer sänkbara bommar eller betongblock eller någonting liknande. Då har det antagligen varit svårt för bilisterna att se skillnaden och därför nyttjas detta som parkeringsplats. Det nyttjas inte bara som parkeringsplats av Oxibur utan faktiskt också av Malmö stads anställda där jag vid flertalet tillfällen har sett deras bilar stå där och då är det inte för att de är ute och vattnar just då till exempel. Så det hade ju varit väldigt bra om man tar till sig och faktiskt sätter upp tydliga avgränsningar, kanske inte bara nya skyltar som förtydligar utan kanske olika betongsuggor eller är det behov att köra in på torget av olika anledningar då får det vara olika bommar som kan höjas och sänkas elektroniskt. Vi har ju sådana olika områden i Malmö redan. Eller varför inte tillföra mer grönskar? I värsta fall sätta upp den så fall i stora planteringar i stora krukor som kan flyttas vid behov. Men då är det tydligt.
Då ger jag ordet till dig Andreas för genmäle.
Jenny, det är ju tydligt. Jag måste säga att det är inte så att jag är bosatt i Uxe så jag frekventerar Uxes centrum ofta. Men så länge jag kan minnas, jag har ändå haft släktingar så jag är nästan på, jag har varit där sedan min barndom, har det funnits avsedda parkeringsplatser vid Uxes centrum och det råder parkeringsförbud inom området. Det vet alla, men man tar en chans, det är det som händer. i Uxie och det händer på andra ställen också. Men det kan inte vara så att vi ska lägga miljontals skattekronor varenda gång bilister tar en chans. Någonstans är det så här, de vet om reglerna och de struntar i reglerna. Då kan vi göra så att vi förtydligar skyltningen. Det kommer vi göra. Det kostar en del pengar. Vi kan göra så att vi sätter upp fysiska hinder också, men det kostar också pengar. Och vi kan skicka ut parkeringsövervakningen där oftare. Det kostar också pengar. Men någonstans får det finnas en gräns för bilisters dumhet. De måste ju ändå se och följa de skyltar som finns, precis som alla andra trafikanter.
Tack så mycket Jenny Bengtsson. Slutreplik.
Tack så mycket. Jag håller med dig Andreas. Bilisterna ska ta sitt ansvar och vi Sverigedemokrater värnar om bilisterna och vi tycker absolut att de ska följa lagar och regler. Men man kan ju också göra underlätt eftersom detta är en pågående problematik som har varit rutte. Det handlar om säkerheten för till exempel om våra medborgare, kanske barn, ska kunna vara nere på detta torget. Då är det dagligen när jag har varit rutte. Jag är inte själv oxigor, men jag är där ute ganska ofta. Då har det alltid stått bilar och som sagt det är inte bara vanliga Malmöbor som har bilarna, det är även anställda som uppenbart inte kan trafikreglerna. Så vi kanske får se över och då ha fysisk anordning på plats också en tid och utöver det även nyttja parkeringsvakterna även om det kanske kostar pengar men det har med säkerhetsaspekten att göra för att kunna nyttja detta torget som Malmöbor och Oxiebor.
Då är det ett avslutande genmäle från Andréas Schönström.
Som jag svarat, det är klart vi kan sätta dit fysiska hinder. Men jag tycker ändå att det blir anmärkningsvärt. Vi kan inte bygga bort och det har jag återkommit till ständigt jämt oavsett om det handlar om elsparkcyklar, cyklister eller om det i det här fallet handlar om bilister. Vi kan inte bygga bort varenda dumhet. Någonstans är det så att vi måste hjälpas åt att se till att vi faktiskt beter oss rätt i den här staden också. Och det är svårt, men det är faktiskt det vi måste göra. Det finns saker som sticker ut, och det har du också rätt igen. Det sticker ut i otrygghetsundersökningar just trafiksituationen i Malmö. Men det är ju därför att alla dummar sig, rent ut sagt. Man måste sluta med det. Och vi som faktiskt försöker sköta oss, att vi också ibland vågar säga till här får du inte ställa din bil. Och jag vet att denna diskussion har pågått länge på Facebookgrupper och annat. Det är ganska många som är medvetna om den. Och någon av dem måste ju kunna säga till när någon bilist parkerar sin bil på ett torg att hör du, här får du inte stå. Så att vi som vet hur det ska vara faktiskt påminner de som gör fel om att de gör fel.
Tack. Då går vi till nästa fråga och den är ställd från. Nu ska vi se här så jag läser rätt. från Hanna Holm, Centerpartiet, till Nina Jakku för Vänsterpartiet om åtgärder för att minska klasstorlekarna i staden. Då ger jag ordet till Nina Jakku först.
Tack ordförande. Jag tackar Hanna Holm för frågan som handlar om mål och åtgärder att minska klassernas storlek under mandatperioden. Vi är helt överens om vikten av en skolmiljö som möjliggör trygghet och studiero och att mindre undervisningsgrupper är en central del i att lärare ska hinna ge stöd till varje elev. Att styret i en debattartikel som handlar om flera delar av stadens arbete lyfter förutsättningar för mindre undervisningsgrupper är ingen urvattning av frågan som han har tolkat, det är snarare tvärtom. Vidare menar frågeställaren att det är anmärkningsvärt att jag dragit tillbaka min egen motion om klasstorlek. Hon kallar det för att skrota ett skarpt förslag. Motionens förslag var att utreda hur ett tak för klasstorlek kan införas. Jag har i dagsläget helt andra möjligheter att initiera åtgärder vad gäller undervisningsgruppernas storlek än jag hade när motionen skrevs. Det är alltså inte alls särskilt anmärkningsvärt att jag dragit tillbaka motionen. Jag har tjänstgjort i två veckor som skolkommunalråd och alla svar och planer för hela mandatperioden finns inte på bordet än. Hade de funnits så hade även det varit anmärkningsvärt. Antalet elever beräknas minska med 550 under nästa år. Samtidigt finns det en ramförstärkning på 40 miljoner i kommande budget som möjliggör att behålla personalen. Det finns alltså goda förutsättningar att minska undervisningsgruppernas storlek och en hög lärartäthet och mindre undervisningsgrupper är en prioritet för hela mandatperioden. Tack.
Tack, då lämnar jag ordet för en replik till Hanna Holm.
Tack fru ordförande och tack för svar, Nina. Inför det här valet så var ju det här en fråga som många av partierna här lyfte. Det var många vallöften som rörde att skolklasserna skulle bli mindre. Det är naturligtvis väldigt viktigt att vi också följer upp det. Också efter valet så måste det vara en prioriterad fråga. Kvaliteten i skolan i Malmö är absolut ett av stadens utvecklingsområden. Här kan vi bli så mycket bättre. När vi lyssnar på de skolledare och de lärare som ansvarar för våra barn så är det en fråga som man hela tiden lyfter barngruppernas storlek. Det är den absolut viktigaste frågan om vi faktiskt lyssnar på de som möter våra barn i vardagen. Vi behöver faktiskt inte uppfinna hjulet. Vi behöver inte själva utreda hur stora ska de här barngrupperna maximalt vara. Det finns rekommendationer. Har vi för avsikt att hedra dem? Det är min fråga.
Tack Nina Genmäle. Varsågod.
Tack så mycket ordförande. Jag har redan inledningsvis sagt att det här är en prioriterad fråga som vi kommer att arbeta med och det är givetvis roligt att Centerpartiet har så stor tilltro till Vänsterpartiet att det endast tar två veckor att få de här sakerna på plats. Men jag får göra er besvikna och säga att det tar lite längre tid än så. Men återkom gärna under mandatperioden. Tack.
Tack för svar. Har du tryckt in dig? Nej, det har jag inte gjort. Vad bra. Nu blev det ont. Varsågod för slutreplik.
Tack så mycket. Jag vill återigen lyfta fram vikten av att vi faktiskt jobbar med de frågor som vi har lovat väljarna innan valet. Att det är också en viktig fråga nu efter valet. Och att minska barngruppernas storlek, det har ju vi ett unikt tillfälle att göra nu. För precis som Nina säger så blir ju faktiskt barngrupperna mindre. Vi har färre barn som föds just nu. Då ska vi behålla de pedagoger vi har i Malmö och minska barngruppernas storlek. Tack för ordet.
Innan vi går vidare eller inte.
Jag borde ha haft ett genmäle till, men jag kan inte tacka in mig här. Men i och för sig så säger ju Hanna precis det som jag sagt i mitt inledande anförande så jag behöver inte upprepa det. Tack så mycket.
Tack. Då är min fråga till fullmäktige. Vi har två frågor kvar nu. Kan vi köra igenom dem också fast det har gått en timme? Är det okej? Tack, jag finner att vi gör så. Då kommer nästa fråga från Martin Molin, Centerpartiet, om när Malmö ska få en bilfri innerstad och den ska Andréas Schönström svara på.
Ska jag hitta det här systemet? Varsågod. Så där. Martin Molin har ställt en fråga: Vilka konkreta åtgärder avser kommunalrådet vidta inom de närmaste tolv månaderna för att Malmö ska få en bilfri innerstad? Vi har i dagsläget inget beslut som säger att vi ska ha en bilfri innerstad. Däremot så fortsätter vi att försöka flytta över många trafikanter från bilar till kollektivtrafik och cyklar istället. Det kommer fortsätta både inom de närmaste tolv månaderna men även framöver, hela mandatperioden ut. Jag tror att Martin Molin kommer uppleva detta som en framgång även för den politiska linje han företräder.
Nu kan inte Martin Molin hitta var jag trycker in mig nånstans.
Du är intryckt. Varsågod Martin. Replik.
Martin replik. Jag hade hoppats att få debattera den här frågan med vårt nya miljökommunalråd. Eftersom hans parti har gått till val på att vi ska ha en ännu mer progressiv trafikpolitik. Jag hade gärna velat höra hur valresultatet skulle påverka det. Därför kan jag tycka att det är synd att Vi får diskutera den här frågan igen. Till skillnad från halva internet så är jag tämligen säker på att inte den så kallade Klydderöven Sjönström och hans parti som är de som är de mest drivande i att Malmö ska få en mer progressiv trafikplanering som fokuserar mer på människor, mindre på bilar. Utan jag skulle snarare sätta min erfarenhet att Socialdemokraterna kanske de som håller tillbaka när andra partier vill mer. Det är därför jag var intresserad av att se hur den nya styretspolitik kommer att förändras nu när två tre partier gick till val på att vi ska ha en mer progressiv trafikpolitik och en. Men om vi säger så här istället, tycker du att det är viktigt att Malmö ska vara en av Europas mest progressiva städer när det kommer till trafik och mobilitet?
Varsågod Andréas Schönström för genmäle.
ställa en ny enkel fråga när man redan skickat in en enkel fråga. Det var fel person som svar. svara på det. Du kan hitta på massvisa frågor här. Men Vi kommer fortsätta, det vet du om också, vi kommer fortsätta den utveckling vi har. Det är ju så, vi är en kommunledning bestående av tre partier, lite varierande storlek. Men vi har i stort sett ganska helt enig linje när det gäller omläggningen i Malmö stad och vårt resande. Att resandet i högre utsträckning behöver ske med kollektivtrafik, gång och cykel jämfört med bilen. Det tror jag att vi delar med Centerpartiet också. Så progressiva kommer vi vara förhoppningsvis tillsammans med er Martin.
Tack och då är din slutreplik Martin.
Tack så mycket. Absolut, vi tycker också att vi ska ha en progressiv situation. Sen kan vi tycka att Malmö kanske skulle ha lite högre ambitioner. Till exempel när det kommer till biltrafiken i innerstan. Vi tycker att det är orimligt att många gator i centrum används två tredjedelar av utrymmet för att köra och parkera bilar på när vi skulle kunna ha en plats för mer människor, träd, uteserveringar etc. Vi gör mycket bra, men vi saknar de här riktigt höga ambitionerna. Tittar man på Paris som bygger ut sitt cykelvägnät gör om gator och torg till lekgator och parker, man begränsar genomfartstrafiken och om alla parkeringsplatser. Eller London för den delen som nu bara i dagarna har gjort stora delar av ikoniska Oxford Street till en gågata. Det är där vi måste vara för att kunna ligga i toppen av Europa och vara en av de mest progressiva städerna när det kommer till att bygga framtidens stad som måste vara för människor och inte för bilar. Framför allt en geografiskt kompakt stad som Malmö. Jag tvivlar inte på att ni har tillräckligt höga ambitioner men vi behöver kunna ta oss till toppen av Europa i handling och inte bara i ord.
Tack och ett avslutande genmäle från Andréas Schönström.
Vi har fått 3 mil nya cykelbanor den gångna mandatperioden. Vi har minst planerat ytterligare 3 mil under den här mandatperioden. Det innebär att vi kommer vara uppe någonstans runt 65 mil cykelbanor när vi är färdiga, om inte mer. Jag tycker det är ganska höga ambitioner. Sen gillar jag den malmitiska insats att vi inte jämförs med med halvmuseer som Göteborg/Stockholm, utan det är Paris och London som gäller. Det är klart att den höga svansföring ska vi ha. Men det är klart att vi ska inte göra det fort och dåligt utan vi ska göra det bra. Det innebär att vi får helt enkelt kämpa ihop för just den linjen och se till att vi gör det så bra som möjligt. Jag vet om att vi möts många gånger i Tekniska nämnden och landar i samma slutsatser och jag hoppas att vi faktiskt kan fortsätta göra det oavsett om vi sitter i styre eller ej.
Tack så mycket. Nu är vi inne på den sista frågan som är från Anton Sauer till Halimo Nuur Bashir Abdi kring transpersoners rättigheter i Malmö. Varsågod Halimo.
Tack ordförande och jag ska försöka hålla tiden den här gången. Anton ställde frågan som lyder så här: Vilka nya åtgärder avser kommunalrådet tillsammans med styret vidta för att stärka transpersoners personer i Memos rättigheter? Tack Anton för en viktig fråga. Rätten att leva som den man är Älska den man vill och uttrycka sin identitet utan rädsla är en grundläggande mänsklig rättighet. Därför är det avgörande att vi fortsätter försvara och stärka transpersoners rättigheter, särskilt i en tid när högerkrafter flyttar fram sina positioner och transpersoners rättigheter allt oftare ifrågasätts. Men ska visa vägen och en annan väg. Vår stad ska vara en plats där alla människor oavsett könsidentitet eller könsuttryck kan leva tryggt, öppet och fritt. För mig och för det nya styret är arbetet för transpersoners rättigheter en självklar del av arbetet för mänskliga rättigheter. Jag har varit kommunalråd i ungefär två veckor, men redan nu kan vi konstatera att styrets budgetförslag innehåller en satsning på 3 miljoner kronor för att etablera HBTQIA nätverk och mötesplats i Malmö. Detta är en tydlig signal om den riktning vi vill ta och om vår ambition att stärka hbtqiA personers rättigheter, delaktigheter och möjligheter i vår stad. Arbetet för transpersoners rättigheter handlar dock om mer än en enskild satsning. Det handlar om att skapa ett Malmö där alla människor bemöts med respekt, där diskriminering motverkas och där ingen ska behöva begränsas. Tack.
Tack. Då är det Anton Sauer replik.
Tack så mycket för ordet ordförande och ska väl börja med artigheten att hälsa det nya kommunalrådet välkommen till fullmäktige och till sin nya roll som kommunalråd i Malmö. Anledningen till frågan är några av de händelser som kom fram framför allt kanske i somras kring en transelev på en skola i Malmö som utsattes av sina klasskamrater där man sen också valde att låta den här personen flytta på sig. I den förklaring som styrelsen lade fram kring sin politik för den här mandatperioden så lyfte man också transfrågor som en särskilt viktig fråga. Än så länge har det mest varit frågor om att man tycker att frågor är viktiga som man har presenterat från styret. Man har en satsning i budgeten på mötesplatser. Samtidigt behöver vi fler konkreta åtgärder på plats. Framför allt nu direkt efter ett val där partierna har gått in med enormt många vallöften så borde vi också kunna få löften om vilka tydliga åtgärder man anser implementera under den kommande mandatperioden.
Tack. Varsågod, Halimo.
Tack. Jaha, väl det? Bra. Tack. Jag tycker inte att vi ska underskatta betydelsen av mötesplatser och deras organiseringskraft. Men som sagt så är arbetet ska fortsätta och den nya politiska majoriteten har precis tillträtt. Budgeten är den första konkreta uttryck för vår politiska vilja och där prioriterar vi det. Tydligt HPTKYA Plus personers organisering och delaktighet. Och det är också en bredare arbete som behöver som hela Malmö stad behöver jobba med. Tack.
Föredömligt igen. Nu var det Anton Sauer. Slutreplik.
Tack så mycket. Jag underskattar inte värdet av mötesplatser. Det är därför jag också lyfte den som en av de punkter ni har framfört. Samtidigt så är jag förvånad för än så länge har det som sagt från det nya styret varit tal med vackra ord om att man ska verka för. Än så länge har vi sett väldigt få reformer komma på plats. Man skulle kunna tolka det som att det nya styret endast är förhandlat på vilka kommunalrådsposter man ska få. Annars hade man kunnat presentera ett gäng nya förslag som man faktiskt har gått tillsammans fram. Vänsterpartiet gick fram med en rätt stark plattform tyckte man. Än så länge så hör jag från kommunalrådet att man bara ska gå vidare med tidigare förd politik. Det är väl såklart fint i så fall om man vill göra det, men det var ju inget som Vänsterpartiet hade framförhandlat. Så vilka vänsterpartistiska förslag ser vi som kommer genomföras och som ni redan nu i så fall borde ha förhandlat när ni förhandlade det nya styret? Tack. Tack
Tack, och då är det.
Avslutande genmäle här.
genmäle här för dig.
Då säger jag håll i hatten för att då nästa sammanträde kan vi diskutera tydligare om exakta prioriteringar, men det handlar om att skapa ett Malmö där alla människor bemöts med respekt, där diskriminering motverkas och där ingen ska behöva begränsa sig själv av rädsla för fördomar och hat och det är ett arbete som Malmö stad behöver göra hela tiden i alla dess verksamhet. Tack.
Tack så mycket. Då går vi vidare på dagordningen och går in på ärende 5 som är en återrapportering av ett tilläggsuppdrag på en bifallen motion av Nicola Rabi om förbättrad tillgång av kulturella upplevelser för skolbarn genom den kulturella allemansrätten. Här har vi en uppläsning. Varsågod.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. Ett. Kommunfullmäktige godkänner återrapporteringen av tilläggsuppdraget av motion av Nicola Rabi, Moderaterna, om förbättrad tillgång av kulturella upplevelser för skolbarn genom den kulturella allemansrätten.
Tack och då går första ordet till Janne Grönholm. Varsågod.
Tack så mycket fru ordförande. Tanken med den kulturella allemansrätten är att varje barn i Malmö från förskola, grundskola och gymnasiet ska ha möjlighet att upptäcka och uppleva kultur. Det ska inte spela någon roll var man växer upp eller vilka förutsättningar man har hemifrån, utan alla ska få ta del av det via den kulturella allemansrätten på skoltid. Det här är nåt som kulturförvaltningen och skolförvaltningarna har arbetat med i cirka tre läseår. Man har byggt upp ett systematiskt arbete där skolorna erbjuds kulturupplevelser och kostnadsfria transporter och där eleverna får möjlighet att vara delaktiga. Då tar man del av kulturinstitutionerna som vi har i Malmö, regionala kulturinstitutioner men också det som det fria kulturlivet har att erbjuda. Arbetet har gett resultat. Idag tar 91 procent av grundskolans klasser del av den kulturella allemansrätten eller skapande skola varje läseår. Analysen visar också att sambandet mellan skolornas socioekonomiska förutsättningar och deltagande är mycket svagt. Det spelar ingen roll var skolan är i Malmö för hur mycket skolans elever deltar i den kulturella allemansrätten. Det är ju positivt, för där ser man att där finns en ökad likvärdighet. Sen med det sagt, även om man inte ser skillnader där, så finns det fortfarande skillnader mellan olika skolor och arbetet att Att fler barn ska få ta del av utbudet ska självklart fortsätta. Under det gångna året har vi tillfört mer pengar till den kulturella allemansrätten och det fortsatta arbetet mellan förvaltningarna har intensifierats. Bland annat genom uppsökande aktiviteter och material som gör det lättare för lärarna att använda kulturupplevelserna som man deltar i i själva undervisningen. Att där finns en tydlig koppling. Sen här är det viktigt att nämna att enligt skollagen så är det rektorerna som har ansvar för det pedagogiska arbetet. Det gör också att det finns inget lagligt stöd att göra deltagandet i den kulturella allemansrätten obligatoriskt. Däremot så har vi tagit stora steg till att underlätta det och för att göra det en självklar del av skolornas vardag, vilket det i stora delar är. Vägen framåt är att fortsätta på det arbetet som har byggts upp, stärka samarbetet mellan förvaltningarna och göra det så enkelt som möjligt för skolorna att ta del av utbudet och använda det i sin pedagogiska undervisning. Med det sagt så tackar jag för Nicola för motionen och yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att godkänna återrapporteringen.
Tack så mycket. Då är replik begärd av Nicola Rabi.
Varsågod. Tack Janne för det här. Jag tittar faktiskt på det som en återrapportering och om man tittar på den som en återrapportering så ser den väldigt undermåttlig ut. Det är ingenting som visar specifikt hur mycket och vilken åldersspann. Grundskolan är ganska från 1:e till 9 klass. När vi pratar om gymnasieskolan står det ingenting alls utan att ni har någon sorts ambition. Vi har alltså en bifallen motion som inte följs helt och hållet. Men ni försöker ju nå de målen så gott ni kan. Ni har ökat med de här 91 procenten och det tycker jag är väldigt positivt. Men om vi tittar som helhet, om man skulle se det som en återrapportering så tycker inte jag den är transparent och tydlig. Den säger bara att ni har ambitionerna och sen bollar ni över det på skollagen. Nu är det så att kultur är också en del av bildningen och det finns också en del av det som säger att man ska ha
rätt till kultur i skolan också.
Inte minst i barnkonventionen. Tack.
Då lämnar jag ordet för genmäde till dig Janne. Tack
Tack så mycket. Jag håller med dig om att kulturen är en viktig del av bildningen. Därför har mitt parti menat att de estetiska ämnena ska fortsatt få vara kvar. Men det är en annan fråga. Jag menar att den här återrapporteringen ändå visar hur mycket som har gjorts under de här tre läseåren. Den visar också att en stor del av Malmös barn faktiskt får ta del av kulturupplevelser i vår stad på ett systematiskt sätt. på ett sätt som jag menar är en förebild i Sverige för många andra kommuner. Med det sagt så är det klart att vi ska fortsätta utveckla detta och vara ännu tydligare och ännu tydligare se vad funkar detta, vad funkade mindre bra. Men återrapporteringen visar att grundarbetet har gjorts väl. Det finns ett bra samarbete mellan skolorna och kulturförvaltningen och att vi kan göra det ännu bättre. Jag vet att du är också väldigt att du har en stark passion för den här frågan. Här har vi flera partier som vi kan tillsammans kroka arm och jobba tillsammans för detta. För det är ju en väldigt viktig fråga för oss alla.
Tack och då får du slutrepliken Nikola. Tack för ordet. Tack Janne. När vi hade den uppe på kulturnämnden så var det lite tidigt och då fanns det inga siffror alls. Nu när den här återrapporteringen här så finns det inte heller några specifika siffror. Det finns ju sätt att återrapportera på. Det här är ett bedrövligt sätt att återrapportera på. Man visar både på kvantitativt och kvalitativt. Man har två kolumner enkelt, transparent, också för framtiden för att kunna följa upp det här arbetet som vi har framför oss. Men ambitionen är god och jag är väldigt tacksam för att jag fick en bifallen motion i den här fina församlingen. och jag är glad för att ni jobbar så gott ni kan. Men jag skulle gärna vilja lyfta det här speciellt mot gymnasieskolan där det var som mest problem med deltagande för ungdomarna. Tack.
Då är det Janne Grönholm på
Avslutande genmäle. Tack så mycket. Det här kommer vara viktig fråga att följa, inte minst inom kulturnämnden. Det är klart att vi kommer löpande följa detta. Sen säger jag också att Juan kommer att komma upp här i talarstolen senare så jag tänker att man får återkomma i den frågan. Tack så mycket.
Tack. Då ger jag ordet till Nicola Rabi.
Tack ordförande, ledamöter, övriga åhörare. Ett barn ska inte behöva ha tur med vilken skola det går i eller vilken ekonomi familjen har för att möta kulturen. Kultur ska inte vara några lyx för några få. Den ska vara en självklar möjlighet för alla barn och unga. Det är det som min motion främst handlar om. Det var en obligatorisk att man skulle ha minst en obligatorisk upplevelse av kultur som elev. Det är också glädjande, precis som Janne sa, att det är 91 av grundskolans klasser. Det har skett en ökning där med den kulturella allemansrätten. Det är ett viktigt steg framåt. Men jag vill också återigen lyfta gymnasieskolan. Där har det pågått ganska länge. Men den här återrapporteringen visar inte hur mycket och hur många osv. Så det är inte tillräckligt. Jag vill gärna att man skulle kunna följa upp det här lite bättre i framtiden. Det räcker inte med att kulturutbudet finns. Vi måste också säkerställa att eleven också får ta del av det. Därför uppmanar jag nu gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att tydligt följa upp deltagandet på gymnasiet, synliggöra hindren och visa hur fler elever ska få tillgång till kultur under skoltid. För varje siffra finns det en människa, en ung människa i det här fallet. En elev som kanske för första gången upplever teater, upptäcker musik eller möter konst som väcker nya tankar och drömmar. En kulturupplevelse kan verka liten för oss vuxna, men betyda väldigt mycket för unga människor. Den kan stärka självkänslan, den kan väcka nyfikenhet och den kan öppna dörrar till en värld där eleven aldrig kanske hade mat. Och Ingen elev ska gå igenom sin skoltid utan verklig möjlighet att upptäcka kulturens värld. Det handlar om jämlikhet från början och det handlar om barn och ungas rätt till nya perspektiv och möjligheter. Vi har kommit en bit på vägen Janne men vi måste fortsätta tills den fulla ambitionen är klar. Kultur för alla också blir verkligheten för alla. Med detta yrkar jag bifall till förslaget till godkännande av återrapporteringen. Tack för ordet.
Tack så mycket. Då går ordet till Juan-Tadeo Espitia, tror jag det uttalas. Ibland är jag dålig på väggen.
Det låter bra. Tack så mycket ordförande. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har skrivit ett svar till den här motionen. Tack Nicola för motionen. Som ni som det sades innan så har vi jobbat under tre läsår med det här. Samtliga gymnasieskolor har utnämnt kulturombud till detta. Kulturombudet träffar regelbundet kulturförvaltning för utföljningen av det här. Det som är viktigt att säga här är att du efterlyser siffror och i handlingarna finns faktiskt de här siffrorna. Gymnasie och kommunala skolor har 8212 elever i våra verksamheter. Fram till den 2 mars står i rapporten har 5859 elever varit med på det som är basutbudet eller där valvaruutbudet på det här allemanskulturalrätten. Så det jobbas mycket på skolorna, det har gjorts väldigt mycket och det är en aktivitet som verkligen vill främjas. Jag vill bara påpeka att gymnasie- och vuxenutbildningen har under hela den här mandatperioden som avslutats och även tidigare jobbat med behovet av kulturarrangemang bland eleverna. Utöver det som finns i kulturella alliansrätten så anordnar skolorna otroligt många kulturaktiviteter som eleverna deltar på sina respektive skolor. Med detta yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag till.
Tack så mycket. Då är det replik begärd av Nicola Rabi.
Tack, Jean. Jag vill gärna ha det så att det är väldigt enkelt att läsa och inte massa text och så här. Man kan ha en rad där det är kvantitativt. Hur många har nått via den kulturella allemansrätten? En rad med kvalitativa bedömanden och en rad där det också visar vilka som har varit hindren. Så att man kan ha det här i framtiden. Väldigt enkelt. Men det finns inte på ert sätt att visa och belysa detta. Ni skriver ett sätt i grundskolenämnden och ett sätt. Man vet aldrig den procentuella mängden Det ska inte vara så att jag ska sitta och lista ut det här och ta upp miniräknare och begrunda så man ska snabbt kunna skapa sig en uppfattning hur saker och ting ser ut. Och det kan man inte med den här återrapporteringen. Jag har ändå yrkat bifall, men den är ändå undermålig måste jag säga.
Då har vi ett genmäle från Juan-
Tack så mycket ordförande. Detta Mycket tydligt i handlingarna. Hur många elever, hur många har varit? Det är utdelat i basutbudet och det valbara utbudet, hur många som har deltagit i aktiviteten. Utöver de siffrorna som finns där står det i texten också att eleverna har deltagit i det här. Det som är viktigt också som jag vill påpeka är att utifrån nämndens perspektiv har Det här är viktigt arbete och det har vi infört att det ska ingå i varje skolans systematiska kvalitetsredovisning. Så varje skola måste redovisa framöver i sin årsredovisning på vilket sätt man har främjat det här med kulturella aktiviteter i respektive skola. Tack så mycket.
Nu blir jag lite förvirrad. Jo, nu är det.
Det har varit strull. Tack Juan och jag är som sagt väldigt tacksam för att också motionen blev bifallen och att vi har samma ambitioner hoppas jag. Det är en väg framåt, men jag ska följa detta med förstoringsglas. Tack.
Vill du ha ett avslutande genmäle?
Ja, jag pekar på mig. Okej. Tack så mycket. Kultur är viktigt. Vi kommer fortsätta jobba. Nämnden som sagt har jobbat på ett tidigare mandatperiod och så vi kommer lägga in resurser på det här. Vi har gjort extra insatser från nämndens sida. Vi kommer fortsätta jobba så vi ser fram emot att fortsätta jobba tillsammans. Tack. Så då lämnar
lämnar jag Ordet till Anton Sauer. Så
Så tack för ordet ordförande. Jag har inget annat att
att yrka det förslaget vi har framför oss. Samtidigt så blir debatten spännande när man läser handlingarna och ser att vi blandar och ger rätt bra. 91 av stadens grundskoleelever har antingen eller eller och e-post.
och eller som man skriver skolorna själva
bedriver. När vi får sådana här uppföljningar så hade det varit bra att man får tydliga siffror på vilka är de här andra aktiviteterna i så fall om vi vill garantera rätten. Jag vet att både jag och kulturkommunalrådet Janne Grönholm förstår värdet av att elever redan från gymnasie- och grundskoleålder får ta del av kulturella upplevelser just för att ska man bli kulturkonsument när man är äldre då behöver man ha övat på det när man är ung. Därför blir också delar av den här sammanfattningen andefattig, om vi väljer att uttrycka det så. När vi inte kan följa vilka är de andra aktiviteterna i så fall barn och unga har fått ta del av. Är det ett pågående projekt? Är det en timme med bildläraren? Eller vad är det för andra aktiviteter som vi i så fall erbjuder inom ramen? När man läser handlingarna så blir det ibland att vi får diskussion om att det är rektorer som styr undervisningstiden. Det stämmer. Samtidigt så uppmärksammar jag att det endast kommer fram som ett argument när oppositionen föreslår att stärka antingen arbetet med kultur eller demokrati i skolorna. När styret går in med olika typer av målsättningar för vad skolorna ska genomföra under ett år så hör jag aldrig förklaringen med låga i deltagande siffror att det beror på att rektorerna själva styr sin undervisningstid. Det gör de, men samtidigt med mål som politiken sätter i den kommunala verksamheten. Så med det ordförande så har jag inget annat yrkande utan yrkar bifall till föreliggande förslag till beslut. Men hoppas att vi framgent kan få både tydligare underlag, mer omfattande underlag och också se till att vi driver på för den politiken som beslutas om i den här salen. Tack.
Tackar jag för det. Och sen har vi ingen ytterligare talare anmäld. Är fullmäktige redo att gå till beslut? Svar ja. Jag har under överläggningen bara uppfattat att det finns ett förslag till beslut och det är tillstyrkan till kommunstyrelsens förslag. Är det rätt uppfattat? Kan fullmäktige besluta tillstyrka kommunstyrelsens förslag då? Tack. Så då går vi vidare till nästa ärende som är
Nummer sex, minnesdokument med Malmös stadsvapen att användas vid avtackning av förtroendevalda. Redovisning av uppdraget.
uppläsning. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. Ett. Kommunfullmäktige anser uppdrag enligt kommunfullmäktiges beslut den 1 februari 2024 paragraf 9 som fullgjort.
Tack. Då lämnar jag ordet fritt och vi har redan två anmälda talare. Först ut är Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Tack så mycket. Jag ska helt kort bara redogöra vad detta är för ett ärende. I det här ärendet så redovisar vi ett uppdrag som tidigare har getts om att ta fram ett minnesdokument där man använder Malmö stads statsvapen. Också ta fram riktlinjer för hur den ska användas så att avtackning av förtroendevalda i stadens olika nämnder sker på ett någorlunda enhetligt sätt. även om nämnderna själv kan rigga strukturen runt omkring. Så det här är en återrapportering och ett förslag på hur vi tar oss an uppdraget som tidigare getts kring ett minnesdokument. Förslaget är att detta dokument framgent ska användas. Bifall till kommunstyrelsens förslag.
Tack för det. Då lämnar jag ordet till Nils Littorin från Malmölistan.
Ta nu inte detta personligt någon. Men du Katrin och ni övriga här inne och inte jag heller ska inte ha några mer priser, utmärkelser, gratis julbord, gratis resor runt om i hela världen och babbla om klimatet. Och vi ska inte ha något diplom. Ni ska ha en spark i röven. Varför ska vi dela ut diplom till politiker som inte kan få hemtjänsten att fungera? Varför ska vi dela ut diplom till politiker som lägger ytterligare skattebördor på redan hårt beskattade människor och pensionärer? Varför dela ut diplom till den som gör det omöjligt att parkera och köra bil i den här stan? Vill ni ha ett papper som visar hur duktiga ni är så kan ni få ett av mig. Då kan det stå Grattis, du tillhörde klägget 2026 till 2030. Så som Håkan Juholt, socialdemokrat, så förträffligt beskrev den politiska eliten på. Vi ska inte behöva några privilegier och diplom. Vi är folkets ödmjuka tjänare och det räcker gott för oss, eller hur? Politikerna har blivit vår tids nya adel och tydligen med samma fabless förordnar medaljer, utmärkelser för att visa sin del av att man är en del av eliten. Jag tycker det är fjantigt, småaktigt att ta upp kommunfullmäktige, Malmöbornas högsta beslutande organ med den här typen av frågor. Det är ett uttryck för översitteri och en alltför självgod församling som borde komma ner på jorden. Det är därför som jag är här. Tack.
Tack, då lämnar jag ordet till Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Tack, jag vill bara kort kommentera att det har funnits ett önskemål från den här församlingen att vi ska ha inga medaljer utan ett diplom som består av ett stycke papper som delas ut till de politiker som många gånger efter år av engagemang för Malmöborna lämnar sina politiska uppdrag. Alla i olika politiska färger. Det kommer stå Nils Littorin fritt att inte ta emot det här minnesdokumentet när han slutar.
Tack så mycket. Då har jag inga fler på talarlistan och jag har uppfattat det så som att det finns bara ett förslag till beslut och att det är tillstyrkan till KS förslag. Är detta rätt uppfattat? kan då fullmäktige besluta tillstyrka kommunstyrelsens förslag. Jag finner att det är så vi har gjort. Då går vi vidare raskt här på dagordningen. Men innan dess ska vi meddela att Vera Rös, Miljöpartiet, på plats nummer 29 lämnar och ingår Chris Kömler från Miljöpartiet.
Då går vi vidare till ärende 7. Det är rapport om gynnande beslut enligt SOL och LSS som inte verkställts inom tre månader. Har vi någon uppläsning där? Ja, det har vi.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. Kommunfullmäktige lägger rapporten till handlingarna.
Jag lämnar ordet fritt och vi har en talare anmäld och det är Amani Loubani.
Tack, fru ordförande! Då tänkte jag yrka bifall till det som precis lästs upp att lägga rapporten till handlingarna.
Då blir min fråga, kan vi göra så och lägga rapporten till handlingarna? Då finner jag att vi har beslutat så. Då kommer vi in på ärende åtta nu och det är ju del. Vi har fler meddelanden, lite ändringar här i salongen. Då avvaktar vi det, slappnar av så länge. Tack. Var det bara en? Då går På plats nummer 15 lämnar Nesrya, är det rätt uppfattat? Nesrya, Rahman S och lämnar över till in kommer Sanna Axelsson. Som då naturligtvis är välkommen. Då går jag vidare till ärende åtta som är delårsrapporten. Här lämnar jag ordet fritt och vi har en talarlista som toppas av Katrin Stjernfeldt Jammeh inleder. Varsågod. Vi ska ha en uppläsning först. Det är jag som är lite om inte ringrostig så ovan. Tack.
Kommunfullmäktige godkänner delårsrapport kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige godkänner delårsrapport 2026 för Malmö stad. Två. Kommunfullmäktige befriar tillfälligt under 2026 funktionsstödsnämnden från ansvar för underskott upp till 12 miljoner kronor hänförligt till insatsen personlig assistans. 3. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna struktur för styrning och uppföljning av kommunfullmäktiges mål för verksamheten att gälla för budgetåret 2027 samt att strukturen framöver ska ingå i stadens budget där den årligen kan revideras. 4. Kommunfullmäktige beslutar att struktur för styrning, ledning och utveckling med mål beslutat 2019 och reviderad 2023 ska upphöra att gälla efter avslutad uppföljning av budgetåret 2026. Kommunfullmäktige befriar tillfälligt under 2026 arbetsmarknads- och socialnämnden ansvar för prognostiserat resultat samt uppmanar nämnden att arbeta vidare för ekonomisk balans 2027.
Tack för det. Då lämnar jag ordet till Katrin Främfeld Jamme.
Tack så mycket ordförande, ledamöter och åhörare. Nu ska vi diskutera och fatta beslut som rör delårsrapporten för 2026. Delårsrapporten är ett av de viktigaste uppföljningsinstrumenten vi har. Vi följer upp Malmö stads olika verksamheter mellan januari till augusti och sen innehåller prognosen eller rapporten också en prognos för resultaten och verksamheternas leverans för helåret. När vi tar del av årets delårsrapport så ser vi att vi har en stabil ekonomi. Vi har en i mångt och mycket många verksamheter som utvecklas positivt och vi ser att förutsättningar för många Malmöbor har stärkts med det arbete som görs i staden och tillsammans med andra aktörer såsom företag och föreningar runt om i kommunen. Under flera år har vi jobbat för att alla stadens verksamheter ska jobba nära och kroka arm och se till att man gemensamt försöker lösa det som är stadens stora utmaningar och leverera mot de mål som vi gemensamt sätter upp. Vi ser att verksamheterna när de krokar arm har lättare för att se till att fler Malmöbor kommer i sysselsättning och klarar sin egen försörjning. Vi ser att när hela staden sluter upp så skapar vi förutsättningar för fler unga att lyckas i skolan. Vi ser att när hela staden sluter upp och samverkar med andra så ser vi också att vi har lättare att fånga unga tidigt, deras familjer som behöver insatser och så vidare. Om vi tittar på trenden i stort så är här ett par. Jag skulle säga att jag är väldigt glad för att trenden håller i sig med att fler Malmöbor klarar sin egen försörjning och att arbetslösheten fortsätter minska. Med det sagt vill jag ändå understryka att arbetslösheten i Malmö är alldeles för hög. Men att trenden håller i sig är positivt. Faktum är att nu har vi en situation där ungdomsarbetslösheten ungefär har halverats och arbetslösheten är den lägsta på 17 år. Med det sagt skulle jag säga att jag ser att de insatser som handlar om att jobba nära företag som behöver rekrytera Arbetsförmedlingen, arbetslösa Malmöbo för att skräddarsy insatser har gett utdelning. Men jag ser också att väldigt mycket mer behöver göras. Vi ser att gymnasiebehörigheten har ökat. Vi ser att eleverna, skillnaderna mellan eleverna med högst och lägst meritvärde har minskat. Vi ser att verksamheterna fortsätter jobba för att kunna sätta in tidiga insatser. Vi har fått fram fler familjecentraler de senaste åren. Man utvecklar samarbetet med övriga myndigheter där. Vi ser att alla aktivitetshusen nu ger fler barn och unga tillgång till en meningsfull fritid, för att nämna ett par exempel. När vi summerar årets delårsrapport så ser vi att här finns ett par utmaningar. Det har blivit svårare att prognostisera både den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld Men också den demografiska utvecklingen. Malmö är en kommun som har vuxit väldigt mycket under en lång rad av år. Vi har byggt ut förskolor, skolor och sen nu en inbromsning. och ser att i dagsläget så är det den arbetsföra befolkningen som växer men också andelen äldre Malmöbor. Eleverna i grundskolan blir färre, i förskolan färre. När vi la budgeten så trodde vi att vi skulle ha en något högre tillväxt av nya Malmöbor än vad vi har haft och barn och unga i våra verksamheter. Och som en följd så ser vi att verksamheterna behöver ställa om och anpassa. Vi ser att en del av verksamheterna gör överskott bland annat för att man inte har fått fullt så många barn som man hade till exempel. Sedan ser vi också att man i verksamheterna på olika håll och kanske framför allt socialnämnderna jobbar mycket för att implementera en ny lagstiftning. Socialtjänsten, arbetsmarknads- och socialnämnden ser att kostnaderna för hemlösheten går upp. att kostnaderna för institutionsplaceringar går upp och där pågår ett arbete för att kunna säkerställa att man framgent kan eventuellt bygga ut verksamheten och ta emot fler barn i egen sky och säkerställa likvärdigheten i de unga som man gör insatser för. Vi har som sagt en stabil ekonomi som gör att vi kan fortsätta ta höjd för de investeringar som behöver göras och snart kommer vi tillbaka och diskuterar budgeten för nästa år och där tar vi avstamp i det underlaget som vi får på vårt bord här idag. Tack. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag ska jag naturligtvis säga.
Då lämnar jag ordet till Magnus
Jag har försökt göra replik i appen, men det fungerar inte. Jag vet att jag måste göra det under anförandet.
Ja, men då lägger vi till naturligtvis. Då leder jag ordet till Magnus Olsson för en första replik.
Ja, tack så mycket fortfarande. Tack också till dig Katrin. Jag tänkte du sa ju tidigare att Malmö har en stabil ekonomi och det kan man väl konstatera att det visar den här delårsrapporten på. Och du har ju tidigare gjort olika uttalanden kopplat till skattesats och så vidare som låter bland annat att Det går inte långsiktigt, varken för Malmöborna eller för välfärdsverksamheten att basera finansiering på årliga skattehöjningar. Det har vi länge varit mycket överens om. Vi vet att vi har en god ekonomi, vi har ständigt stora överskott och så vidare. Den stora frågan brukar vara hur vi använder våra skattepengar. Om vi slösar bort dem eller använder dem på rätt sätt. Nu gör du en annan bedömning här framöver, Katrin. Varför har du ändrat dig?
Då tackar vi för det så har genmäle begärt av Katrin Stjernfeldt i Jamme. Varsågod.
Tack. Jag skulle säga att jag gör ingen ändring i det. Jag är fortfarande helt fullt fast övertygad om att man kan inte höja den kommunala skatten varje år. Absolut är det så. Jag fick tidigare här höra att det var väldigt länge sen vi höjde den senast när Helena Nanne var uppe och det innebär att det är över tio år sen vi höjde den. Nu höjer vi den efter att ha haft en situation där inflationen faktiskt har ätit upp mycket av de statliga skatterna den statliga finansieringen där vi har haft en regering som varit oförmögen att ta hand om det faktum att väldigt mycket av Malmöborna och andras elevers pengar väcker ut läcker ut till bolag som får övervinster och inte använder pengarna till att bedriva verksamhet för våra elever. Vi står i en situation där landet ännu inte har en regering som visar sina ambitioner och vi har högre ambitioner för Malmö. och går fram med en skattehöjning och ser att vi har en långsiktig plan för hur Malmö stad ska fortsätta kunna utvecklas, göra investeringar men också utveckla välfärdsverksamheterna. Magnus
Magnus Olsson, varsågod. Slutreplik. Tack så mycket ordförande. Vi kan konstatera att Malmö stad har övervinster. Vi har gått med överskott de senaste åren. Jag kan knappt minnas när vi senast gick tillbaka. Då verkar jag göra en annan bedömning vad gäller det privata och det kommunala. Men i sak har ingenting egentligen förändrats. Vi har fortsatt en god ekonomi. Vi ser ut att gå med ett överskott på nästan 200 miljoner kronor. Ändå menar du att det behövs in mer pengar från skattebetalarna eller Malmöborna för att höja skatten. Jag får inte ihop det. Om man går med stora underskott och stora problem kan man kanske överväga en skattehöjning. Men ingenting tyder på det. Du har varit väldigt tydlig att hålla just den linjen. Min sista lilla fråga till dig och då: Är det inte bättre och rimligare att man prioriterar välfärden och kommunens kärnverksamheter först innan man smetar ut det på allt annat som ni verkar tycka är viktigt och roligt? Men vårt kärnuppdrag är trots allt, Katrin, omsorg, skola och så vidare. Varför satsar ni inte på det ordentligt? Tack. Då är det Katrin, avslutande genmäle.
Tack så mycket. Jag ser verkligen fram emot budgetdebatten vi snart ska ha här i den här församlingen. Vi har ju i den nya kommunledningen lagt fram vårt förslag till budget. Jag känner att det finns väldigt mycket som jag tror vi kan ha bra diskussioner om. Skatten är väl en sådan. Idag diskuterar vi delar av rapporten. Jag ser att den säger att vi har möjlighet att fortsätta investera, bygga ut äldreboende, se till att det skapas trygghetsboenden. använda vårt bostadsbolag så de fortsätter bygga bostäder för Malmöborna. Jag ser att vi tar ansvar för ekonomin långsiktigt så att vi klarar av framtida investeringar. Men att vi också ser behov i verksamheten att ställa om till ny lagstiftning som inte är fullt ute finansierad. Att möta malmöbornas behov och önskningar om en starkare välfärd. Det handlar både om äldreomsorgen och Det handlar om välfärdens medarbetare. Det handlar om barngrupperna i förskolan som varit inne på tidigare. Vi satsar.
Då lämnar jag ordet till Helena Nanne eller för replik.
Tack så mycket ordförande. Vi har nettokostnader som ökar med nästan 5 samtidigt som intäkterna ökar med betydligt mindre än så. Ni kommer höja skatten, får tillfälligt in mer pengar. Men det löser ju inte att kostnaderna växer snabbare. Hur tänker ni vända den trenden? Men framför allt, varför har ni inte gjort någonting under året som varit eller de senaste fyra åren, eller jag vet inte de senaste hundra åren? för att Malmöbornas skattepengar faktiskt ska gå till välfärdens kärna istället för att slösas bort. Jag tror att Malmöborna förväntar sig att deras pengar ska gå till det som är viktigt på riktigt. Men när det läggs förslag på bordet för att komma åt just det, se till att pengarna hamnar där de ska vara, där de gör nytta för Malmöborna, så säger ni nej. Vad vill ni istället göra?
Och enmäle från Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Tack, jag måste säga att jag faktiskt inte riktigt förstod frågan. Vad vi vill göra kommer vi att debattera i en budget i den här församlingen väldigt snart. Vi lägger en budget som tar hänsyn till den informationen vi får om verksamheterna här. Från dig har jag tidigare hört att vi har en stark ekonomi. Du har tidigare idag aviserat att du ser att vår ekonomi är så stark så att du avser sänka skatten eller du hade gjort det om du hade haft möjlighet. Vi har en budget som vi kommer att diskutera med stora offensiva satsningar. Både investeringar som gör att Malmö kan växa men också satsningar i välfärden som gör att fler Malmöbor kommer ta del av välfärden och jobba med Att fler unga ska ta del av aktiviteter i kultur- och fritidslivet till exempel. Att barngrupperna ska bli mindre, att skolan ska ha mer resurser. Jag förstår faktiskt inte riktigt frågan och jag uppfattar att vi har fått ett stöd av Malmöborna för att bedriva en fortsatt satsning på välfärden.
Då är det tack. Slutreplik Helena.
Tack ordförande. Jag ser fram emot debatten om vårt förslag om att Malmöborna som sliter och går till jobbet på morgonen ska få behålla mer av sina egna pengar istället för att behålla mindre. Frågan är varför ni inte har gjort någonting under det här året eller tidigare år för att stoppa slöseriet och se till att Malmöbornas pengar används i välfärdens kärna, används till att anställa lärare i skolan, används till att anställa undersköterskor i hemtjänsten så att kontinuiteten kan bli bättre. Vi har ju under året till exempel lagt ett förslag om en slöserikommission som ni sa nej till på ren formalia. Ett sådant förslag kommer komma tillbaka till fullmäktige som en motion. Det hade varit intressant att höra kommunstyrelsens ordförande svara på vad hon faktiskt tycker och själv skulle vilja göra för att se till att Malmöbornas pengar hamnar där de faktiskt hör hemma i välfärden eller för all del tillbaka i deras egna plånböcker.
Då är det dags för ett avslutande genmäle från Katrin.
Tack. De Malmöbor som har följt de här debatterna har ju hört när du har ställt frågor om en slöseriombudsman och annat och hört mitt svar. Den som läser delårsrapporten ser att vi prioriterar verksamheter som är för barn och unga. Vi pratar inte om välfärdens kärna och bara menar förskola, skola och omsorg utan vi inkluderar också fritids- och kulturverksamheterna. Vi ser att det är vår prioritering på Malmö och Malmöbornas utveckling. Vi skapar förutsättningar för det. Vill man på allvar prata slöseri, vilket jag upplever att Helena Nanne när det hettar till, alltid duckar att göra, så är det så att vi har ett system som gör att vi överkompenserar bland annat friskolor. med många hundratals miljoner varje år. De får betalt för uppdrag de inte har. Pengar som rimligen skulle användas för elever och lärare. Men se, i den frågan som handlar om de stora pengarna, där är Helena Nanne igen tyst.
Då tackar vi för det och jag släpper in Anton Sauer för en replik.
Så, jag ska bara höja upp den till min storlek. Tack för ordet ordförande. Det var fint att vi fick höra Katrin Stjernfeldt Jammehskandidatur nu när det blir en nationell debatt. Jag har en annan fråga till Finanskommunalrådet. Överskottet, det pratas om en urstark ekonomi. Har finans kommunalrådet koll på, om vi tittar på de här 531 miljonerna minus 324 miljoner för den interna överföringen av stadsnätet, om man tar bort övriga engångsintäkter, hur Malmö stads ekonomi ser ut då? Och
Då lämnar jag ordet till dig, Katrin, för genmäle.
Nu har jag inte räknat ihop exakt den summan, men det jag ser är att om vi tittar på överskotten har sett ut de senaste åren. Jag tror att under den tid som jag varit kommunstyrelsens ordförande så har vi byggt upp ett överskott på ungefär 10 miljarder, vilket gör att vi inte har behövt låna för de investeringar som vi har gjort i den egna verksamheten. Det vi ser nu är att det överskottet som inte är härförligt till till engångsintäkter är ganska lågt till skillnad från tidigare år. Det är också bland annat därför vi går fram med en skattehöjning för att långsiktigt kunna både utveckla verksamheterna och klara investeringarna.
Då får du en slutreplik, Anton.
Då kan jag berätta för salen att tar man bort exempelvis ränteswappar ER anropen med KS anslag så får man ett resultat på minus 73 miljoner kronor. Man gör alltså ett underskott när man pratar om att man har en urstark ekonomi. Det är ju så att om man fint bokföringstekniskt sätter om kostnader och flyttar dem från ett år till ett annat och gör bokslutet så ser det ut som att man har jättemycket pengar och går med överskott. Det gör man ju de facto inte när vi faktiskt räknar på siffrorna och tittar på det som ni presenterar. Så ett varmt tips framöver är att inte då höja skatten för att försöka lösa sina underskott utan arbeta med kostnadsutvecklingen. För att oaktat om vi höjer skatten eller inte så kommer det inte påverka kostnadsutvecklingen utan håll ner kostnadsutvecklingen, se till att nämnderna agerar på det sättet de ska. Central placera inte pengar i en pott som antingen eller antingen inte begärs ut utan låt Malmöborna kunna följa och granska de siffror vi får. så tror jag att det blir mycket bättre i kommande delårsrapporter. Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Då tackar vi för det och så släpper vi in Katrin Stjernfeldt Jammeh för ett avslutande genmäle.
Tack så mycket. Och jag bara noterar att det sättet att argumentera och räkna på kommunens tillgångar blir mycket märkligt. Vi har de senaste åren byggt upp ett överskott. Vi har byggt upp en gedigen resultatreserv som vi har under tuffare tider. Vi har klarat finansiera våra investeringar utan att uppta lån, alls så som egentligen har prognostiserats. Och vi tar ett långsiktigt ansvar för våra verksamheter och finansieringen av dem. Så det här är alla parametrar som handlar om ekonomiskt god hushållning är positiva i den här och bedömningen är att vi har god ekonomisk hushållning fortsatt. Tack.
Tackar. Då är det dags för Albin Schyllert att få en replik.
Då var det dags, tack fortfarande. Jag har en fråga till dig Katrin angående hälsa, vård och omsorgsnämnden och den biten i delårsrapporten som berör kompetenshöjande insatser. Där står ju mycket riktigt att den moderatledda regeringen har gått fram med ett språkkrav på grund av att kommunerna, inklusive Malmö, har brustit ganska kraftigt i detta och under årens lopp anställt människor som saknar rätt kompetens för att utföra sitt uppdrag. I Malmö har man ju bland annat behövt skicka personalen på utbildning i grundläggande svenska, alltså inte yrkessvenska eller något som har med arbetet och jobbet att göra, utan i grundläggande svenska. Därav har regeringen behövt ta det initiativet. Hur ser du på det att vi sitter i den sitsen idag? Att vi har personal som faktiskt saknar rätt kompetens för att utföra uppdraget? Tack.
Och då är det dags för genmäle för Katrin.
Tack för frågan. Jag tror att det har varit ganska tydligt under en lång tid att vi ser behovet av att satsa på språk och språkutveckling i våra verksamheter. Vi har också varit positiva till att man gör den typen av satsningar. Om man nu kikar. Det räcker faktiskt att man tittar på den budget som vi har lagt fram under innevarande år och ser att vi skjuter till pengar för kompetensutveckling i verksamheterna. Riktar också en ganska stor andel av de pengarna till hälsovård och omsorg. I den budgeten vi ska diskutera i den här församlingen inom kort kommer ni se att vi satsar stort ännu mer på kompetensutveckling för medarbetare.
Tack, varsågod.
Tack för ordet ordförande. Jag tolkade på ditt svar Katrin som du ändå är kritisk till den politiken som har förts och de arbetssätten man har haft och att du tycker att den situationen som vi har idag i Malmös äldreomsorg inte är tillräcklig. Det är därför ni vill göra mer och satsa mer. Men vi får väl ändå vara medvetna om att i och med att vi har anställt väldigt många människor som saknar rätt kompetens så så finns det liksom ingen quick fix. Det går inte bara att trolla så att rätt kompetens kommer på plats direkt. Och därav till exempel det här problemet med att många i hälso-, vård- och omsorgsförvaltningen saknar grundläggande språkkompetens och därför måste utbildas i grundläggande svenska. Men så länge vi är medvetna så kan vi göra någonting åt problemet och det verkar väl ändå som att du är det. Tack.
Tack och då var det dags igen för ett avslutande genmäle.
Tack och jag behöver inte upprepa så mycket mer än att vi ser att överhuvudtaget behöver jobba med kompetensutveckling. Språk är en viktig del, men det handlar också om att se till att man får kompetens så att man faktiskt får möjlighet att utvecklas i jobbet och göra de insatser där vi ställer helt nya krav kopplat till digitala kompetenser. Vi har en inte minst vad gäller äldreomsorgen så har vi ju faktiskt idag en legitimation för undersköterskor och ser att vi har ett behov av att fortsätta kompetensutveckla våra verksamheter. Så att en lång rad olika insatser och jag ser att alla organisationer som vill erbjuda bra välfärd och bra verksamheter kommer behöva jobba långsiktigt med kompetensutveckling. Det gäller ju naturligtvis inte bara vård- och omsorgsmedarbetare utan alla
Tack för det. Tony Rahm. Replik.
Tack för ordförande. Kommunstyrelsens ordförande tog upp i sitt anförande om att det är färre som lever på ekonomiskt bistånd och det är fler arbetslösa. Vad det här trendbrottet beror på nämns inte. Man kan ju hävda att det beror på att vi har en regering som har bekämpat inflationen och ekonomiskt stärkt de svenska hushållen så att man ska klara tuffare tider och då har företagen kunnat anställa. Men det var inte det här jag egentligen skulle fråga om, utan det var just det här med ekonomiskt bistånd. På sidan 59 i rapporten kan man läsa att antalet hushåll som tar emot ekonomiskt bistånd minskar med 200 Men samtidigt så står det att kostnaden per hushåll bedömer 1 Men vad ger detta på totalen? Var är totalsumman för ekonomiskt bistånd i delårsrapporten? Tack.
Tack och då får du ett genmäle Katrin. Tack.
Jag skulle säga att totalsumman är väldigt svår att säga konkret fast när vi har en prognos att ta ställning till. För det vi ser är att den här prognosen bygger på sånt som är känt och förväntat. Tittar vi idag i vårt elprisområde så har vi rekordhöga nivåer på elpriset. Vi har sett att vi har stora svängningar både i Malmö stads verksamheter och i hushållens kostnader beroende på fluktuationer i till exempel elpriset. Så ibland har vi prognostiserat lägre resultat och så ser vi att elkostnaderna har blivit ännu mycket högre än vi hade tagit höjd för och ibland har det varit tvärtom. Det är också en situation som vi ser för hushållen som i väldigt stor utsträckning är beroende av utveckling. När du säger att vi har en regering som har bekämpat inflationen framgångsrikt, ska säga att vi har många hushåll som faktiskt lever med mycket dyrare kostnader och inte minst hyrorna har gått upp väldigt mycket de senaste åren. Tack
Tack så mycket. Då är det en slutreplik för dig Tony. Tack fortfarande. Ingenting av det som sades nu var svaret på min fråga. Jag hade köpt det här att det är svårt att sia om det totala för hela året när de här fluktuationerna finns, absolut. Men inte ens i årsredovisningen som den här församlingen debatterade i våras så fanns totalsumman med. Man försöker gömma totalsumman, för om man ser till exempel Socialstyrelsen så vet vi att den är 900 miljoner kr som Malmö kommun betalade ut i ekonomiskt bistånd förra året. Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att man vill dölja den här totalsumman som nästan uppgår till en miljard. Och så försöker man grotta sig åt att antalet hushåll som går på ekonomiskt bistånd minskar positivt. Sen vad det beror på är en helt annan diskussion. Men just att man inte redovisar totalsumman, varken i årsredovisningen eller i delårsrapportet. Jag skulle säga att det är väldigt, väldigt synd att man inte har med det. Och det tyder ju på att man har någonting att dölja här. Tack. Tack.
Tack för det.
Då är det du Katrin för ett avslutande genmäle.
Tack, det här är naturligtvis ingenting som vi som stad döljer. Tittar man på kostnadsutvecklingen och tittar man i redovisningarna på arbetsmarknads- och socialnämnden som ansvarar för frågorna så finns ju i exakta krodor hur mycket försörjningsstöd som betalas ut. Problematiken de senaste åren har varit att inflationen har ätit upp både kommuner och regioners och hushålls pengar. Så ser verkligheten ut. Din regerings lösning är att sätta ett bidragstak och säga att oavsett hur utvecklingen ser ut så ska man sätta ett bidragstak och försvåra för att skapa en flexibilitet som hjälper hushållen framåt. Vår ingång är att så många som möjligt ska klara sin egen försörjning. Jag tycker att det är bra att behovet av försörjningsstöd bland Malmöborna har minskat så kraftigt som det har gjort. Jag tycker att det är bra att sysselsättningsgraden har gått upp. Vill man ha den exakta summan så finns den att få från arbetsmarknad och socialnämnden och den är också tydlig när vi summerar året. Tack.
Tack så mycket. Då ger jag ordet till Helena Nanne. Varsågod.
Tack ordförande. Det är årets delårsrapport vi behandlar, men frågan handlar också om var Malmö är på väg. Kostnaderna stiger snabbare än intäkterna. Tunga verksamheter redovisar underskott och revisorerna kan inte ens bedöma om resultaten motsvarar de mål som fullmäktige har satt upp. I I det läget är det nya styrets besked till Malmöborna att de ska betala mer i skatt. Jag tycker att det är ett märkligt sätt att börja. Innan man ens har visat att det går att få ordning på kostnader, innan man kan redovisa tydliga resultat eller om bättre välfärd för Malmöborna, så bestämmer man sig för att de ska i alla fall betala mer. Kommunen prognostiserar ett överskott på 531 miljoner kronor. Det kan ju låta betryggande, men när realisationsvinsterna räknas bort är det bara 188 kvar. Nettokostnaderna ökar med nästan 5 Det är rätt mycket pengar i en budget på 27 miljarder. Fortsätter kostnaderna att springa ifrån intäkterna så kommer ekonomin försvagas oavsett hur nöjd man är när man presenterar årets resultat. Det är Malmöborna som får betala notan för det. För den som jobbar i hemtjänsten, tar ett pass i en butik eller kör buss så betyder det mindre kvar av lönen. Deras hushåll måste anpassa utgifterna efter inkomsterna. Varför ska politikerna slippa samma krav?
krav som alla andra har på sig själva.
Arbetsmarknads- och socialnämnden prognostiserar ett underskott på 50 miljoner kronor, funktionsstödsnämnden på 12. Nu vill man undanta båda nämnderna från resultatansvar för sina underskott. Det är fel signal. Självklart finns kostnader som en nämnd har svårare att påverka än andra. Det är klart att människor ska få det stöd man behöver och har rätt till. Just därför krävs en ordentlig uppföljning, riktiga åtgärder och en tydlig redovisning av hur pengarna används. Att bara lyfta bort ansvaret blir också att skjuta problemen framför sig. För arbetsmarknad och socialnämnden känns den här situationen dessutom rätt bekant. Vi har varit där tidigare. Sen förbättrades faktiskt ekonomin och situationen kunde lämnas bakom oss. Nu är vi på väg tillbaka dit igen. Till en tid när politiker slapp ta ansvar och underskotten var enorma. Vad lärde man sig av det? Nej, uppenbarligen ingenting. Och varför ska malmöborna få betala högre skatt när samma problem återkommer igen? Den här kostnadsutvecklingen varnade vi ju för för länge sedan, redan under förra året. Vi la skarpa förslag på bordet, men intresset fanns.
fanns helt enkelt inte. Mot Mot bakgrund av det så yrkar jag avslag på punkterna två och fem.
Det allvarligaste är ändå hur många Malmöbor som fortfarande saknar ett jobb att gå till på morgonen. Delårsrapporten redovisar en arbetslöshet på 11,3 Näst högst i hela Sverige. Och ändå låter det rätt ofta från Socialdemokraterna som om utvecklingen vore nånting att slå sig för bröstet över. Arbetslösheten minskar. Det är välkommet. Varje människa som får ett jobb att gå till kan försörja sig själv och sin familj är så klart en framgång. Men den nedgången syns ju i hela landet. Socialdemokraterna kan alltså inte ta åt sig äran för konjunkturens medvind och samtidigt bortförklara Malmös position i botten. Hur kan ambitionsnivån vara så låg att näst högst arbetslöshet i Sverige möts med en sådan belåtenhet och nonchalans? Malmö behöver ett bättre företagsklimat, matchning som funkar, tydliga aktivitetskrav, utbildningar som leder till jobb för att fler ska kunna försörja sig själva och bidra till välfärden. Det borde ju vara ett styres första svar när pengarna inte räcker till. Nu blir svaret istället att ta mer från de som redan jobbar.
Revisorernas kritik borde också få ett
ett styre att stanna upp. Redovisningen av målen är så otydlig att revisorerna inte ens kan bedöma om resultaten är förenliga med målen. Hur ska Malmöborna då kunna värdera vad man får för sin skatt när inte ens revisorerna kan göra den bedömningen? Just därför så behöver struktur för styrning och uppföljning av kommunfullmäktiges mål för verksamheten bli tydligare. Jag yrkar att meningen indikatorerna kan vara både kvalitativa och kvantitativa ändras till att indikatorerna ska vara
vara både kvalitativa och kvantitativa.
Malmö går nu in i en ekonomiskt känslig tid med ett starkt vänsterlutande styre. Kombinationen av de höga kostnadsökningarna, den svaga uppföljningen och det obefintliga ekonomiska ansvaret oroar faktiskt. En skattehöjning riskerar ju att bli en ursäkt för att bara fortsätta som förut, för när de nya pengarna är slut. Vad väntar då? Helt ärligt så vet vi ju hur det gick sist. Styret brakade ihop efter bara ett år. Finns en annan väg här med kontroll över kostnader och stoppa slöseri. Politiker som faktiskt tar ansvar och bryr sig om att sänka Sveriges näst högsta arbetslöshet. Tack för det. Då är en replik till Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Tack så mycket. Det blir inte helt tydligt hur man får ihop logiken att säga att ekonomin i Malmö stad är så usel så att skatten kan sänkas. Det är faktiskt inte helt enkelt att få ihop det. Och igen, vi har under lång rad av år levererat stora överskott. Vi har använt de överskotten för att investera i ett starkare Malmö. Vi har idag inte ett behov av att höja skatten för att täcka hål, utan vi har ett behov av att höja skatten för att vi vill mer för jämlikheten, för välfärden och för den gröna klimatomställningen. Ni pratar som om vi har dålig ekonomi och lägger samtidigt fram förslag på sänkt skatt. Ni blir lite svar skyldiga där faktiskt.
Tack för det. Då lämnar jag ordet för replik genmäle till dig Helena.
Tack, tack ordförande. Det är viktigt för oss att alla Malmöbor som sliter för sig själv, sina familjer, för sina medmänniskor ska få behålla mer av sina egna pengar. Det är ett politiskt val vilken skattesats man ska ha. Det är också ett politiskt val vad man gör med pengarna som kommer in. Och det är ju där skillnaden ligger. Ni har valt att fortsätta med trädljud och annat som inte är kommunens kärnuppdrag, som inte är viktigt för Malmöborna och som inte är en del av den välfärden de faktiskt förväntar sig. Ni kunde valt att prioritera annorlunda. Ni kunde valt att sätta stopp för slöseriet, att granska varenda krona för att säkerställa att den hamnar rätt där den faktiskt gör skillnad i Malmöbornas liv och vardag. Men det handlar ju också om arbetslösheten, den som är näst högst i hela Sverige. Ni säger att ni tycker att det är viktigt och att mer behöver göras, men samtidigt väljer ni att göra det mindre lönsamt att just gå till jobbet. Hur går det ihop?
Tack, då lämnar jag ordet för slutreplik till Katrin.
Tack. Det är väldigt många faktiskt spretiga påståenden. Vi gör det inte mindre lönsamt att gå till jobbet. Vi ser att den utveckling vi har gör att fler människor går till jobbet. Fler klarar sin egen sysselsättning. Fler barn ser sina föräldrar gå till jobbet. Det är en viktig utveckling. Vi ser att utbildningsnivån bland Malmöborna har ökat. Det är viktigt också för skolans möjligheter att leverera bra resultat. Det är viktigt för våra barn och ungas framtid. Den här debatten blir väldigt spretig. Om man säger att vi prioriterar någonting så är det helt uppenbart att du är orolig för ekonomin, väljer gå fram med en skattesänkning. Jag ser och styret ser att vi vill fortsätta satsa på våra verksamheter som rustar Malmöborna och rustar staden. Det är skillnad, men precis som du säger, politik handlar om politiska prioriteringar.
Tack för det. Avslutande genmäle Helena Nanne.
Tack ordförande. Men det är en intressant logik som råder att en skattehöjning inte skulle göra det mindre lönsamt att gå till jobbet. Man får behålla mindre av frukten av sitt arbete och mindre av sina egna pengar. Varför har Malmö fortfarande landets näst högsta arbetslöshet om ni nu har gjort så mycket bra för att fler ska ha ett jobb att gå till? Varför ser vi inte några ökade skatteintäkter och minskade bidragskostnader som borde följa av att ni påstår att ni har lyckats med jobbpolitiken? Sanningen är ju fortfarande att arbetslösheten är näst högst i hela landet och man säger gärna från Socialdemokraternas håll att mer behöver göras. Vi är inte nöjda. Den logiken kanske kan funka när man är ny på jobbet. Men om man har styrt en stad i över 100 år och fortfarande känner att det finns mer att göra, vi är inte riktigt framme än. Är det inte dags att lämna över till någon annan? För kan det inte vara nog då?
Tack. Nu lämnar jag ordet till Nina Jakku V.
Tack ordförande. Det finns en rad glädjande besked i delårsrapporten. Framför allt att arbetslösheten minskar och att elever som uppnår gymnasiebehörighet ökar. Samtidigt visar delårsrapporten att det finns en hel del kvar att göra och framför allt behöver vi se till att framgångarna ska omfatta varenda Malmöbo i hela Malmö. Inom utbildning framgår att likvärdighet och måluppfyllelse behöver öka och det genom hela kedjan och i hela staden. Det finns fortsatt stora skillnader mellan Malmö skolor och politikens jobb är att kompensera för skilda förutsättningar. Den närmaste skolan ska vara den bästa skolan och alla skolor ska vara skolor där både elever och personalen trivs och mår bra. Det är tydligt att det är viktigt med en politik som jämnar ut klassklyftor, satsar på välfärden och klimatet. Politik som skapar trygga och hållbara arbeten. Vi behöver också en bostadspolitik som inte ser bostaden som en marknad utan möjliggör att alla har råd att bo. Att det finns bra och billiga bostäder för alla behov. Med allt det fantastiska som Malmö är har vi ett stort ansvar för att åtgärda det som inte fungerar. Malmö ska vara en jämlik, solidarisk och hållbar stad där varje människa kan känna hopp inför framtiden.
Jag yrkar bifall till kommunstyrelsen.
förslag till beslut. Tack.
Tack för det. Och då så är replik begärd av Linda Eklund, Liberalerna. Fel roll.
Jag kanske kan prata så jag hörs ändå. Tack för ordet. Bara en snabb fråga. Jag reagerade på att du poängterar att den närmsta skolan ska vara den bästa skolan. Jag håller med om att alla skolor i staden ska vara bra så att man kan välja den som passar den själv bäst. Då slår det mig att Vänsterpartiet har tidigare drivit aktivt att vi inte längre ska ha det fria skolvalet. Med tanke på att du väljer att lyfta upp det här i ditt anförande så undrar jag om Vänsterpartiet och Nina Jakku i sin nya roll som Kommunalråd med ansvar för skolan kommer avskaffa det fria skolvalet i Malmö.
Tack för det, Nina Genmäle.
Tack Linda. Det jag menar med det jag sa i mitt anförande är att varje skola ska vara en bra skola. Vi behöver satsa på att se till att alla Malmös skolor, men framför allt elever, lyckas med sin skolgång. Om vi lägger fram förslag om att avskaffa det fria skolvalet så får du det beskedet på ett annat sätt än i den här delårsrapport redovisningen nu. Tack.
Tack och då är det en slutreplik från Linda.
Tack för det. Vi delar den ambitionen om att skolan ska vara bra för varenda elev i den här staden. Men jag tolkar det som att Nina Jakku inte kommer driva frågan om att avskaffa det fria skolvalet i sin nya roll som skolkommunalråd och som en del av det här styret.
Då erbjuds du ett avslutande genmäle, Nina.
Jag ger inte besked på vad som kommer att drivas under de närmaste åren i den här delårsrapporten utan det kommer ni att få märka och alla får ge sig lite till tål så ge mig lite mer än två veckor. Tack.
Tack för det. Då ger jag ordet till Magnus Olsson, Sverigedemokraterna. Varsågod.
Tack så mycket ordförande. Som oppositionsföreträdare så är det särskilt relevant att granska om Malmöborna får bättre välfärd för pengarna, om kommunens ekonomi är långsiktigt hållbar och om styret kan visa konkreta resultat, inte bara aktiviteter och målsättningar. Vi har tidigare pratat om den framtida skattehöjning som kommer att bli och baserat på de siffror som finns här så kan vi konstatera att den inte är nödvändig. En delårsrapport ska vara mer än en redovisning av siffror. Den ska visa om kommunens verksamhet utvecklas åt rätt håll, om skattebetalarnas pengar används effektivt och om malmöborna får den service och trygghet de har rätt att förvänta sig. Styret här i Malmö lyfter fram Malmös starka ekonomi och det är vi överens om. Men det är naturligtvis positivt också att kommunen har ekonomiska förutsättningar att möta framtidens utmaningar. Men en god ekonomisk ställning är inte samma sak som att alla verksamheter fungerar tillfredsställande. Åtta av kommunfullmäktiges 15 mål bedöms kunna uppnås fullt ut. Sju stycken bedöms bara kunna delvis uppnås. Det måste såklart leda till frågor om vad som inte fungerar tillräckligt bra och vilka konkreta åtgärder som styret tänker vidta. Vi har till exempel arbetsmarknads- och socialnämnden som har en prognos om ett underskott på 50 miljoner kronor. Självklart har jag förståelse för att socialtjänstens kostnader påverkas av komplexa behov och lagstadgade skyldigheter. Men då måste vi också få tydliga besked om kostnadsutvecklingen. vilka åtgärder som genomförs och hur ekonomisk balans ska uppnås. Styret föreslår dessutom att nämnden tillfälligt ska befrias från ansvar från underskottet. Då måste såklart vi här i fullmäktige kunna följa upp vad undantaget innebär och vilka krav som ställs på den fortsatta verksamheten.
Sånt vi tappar bort oss.
Sen har vi såklart funktionsstödsnämnden och där föreslås på motsvarande sätt att den ska undantas från ett ansvar upp till 12 miljoner kronor kopplat bland annat till personlig assistans. Undantag kan än en gång vara motiverade när kostnader är svåra att påverka. Men de får inte ersätta en analys om varför budgeten inte håller. Vilka tydliga villkor, kontrollpunkter och resultatkrav följer med dessa undantag? Det är för mig helt oklart. Det framgår inte heller av handlingarna. Därför skulle jag vilja ha två svar två tydliga svar på två frågor. Hur ska underskotten hanteras utan att kvaliteten i verksamheterna försämras? Hur ska fullmäktige här kunna följa upp att styrets mål verkligen uppnås? Malmö behöver både en hållbar ekonomi och en verksamhet som levererar. Det ena får aldrig användas som ersättning för det andra. Stoppa slöseriet och använd malmöbornas skattepengar till vår välfärd. Ja, du får över klappar där. Och sen vill vi även passa på att yrka avslag på att-satserna 2 och 5. I övrigt till Helena Nanne justering kring den tredje att-satsen tror jag det var. Tack så mycket.
Tack, då lämnar jag ordet för replik till Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Tack, jag vet inte om jag missförstod det, men stoppa slöseriet sa du precis efter att du hade kommenterat att vi befriar både arbetsmarknad och socialnämnden ansvar för den kostnad som uppstår i och med att man har placerat fler barn och kostnaden för placering har gått gått upp och att hemlöshetskostnaden har ökat. Vi och utifrån att vi konstaterar att kostnaden för personlig assistans har ökat. Jag ser ingen av dessa verksamheter som någon form av slöseri från stadens sida. Nu är vi framme i de precis sista skälvande dagarna av oktober. Vi har november och december kvar av året. Vi ser att vi lägger fram en budget som faktiskt tar höjd för att verksamheterna har fått nya uppdrag. Vad det gäller personlig assistansen så har vi faktiskt ingen fördelning av kommunbidrag som fullt ut täcker det. Det framgår också av skrivelsen. Därmed tycker jag att det är rimligt att inte lägga fram väldigt snabba besparingar när det är två månader kvar och sen har man en ny budget.
Tack och genmäle.
till dig Magnus. Ja, tack så mycket fortfarande. Jag kan säga att det är tur att inte Katrin Stjernfeldt Jammeh vår ekonomi i min familj för då hade vi säkert antagligen fått sitta på fattigbänken. Det är som tidigare bestämt vid olika budgetförslag att där finns ett antal nämnder och verksamheter som är tillåtna att gå med ett underskott. De här två har varken ni eller vi budgeterat för att de skulle göra ett underskott. Det är såklart ett misslyckande. Det är inte det att inte de har pengar, resurser eller verksamhet. Det är ett misslyckande som du på här försöker slå bort. Slöseriet i Malmö är okänt, det är vida känt. Ni har också många verkningslösa och meningslösa miljösatsningar till exempel där det räcker att man i Danmark kanske får en annan regering som sänker reduktionsplikten eller sänker dieselpriserna eller för den delen kanske startar upp någon dieselmotor någonstans så faller ju alla era miljömål och ni vill ju lägga hundratals miljoner kronor på detta och ni vill ibland fånga in koldioxid och så vidare. Men än en gång Katrin, det är ett misslyckande. Ni klarar inte av att reda ut ekonomiska verksamheter i två nämnder. Det är ett misslyckande.
Tack och Katrin Stjernfeldt Jammeh slutreplik.
Tack. Nu kan du inte skylla misslyckandet med utsläppen på den danska regeringen. Är det någon regering som ökar utsläppen här och runt om i landet så är det ju den regering vars ditt parti företräder som jag tror faktiskt för att ni driver på för att det ska vara så. Danskarna åker hit och tankar och vi subventionerar dem med våra skattepengar. Det är orimligt. Men i övrigt, jag Vi har den här delårsrapporten för att följa upp verksamheterna. När vi ser att vi har ett överskott för året och att vi inte får problem om vi hjälper till i verksamheten eller säkrar att man inte lägger fram besparingar som ska effektueras på två månader så ser jag att det är ansvarsfullt att göra det. Hade vi inte varit beredda på justeringar i budgeten när vi hanterade delårsrapporten då hade vi faktiskt inte behövt diskutera den nu. Då hade vi kunnat vänta till årsredovisningen. Men nu diskuterar vi den, vi lägger budget utifrån förutsättningarna och vi ser att vi har möjlighet att stötta upp den.
Tack så mycket. Då är det dags för ett avslutande genmäle med dig, Magnus.
Tack för dig fortfarande. Så kan man också vifta bort 62 miljoner. Som ingenting har hänt. Ja, vi går lite minus tråkigt. Vi hade budgeterat eller gjort prognoser. Vi höll inte det tråkigt. Vi slänger bort pengarna. Jag tycker det är under all kritik, Katrin. Sen går din lilla miljöfråga din favorit. Vi ska belånas för över en miljard. Då bör man veta det. Många lurar mår dåligt och tror att vår värld ska gå undan. Sverige är världsettat världstoppen vad gäller olika miljöfrågor och utsläpp. Det är värt att ha med sig. Nummer ett, nummer Uno, om man inte förstod svenska. Då vill ni gå ännu längre än det. Vad är meningen med det? Är det då inte viktigare att vi satsar på riktigt viktiga frågor som berör oss och Malmö och som vi kan påverka? Nej, skärp till det, Katrine, det är inte hållbart att gå med underskott. Tack för ordet.
Tackar vi för det. Och så lämnar vi ordet till Janne Grönholm. Varsågod. Tack.
Delårsrapporten visar att Malmös ekonomiska ställning är stark. Vi ser också, som har framkommit i debatten, en positiv utveckling med flera år av stigande skolresultat. Vi ser att ungdomsarbetslösheten är så gott som halverad och vi ser också en minskad arbetslöshet men som jag tänker det kan vi alla enas kring dock fortsatt är alldeles för hög. Rapporten visar också att det finns flera områden som kräver vårt gemensamma fokus. Ett sådant område är just den som Magnus var inne på, precis klimatomställningen. Här pågår ett stort arbete bland annat med återbruk, hållbara inköp, klimatsmart byggande och hållbart resande. Men vi måste öka takten i omställningen för att nå klimatmålen. Ett annat viktigt område är det förebyggande arbetet gentemot barn och unga. Här jobbar vi på flera olika sätt för att stärka skyddsnätet runt barn och familjer och se till att det finns hjälp att få i ett tidigt skede. Här spelar kulturen och fritiden också en viktig roll. Därför har vi under året fortsatt att arbeta med att göra kulturen mer tillgänglig för Malmöborna, inte minst för barn och unga, äldre och personer med funktionsnedsättning. Vi har öppnat fler allaktivitetshus på Malmös skolor, utvecklat den kulturella allemansrätten och kulturskolans kompensatoriska verksamhet i hela staden. Samtidigt förstärker vi också det fria kulturlivets förutsättningar att arbeta för att kulturen ska få en tydlig plats när Malmö växer och utvecklas. Rapporten visar också hur förändringar i Malmös befolkning påverkar stadens verksamheter. Vi får färre barn i förskole- och grundskoleålder samtidigt som antalet gymnasieungdomar och äldre ökar. Det ställer krav på att vi använder våra gemensamma resurser klokt och anpassar verksamheterna efter de behov som finns. Men också att vi håller fast vid ambitionen att ge en välfärd av god kvalitet i hela Malmö. Jag vill avsluta med att rikta ett stort tack till alla medarbetare i Malmö stad som varje dag arbetar för Malmöbornas bästa. Tack. Bifall till kommunstyrelsens förslag.
Tack för det. Då lämnar jag ordet för replik till Helena Nanne.
Tack ordförande. Jag tänkte passa på att fråga Janne om revisorernas bedömning av målen. De bedömer att resultatet är förenligt med det finansiella målet som har satts i fullmäktige. Men sämre är det med verksamhetsmålen som revisorerna menar saknar tillräcklig tydlighet och som en följd av detta är det inte möjligt för oss att bedöma om resultatet är förenligt med de verksamhetsmål som fullmäktige beslutat. Lite nyfiken på hur du ser på det. Håller du med om att det till och med är ett ganska stort demokratiskt problem. Att de folkvalda revisorerna inte kan följa upp hur det har gått för verksamheten för att rapporten är alldeles för otydlig.
Faller åt männen.
Förlåt mig. Du hörde lite viskningar här bak. Då släpper jag in Janne Grönholm för genmäle.
Tack så mycket. Delårsrapporten är väldigt tydlig i vad vi har gjort, vilka utmaningar som finns och hur och vilka mål vi har och hur vi ska jobba med dem. Sen är det klart, om den här kritiken kommer från revisionen så behöver vi såklart titta på dem och ha en dialog så att det finns en gemensam förståelse hur vi mäter och diskuterar stadens utveckling. Så det är klart att detta är ett utvecklingsområde. Absolut.
Tack och då är det slutreplik till Helena Nanne.
Tack ordförande. Ett utvecklingsområde är alldeles uppenbart. Frågan handlade om om du delar bilden av att det faktiskt också är ett demokratiskt problem. Att de revisorerna som är valda att fullmäktige granska verksamheten inte riktigt kan göra det för att det är så pass otydligt. Vi har ju haft en diskussion genom åren här i fullmäktige om hur man ska följa upp målen, hur ska man mäta dem? Och vi har stått på olika sidor i den diskussionen. Ni har varit mer för att man bara kan beskriva hur det har gått och vi har varit mer intresserade av att faktiskt följa i siffror kvantitativt hur utvecklingen är i stadens verksamheter och hur det påverkar malmborna. När revisionen är så pass tydlig som den är med att det inte ens går att följa upp det här Kan inte det få styret att ändra uppfattning i den frågan?
Då släpper vi in Janne Grönholm för ett avslutande genmäle.
Tack. Som du väl vet så bedriver Malmö stad en väldigt komplex verksamhet med många olika delar och i vissa fall ger det mest mening att titta på siffror, i vissa fall ger det mest mening att titta mer beskrivande vad som görs. Båda behövs. Det blir inte bra med varken eller utan båda behövs. Precis som jag sa innan, om det finns Om vi inte har en gemensam bild tillsammans med revisionen kring hur vi mäter hur vi ska titta på det arbetet som vi gör så behöver vi såklart sitta ihop och titta på det. Det är klart någonting som vi behöver utveckla så det håller jag absolut med om.
Då tackar vi för det och så släpper vi in replik från Malin Ahlström, Moderaterna.
Det händer ingenting.
Den är inte jättesmidig.
Om den trycker ganska hårt.
Men vi avvaktar och tar det lugnt. Så, tack. Så. Så Malin, då är det dags för din replik.
Tack för ordet, fru ordförande. Nu är det höstlov i skolorna och därmed också lite färre barn på förskolorna. Vi föräldrar som har barn på förskolan får känna av hur det skulle kunna vara med mindre barngrupper. Vid hämtning så är kinderna rena från matrester efter mellanmålet. Skalklädernas fothällar sitter om skorna så att ben och fötter hålls varma och torra. Byxorna från i morse är torra eftersom personalen hunnit höra barnets signaler och kunnat hjälpa med det mest grundläggande i tid. Personalen berättar att de har hunnit göra en ny omgång lera som barnen fått leka med. Barnet som är ledset på förskolegården får komma upp i ett knä, kinderna torkade och barnet blir lyssnat på. Alla exempel på små men viktiga saker. Saker som signalerar att mitt barn har blivit hört och sett idag. På eftermiddagen orkar vi gå både till lekplatsen och sen laga mat ihop utan sammanbrott.
Tiden.
Tänk, ja förlåt. Får jag komma till frågan bara. Samtidigt prognostiserar förskolenämnden ett plus på 40 miljoner kronor. Hur går det ihop med Miljöpartiets vallöften, inte bara i år utan även för fyra år sedan?
Okej, då var jag hygglig. Genmäle till dig, Janne.
Tack. Alltså Om vi nu ska diskutera själva frågan så har vi en situation där vi kommer att ha mindre barn i förskoleåldern. Vi kommer inte kunna ha så många förskolebyggnader som innan. Sen har vi samtidigt om man vill bedriva en offensiv välfärdspolitik och satsa pengar på det så finns det ju förutsättningar att ge just de här förutsättningarna till barnen som är i förskoleåldern. Det är en av de här diskussionerna som vi kommer ha i den kommande budgetdebatten. Det är klart att pengarna, tanken är att pengarna ska alltid användas innehavande år. Sen kan det finnas olika anledningar till varför alla pengarna inte går åt i samma år. Förskolenämnden har ju också en ganska stor budget, men jag är helt med dig på att det är en viktig satsning att titta framgent och också satsa pengar på det i budgeten som vi kommer att göra.
Tack för det. Då har vi en slutreplik från Malin Ahlström.
Tack så mycket. Redan nu inför höstterminen så fick vi veta att personalstyrkan på förskolan skulle minska eftersom att färre barn föds just nu. Det gör man då samtidigt som man prognostiserar ett plusöverskott. Det är ju tydligt, ni lovar, det här var vallöften från er för fyra år sen och i år. Men ni prioriterar ju inte det här. Det blir tydligt för alla oss Malmöbor som hämtar och lämnar varje dag. I slutändan så är det fantastiska förskollärare och pedagoger som får slita sig mellan alltför många barn och känner att de inte räcker till alldeles för ofta. Jag noterar också att i ditt huvudanförande så pratade du en hel del om förebyggande arbete. Men vad är förebyggande om inte en trygg förskola där varje barn blir hört och sett varje dag? När ska ni prioritera det ni lovar Malmöborna?
Tack för det. Då har vi ett avslutande genmäle från Janne Grönholm.
Jag är helt enig. Förskolan är jätteviktig. Det kommer också bli tydligt i den kommande budgetdebatten att vi både satsar på förskolan och vi tar också fram medel för att kunna göra det i en situation när vi har färre barn i förskoleåldern. Så det är precis den politiken vi tänker bedriva och det är också det som vi har hört när vi har varit på gator och torg och knackat dörr att det är någonting som Malmöbor efterfrågar och i vår budget har vi tagit höjd för det. Tack.
Tack så mycket. Då går nästa replik till Magnus Olsson, SVT.
Tack så mycket ordförande. Tack också Janne. Vi har pratat tidigare om de olika nämnderna två stycken som går om underskott här. Du kanske kan använda båda dina minuter sen. Första frågan är: Varför har styret inte tidigare lyckats få kontroll över kostnadsutvecklingen? Vilka konkreta åtgärder Janne ska ge ekonomisk balans 2027? Har du någon vettig Vettig kommentar kring det, ja. Tack.
Då släpper jag in Janne på genmäle.
Tack. Jag tar chansen att passa på att säga först att jag yrkar avslag på Moderaternas tillägg så att jag får det sagt. Sen du hade precis den här diskussionen med Katrin. Det handlar om dels placeringar och dels om ökade hemlöshetskostnader. Det är någonting som vi behöver titta på de kommande åren. Placeringar får vi titta på olika sätt, till exempel att sköta mer i egen regi när det ger mening. Vad gäller hemlösheten behöver vi titta på olika åtgärder så att vi igen kan få ner hemlösheten efter att den har nu börjat öka igen. Sen vad gäller funktionsstöd så är det väl liknande saker. Vi får titta vad kostnadsökningarna handlar om och se vad som går att göra. Sen är det ju så, det här är ju saker som vi behöver se till att de funkar, att vi kan täcka upp de behoven som finns. Så jag tycker att det här är ett klokt sätt att hantera det så som vi gör idag i delårsrapporten.
Tack. Tack för det. Slutreplik till Magnus.
Tack så mycket, fru ordförande. Då är det värt att känna till för de som lyssnar att vad gäller funktionsstatsnämnden så har den under de senaste två budgetarna varit den största vinnaren. Det är den som har tillförts mest pengar. Ändå så lyckas ni inte. Jag försökte svara lite grann där, men nå väl. Sen brukar ni slå er mycket för bröstet med socialbidragen och att färre uppbär nu socialbidrag och Swida Malmö. Men mycket händer inte kopplat till kostnaderna kan vi konstatera. Men jag tänkte Janne, du som är en kunnig person är ju att jag har tre frågor till dig som du kanske kan kommentera om du vill. Hur många Malmöbor har gått från försörjningsstöd till varaktig egen försörjning? Hur många deltagare i kommunala arbetsmarknadsinsatser har fått arbete som består efter avslutad insats? Sista frågan: Hur följer styret upp kostnaden per person som faktiskt går vidare till arbete? Har du någonting att säga om det, Janne?
Tack så mycket. Tack för det. Då är det ett avslutande genmäle Janne Grönholm.
Tack så mycket. Det vi kan läsa i delårsrapporten är att arbetslösheten minskar. Den är fortfarande alldeles för hög, men att den minskar. Vi vet också att antalet hushåll med socialbidrag har minskat en bra stund. Sen just med siffror hit och dit, nej det har jag inte i huvudet. Men det här är trenderna och de ska vi såklart hålla i och vi har ju en nämnd, arbetsmarknads socialnämnden som har till uppgift att följa just de här sakerna. Så det praktiska arbetet kommer ju att ske i nämnden. Tack.
Tack för det. Då går ordet till Anton Sauer, Centerpartiet. Varsågod.
Tack för ordet ordförande, ledamöter och de malmöbor som har tagit sig hit för att lyssna idag. När man läser sammanfattningen i den här delårsrapporten får man intrycket att allt är frid och fröjd i Malmö. Kommunen prognostiserar ett överskott på cirka 531 miljoner kronor och det rödgröna styret med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet klappar sig själva på axeln. Men börjar man skrapa lite på ytan så faller fasaden ihop. Av cirka 531 miljoner är 324 av dem ren bokföringsmanöver där Malmö stad vid årsskiftet sålde stadsnät till sitt eget nybildade bolag och sedan skickade tillbaka de pengarna i aktieägartillskott några veckor senare. Man har alltså sålt fibernätet till sig själv och kallar det för vinst. Tar vi dessutom bort engångsvinster för stängda ränteswappar på 62 miljoner i bokföringsrättelser för Norra hamnen på 50 miljoner och i oanvända centrala anslag på 67 miljoner. Då finns det i princip inga marginaler kvar. Samtidigt ser vi det som verkligen borde oroa hela fullmäktige. Verksamheternas nettokostnader ökar med ungefär 4,9 medan skatteintäkterna och statsbidragen bara ökar med 3,5 Kostnaderna växer alltså långsiktigt från intäkterna i den här staden. Ordförande, det allvarligaste i den här delårsrapporten är glappet mellan de fina kontoren och verkligheten ute i välfärden. En verklighet som S bär på.
MP nu ansvarar för.
Tittar vi på förskolenämnden så redovisar de 40 miljoner kronor i plus för att det föds färre barn än budgeterat. Men ute på kommunens egna förskolor saknas 32 miljoner kronor. Där råder anställningsstopp och andelen timanställda ökar. Tittar vi på hälso- och vård- och omsorgsnämnden visar man att nollresultat på papperet genom 60 färre boendeplatser än budgeterat och en stabsbudget på 26 miljoner. Men i den egna hemtjänsten och hemsjukvården är ditt jättehål på ungefär 51 miljoner kronor. Sjuksköterskor slutar i alltför stor utsträckning och notan för dyr hyrpersonal ökar. Ändå väljer Katrin Stjernfeldt Jammeh att föreslå både funktionshindersnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden ska få befrias från ekonomiskt ansvar för sina underskott. I ASN går barnverksamheterna 259 miljoner kronor back, vilket bara döljs av en central reserv. Vilket vi har pratat om i den här fullmäktigesalen tidigare. Att man gömmer det bakom centralplacerade reserver. Det som varnades för redan vid förra delårsrapporten att Risken är att kostnadsutvecklingen ökar och att man då inte kommer kunna hålla ihop det om man hela tiden har en central pott istället för att ha det ute i verksamheterna. Det ser vi nu ske. Slutligen ordförande måste vi tala om respekten för detta fullmäktige och för våra revisorer. I Stadsrevisionens granskningsrapport för kommunstyrelsen underkänt. Fullmäktige beslutade i november 2023 att indikatorer ska vara obligatoriska och ha ett önskat utfall. Trots detta har kommunstyrelsen skrivit i sina anvisningar för 2026 att nämnderna inte behöver ange önskat utfall. Följden är att Stadsrevisionen konstaterar att det inte är möjligt att bedöma om resultatet är förenligt med fullmäktiges mål. I samma ärende i att-sats 3 och 4 vill styret nu plocka bort och skrota styrstrukturerna just för att dölja de mål man inte uppnår. Med detta ordförande så yrkar Centerpartiet likt vi gjorde i kommunstyrelsen att man ska avslå att-sats 2 och attsats 5 och i övrigt i enlighet med det som Moderaterna yrkade i denna talarstol tidigare. Tack så mycket.
Tack så mycket. Bara ett par korta reflektioner. Jag tänker det här med hur man bokför om det uppstår en vinst när vi gör affärer med bolagen. Vi följer naturligtvis den bokföringslagstiftning som finns för att dokumentet ska vara korrekt och transparent. Vad gäller målen så har vi haft under en lång rad av år en diskussion om hur de ska följas upp. Vi ser att vi kommer se över hur målformuleringarna är. Det är klart att vi har respekt för och ser att det är problematiskt att man inte helt kan göra fullt ut värdering av dem. Samtidigt har det varit viktigt för oss och är viktigt för oss att vi har mål med väldigt höga ambitioner som inte bara handlar om specifika verksamheter utan att vi kan få till förflyttningar där många olika aktörer agerar och kanske också kring sådant som vi inte helt fullt och fast har rådighet över. Så vi kommer behöva jobba vidare med detta för att vi ska hitta så bra sätt som möjligt. Sen hade du en grej till som jag tänkte
Tack för det och genmäle Anton Sauer.
Jag väntar på att den hoppar över. Så.
Ja, jag har inte påstått att man inte följer rådande budgetpraxis. Jag reagerar mer över hur man faktiskt pratar om det. När man bokför på detta sätt och sen pratar om det som att vi har väldigt stora överskott. När det visar sig sen att bara rensar man för de tillfälliga intäkterna man har från år till år så har vi helt plötsligt ett underskott. Hade man i talarstolen konstaterat detta, då hade jag inte tyckt det var några problem. Det är när man låter sig luras av siffrorna och säger att vi har en urstark ekonomi. som jag ställer mig frågande till om man läser sina egna delårsrapporter. I övrigt så är det problematiskt att vi i staden framför allt går från kvantitativa mål till mer och mer kvalitativa mål. Läser man allt från delårsrapporter till bokslut så är de ofta väldigt positivt inställda. Har man tur någon gång så får man till och med en bruten graf över arbetslösheten som ser ut som den har minskat med närmare 90 När följetalet kanske är några en procentenhet. Därför är det också väldigt viktigt att vi hela tiden har med oss de kvalitativa målen så att vi i oppositionen kan följa den utveckling som finns.
Tack för det. Slutreplik Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Tack så mycket. Jag noterar då att du också ifrågasätter huruvida vi har en stark ekonomi. Men jag i förmiddags fångade att även Centerpartiet ser att ekonomin är så stark så att man föreslår en skattesänkning framåt. Om vi lämnar den och sen ser att för bemöta eller för att reflektera kring det du sa att verksamheterna ute går med underskott. I den här församlingen fördelar vi resurser till förvaltningarna. Förvaltningarna och ytterst nämnderna fördelar resurserna ut till verksamheterna och de har ett ansvar att få ihop det på totalen. Ibland finns det förklaringar till varför vissa verksamheter utvecklas till högre kostnader, yttre påverkan till exempel. Då gör vi en bedömning i denna församling hur vi väljer att hantera det. Men ytterst så handlar det om att nämnderna fördelar pengar till sina resurser och tar ansvar för att pengarna på totalen räcker till och de kan också omfördela mellan sina verksamheter under året.
Avslutande genmäle, Anton Sauer.
Jag konstaterar att den praxis som finns ute i nämnderna är den som man också sätter från kommunstyrelsen. Sätter man hela tiden centralt anslagna medel kan man inte följa den kostnadsutvecklingen som finns i de olika verksamhetsdelarna från år till år eftersom ena året skenar på det ena eller andra sättet. På så vis har vi också två nämnder som nu föreslås undantas från ansvarskravet för att de går med underskott i enskilda verksamheter som man inte har kunnat följa från föregående år eller från tidigare delårsrapport. Detta för att man hela tiden trixar med var man placerar ut medlen. Men jag hörde också att Katrin gjorde misstaget att tro att en sänkt skatt i detta fall innebär att man tycker att staden hör en urstark ekonomi. Nej, jag konstaterar att det här styret inte följer de praxis som gör att man får en stark ekonomi. Jag tror att med en annan ekonomisk politik för den här staden med goda effektiviseringar, med kostnadsutvecklingsuppföljning och att Malmöborna får mer tillbaka vilket gör att de kan konsumera och gynna både varandra och det lokala företagandet, vilket skapar arbetstillfällen, skulle gynna Malmös ekonomi mer långsiktigt. Tack. Tack ordförande. Tack.
Tack. Då var detta replikskiftet avslutat och vi går vidare på talarlistan och där hittar vi Linda Eklund, Liberalerna. Varsågod.
Tack så mycket, fru ordförande. Vet ni vad? I den här delårsrapporten så syns det att Liberalerna har suttit med vid rodret de senaste åtta åren. 84 av niondeklasserna i Malmö är nu behöriga till gymnasiet och det är den högsta nivån under hela 2000-talet. Skillnaderna i meritvärden mellan de som presterar bäst och de som har lägst resultat har minskat. Alltså att likvärdigheten i Malmö skolor ökar. Arbetslösheten sjunker om än från höga nivåer, men arbetet med tidiga och samordnande insatser för Malmös barn och unga har utvecklats. Och det finns nu ett mycket tydligare fokus på tillgänglighetsfokus för att se till att barn, unga, men också äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha tillgång till stadens utbud. Så det syns att Liberalerna har suttit med vid rodret de senaste åtta åren. Vi är stolta över att kunna ha tagit ansvar. Vi har sett till att bryta trender, vi har sett till att skapa bättre förutsättningar i Malmö. Men att ta ansvar innebär också att våga erkänna vad som inte har räckt till. Utifrån det KF-mål som vi ser eh
att vi inte kommer nå helt. Ser vi bland annat att alla Malmöbarnen fortfarande inte får en rättvis chans i livet.
Vi har fortfarande en segregerad stad där postnumret spelar roll för hur bra du presterar i skolan, hur bra du går på arbetsmarknaden, men också hur länge du lever. Rent byråkratiskt så ser vi att vi fortfarande jobbar på tok för mycket i stuprör i våra olika nämnder istället för att samverka bättre över staden. Ett orosmoln som vi alla ser framåt är den förändrade demografin. Här ser Liberalerna ett tydligt behov av att våga prioritera och stärka kärnverksamheterna även när befolkningssammansättningen förändras. Det här kommer ha en stor betydelse för skolverksamheterna, kultur och fritid. Men det kommer nog vara desto viktigare för de verksamheter som nu kommer få en större del av Malmöborna till sig att det finns en tydlig inriktning. Vi ser ett behov av att de verksamheter som kommer ta emot en större andel av våra årsrika Malmöbor präglas av fler valmöjligheter och mer valfrihet. Så som jag ska sammanfatta, flera trender är brutna och Malmö är på många håll på rätt väg. Och jag hoppas nu innerligt att Malmös nya vänsterstyre tar tillvara på den utvecklingen som Liberaler har påbörjat och lagt grund för under den tiden som vi har suttit med i styret. För skolan, för Malmös företag, för trygghetsarbetet och för gröna hållbara lösningar. För en sak är säkert. Skolan måste fortsätta prioriteras. Malmöbornas pengar måste visas med respekt och tryggheten i Malmö måste fortsätta förbättras. Och Malmö behöver politiker som vågar prioritera, särskilt i de tiderna som väntar. Jag anmäler ett särskilt yttrande och tackar där för ordet.
Tack för det. Då går vi vidare på talarlistan och där hittar vi Nils Littorin, Malmölistan.
Det verkar som att du inte riktigt förstår vad oppositionen menar med skatteslöseri. Det du skruvar på dig ser ut som ett frågetecken. Jag kan nämna några saker som jag tycker är skatteslöseri om du vill. En bajskorv på Kirsebergs så kallade sommartorg. Total kostnad på nästan 900 000 kronor. Rökpuffar på Möllevången Böneutrop i Folkets Park, hundratals kommunikatörer, inkompetenta arméer av HR-avdelningar som anställer tjuvar, våldtäktsmän, Sverigehatande aktivister att jobba med barn och gamla. Du skakar på huvudet. Förstår det. När man anställde den Sverigehatande aktivisten på Bergaskolan i Limhamn så hade man mellan 30 och 40 anställda på HR-avdelningen plus några jurister. Det var ingen av dem som kunde förhindra den idiotiska rekryteringen. Det är ett slöseri med skattepengar. Halvera dem och anställ lärare istället istället för Sverigehatande aktivister. Kommunen som får överlägset mest i skatteutjämning ska höja skatten för att finansiera extrema politikerlöner. Din extrema politikerlön. När du äter gratis för skattepengar så är det ett skatteslöseri. När Sedat Arif, din kumpan, delar ut miljoner till sina kompisar i flamman, så är det ett skatteslöseri. som Malmölistan är ett svar på. Det är därför som vi har kommit in här. Du pratade om LSS. Det är sant att det finns en jäkla massa människor som behövs i LSS av personalen. Duktig, kompetent personal. Men det är också sant att det finns en overhead-kostnad i alla de här nämnderna som man aldrig talar om. Improduktiva tjänster, den fikande klassen som sitter och lyssnar på PowerPoint-presentationer och som inte gör något riktigt arbete. Hundratals kommunikatörer som sysslar med politisk propaganda. Ni fattar väl att denna sjuka kombination av skatteslöseri, flegma och inkompetens kombinerad med en skattehöjning som gör Malmö till nästan värst i Skåne på att ta ut skatt att ni driver skattebetalare ut ur kommunen. Kävlinge, Vellinge, Staffanstorp, Örkelljunga, Lomma, Höganäs, Buröv, Ystad, Ängelholm, Helsingborg, Båstad, Svedala, Landskrona, Åstorp, Trelleborg Får räkna ända ner till plats 31 kommer Malmö med bara Bromölla och Osby som kommer ha högre skatt givet nuvarande politik. Barnfamiljer som vänder på varenda krona är ju inte dummare än att de ser sig om till andra kommuner. De ser vad de betalar i skatt och de ser vad pengarna går till och vad de inte går till. Och de utbrister hemma vid frukostbordet i likhet med de bevingade orden från Leif Östling: Vad fan får vi för pengarna? Vad får mina barn för pengarna? Det som behövs är en rationalisering av den kommunala byråkratin och slöseriet. Ett företag som blöder pengar på det sättet så att man måste få 7,1 miljarder kronor av moderskeppet Svea som är beroende av ständiga nya bidrag, behöver skära av dött kött. Sånt som inte behövs. Från gratisätande politiker till sovjetisk byråkrati, influencers och skateboardsamordnare. Allt ska disikeras in under mikroskopet och amputeras så att bara den friska vävnaden i kommunen är kvar. För det behövs en kunnig och erfaren kirurg. Helena Nanne hade kanske föreslagit Slöseriombudsmannen, det instämmer jag i. Eller Jens Nylander, kommungranskaren. Annars får väl jag själv göra det. Med de orden så yrkar jag avslag på punkt 1 på hela den här delårsrapporten och instämmer i de reservationer som SD och M har gjort.
Du instämmer i yrkandena som de har gjort. Tack. Då släpper jag in Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Tack så mycket. Då vill jag passa på att genast ställa. Många har hört vad Malmlistan är emot. Vad Malmlistan tycker är slöseri och vad Malmö listan inte vill se. Jag konstaterar att det kanske färre vet vad ni faktiskt tycker och tänker eftersom du är en om vad ni vill göra. Då funderar jag lite på utjämningssystemet som du lyfter fram så tydligt och tycker att Malmöborna inte ska ta del av utjämningssystemet. Varför ska inte Malmöborna ta del av den statliga skatten som bland annat Malmöborna är med och betalar in? Tycker du det är rimligt att Malmöbor som tjänar ungefär 9 miljarder i Köpenhamn får tillgång till vår välfärd utan att vi ska ha tillgång till deras skattepengar som de betalar på den danska sidan? Hur ser du på det, Nils? Då har vi genmäle
genmäle från Nils Littorin. Det är ett fyndigt retoriskt knep att istället för att besvara mina frågor ställa en motfråga. Jag hoppas du kan återkomma till vad du anser om det jag tog upp som uppenbart slöseri med skattepengar i en replik. Så kan jag berätta om hur jag ser på skattehöjning och utjämningsbidrag. Malmö får överlägset mest i hela Sverige av detta utjämningsbidraget. Överlägset tvåan är två miljarder kronor mindre Göteborg. Det är ju inte rimligt att i ett sådant läge höja skatten. Det förstår ju var och en. Då måste man skära ner i den svällande byråkratin och i slöseriet. Vad vi vill göra i stället för slöseri kan jag lämna in en lång lista på. Men vi kan börja med att fixa hemtjänsten.
Tack för det. Då är det slutreplik till Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Tack. Jag noterade att du sa nåt om att halvera skatten eller anställa annan personal än den vi har. Men jag tänker igen att du under väldigt många år nu har upprepat din kritik mot staden och det är sån kritik som har debatterats här inne. Men Just vad gäller utjämningssystemet, eftersom du tar upp det i ditt första anförande på delårsrapporten och någonstans vill hävda att Malmöborna inte skulle få tillgång till den statliga satsning på välfärd som resten av svenskarna får. Tycker du det är rimligt att Malmöborna bara för att vi är en stor stad ska ha mindre per invånare än andra? Bara av någon principiell diskussion? Tycker du det är rimligt att Malmö inte för tillbaka en del av skattepengarna som hänger ihop med att Malmöborna tjänar 9 miljarder på den danska sidan. På vilket sätt har du ansvar för Malmöbornas välfärd då?
Tack. Och då ger jag ordet till Nils Littorin för ett avslutande genmäle. Jag
Det orimliga är ju att Malmö får så mycket pengar. Anledningen till det i sin tur är bland annat att vårt skatteunderlag är så förbaskat lågt därför att vi har en extrem arbetslöshet och vi har haft en helt okontrollerad massmigration in till Malmö som du är ansvarig för. Det är därför bland annat som vi får så mycket pengar från staten och övriga kommuner. Det är det som är det orimliga i politiken. Och att du inte med ett enda ord kan bemöta min kritik om ert skatteslöseri. Varför äter du gratis? Varför kan du inte betala själv? Hur mycket tjänar du? Kan du svara? Nej.
Nu börjar du avvika lite från ämnet.
Betala själv din egen mat till att börja med. Ditt eget julbord, dina egna resor runt hela världen där du predikar om klimatet. Tack. Börja där.
Tack för det. Då släpper jag in Amani Loubani för en replik.
Tack, du kan stanna kvar, Nils. Det är replik på dig. Jag tänker, är det det här vi förväntar oss att man använder skattepengarna till Nils? För du får arvode för att stå där och snacka precis som en mobbare på skolgården. Här står det alla fritt att komma upp och kritisera politiken som förs, att lyfta perspektiv. Jag mer än någon annan vill höra oppositionen växla upp och se till att vi gör ett riktigt bra jobb den här mandatperioden. För en opposition behövs som en del av det demokratiska systemet. Men att stå här, få betalt och få dessutom säkert ersättning för förlorad arbetsförtjänst som läkare eller det du jobbar då. Och så bara stå och prata och slänga ur sig helt ogenomtänkta anklagelser på det här sättet som man inte ens kan svara på. Till exempel den här bänken som du kallar bajskorv. För någon är det en bänk för äldre att vila på. Du tycker den är ful. Man kan diskutera det. Men det är en bänk så äldre till exempel skulle kunna sitta i den parken. Så jag tänker Nils, jag hinner inte, jag vill säga fler saker.
Men tack. Får jag svara? Får jag svara? Har du inte tryckt in dig? Nej. Nu är det inlagt, tack så för det. Då har vi genmäle från Nils Littorin.
Ja, som vanligt då Amani Loubani och Katrin Stjernfeldt Jåker offerkoftan på. Nils har varit dum igen, mobbare på skolgården, ställer fel frågor, kritiserar att ni äter gratis. Kan inte du svara på det istället? Hur ska ni göra med skatteslöseriet som har blivit ett åtlöje i hela Sverige? Det här är ju allvarliga grejer som du är ansvarig för, inte jag. Det är du som ska svara på mina frågor.
Jag tänkte sticka in här emellan som ordförande om du är klar Nils innan jag släpper in Amani. Jag vill bara säga det här att det här är en jättefin församling där vi ägnar oss åt demokrati, där vi värnar demokratin och där alla i detta rummet ska kunna känna sig trygga och bekväma med att yttra vad de tänker och tycker i Så länge vi håller oss till ämnet. Vi ska inte känna att vi blir bannade. Varken Nils Littorin, Katrin Stjernfeldt Jammeh ska behöva känna att vi får orättfärdig kritik. Jag vill bara påpeka att det här är väldigt fint att vara förtroendevald i Valmö stad. Vi är alla lika fina i det. Alla får diplomat. Nu skickar jag in Amani för slutreplikt.
Tack, fru ordförande. Jag tänker på tavlorna, på väggen, den här församlingen, den här historiska platsen. Vad är det vi förvaltar här? Vilka Malmöbor är det vi representerar? Vad är det vi vill stå för? Det är det jag vill skicka med till dig Nils att reflektera över. Jag välkomnar kritik och jag välkomnar att man lyfter frågor. Du pratar om offerkoftan. Du sitter här och pratar om en okontrollerad migration. Du pratar om flyktingar och invandrare, du pratar om de som arbetar i vår organisation, alla möjliga yrkesgrupper på ett så förnedrande sätt. Människor som kommer till vår organisation och gör sitt bästa oavsett om det är kommunikatörer, om det är HR-konsulter eller hemtjänstpersonal. Här är då ett tips, Nils eller jag kan ställa en fråga till dig. Tror du du skulle kunna ställa om och kritisera politiken istället för människorna som faktiskt bär upp vår välfärd?
Då har Nils Littorin ett avslutande genmäle.
Det var det offerkoftan på igen. Den här gången tar du på den på några andra då. Jag har inte kritiserat några enskilda medarbetare i Malmö kommun. Jag kritiserar improduktiva tjänster som inte behövs, som utgör ett skatteslöseri med hundratals kommunikatörer till exempel. Jag vill omvandla de tjänsterna till produktiva tjänster ute i skolorna, ute i förskolan och ute i äldreomsorgen. Jobb som behövs. Människor som behövs på rätt plats för att hjälpa behövande människor. Det är därför som vi har en kommun överhuvudtaget. Vi har inte en kommun för att du och dina kompisar i bland annat romska rådet ska sitta och fika och dela ut pengar till kriminella människor. Det är inte därför vi har en kommun.
Då tackar vi för det anförandet och så släpper vi in Albin Schyllert, Moderaterna. Varsågod.
Tack för ordförande. Vi fick en begäran här från det styrande partiet i Malmö, Socialdemokraterna, att vi ska kritisera politiken. Självklart ska vi göra det. I den här delårsrapporten så framgår det flera olika misslyckanden. Men ett av de tydligaste kanske är hur de har behandlat vår medicinska nyckelgrupp sjuksköterskor. Personalomsättningen är hög, fortsatt hög, bitit sig fast på 20-25 procent. Pendlar lite mellan åren. Men kort och gott så blir vi av med väldigt mycket kompetens varje år och den är svår att ersätta. Det utbildas i förhållandevis ganska få sjuksköterskor och efterfrågan är hög. Här tävlar vi med många andra arbetsgivare som också har ett behov. Detta ska vi klara av i kombination med de stora demografiska förändringarna. Antalet äldre kommer öka. Vi kommer behöva ännu fler sjuksköterskor men tyvärr så väljer 20 25 att lämnas varje år. Nu ökar ju även behovet av hyrpersonal. Detta har ju Socialdemokraterna tidigare inte tyckt är något problem överhuvudtaget, men nu ökar det igen. Vi i Moderaterna har föreslagit ett hyrstopp, att vi inte ska ha någon hyrpersonal. Där finns det många goda exempel på att göra, till exempel hur Moderaterna i Region Skåne på ett mycket effektivt sätt avskaffat hyrpersonalen helt. Detta har Socialdemokraterna sagt nej till. Sen har vi frågan om kompetensförsörjningen på lång sikt. Det har jag varit inne på tidigare idag. Tyvärr har Socialdemokraterna under många år anställt människor i äldreomsorgen som saknar rätt kompetens. Nu tvingas man försöka städa upp sina egna problem. Det har till exempel att göra med språk, men det har även med andra kvalifikationer som man helt saknar. Istället för att man kanske skulle kunna ta tag i andra problem som rör den demografiska omställningen eller andra kvalitetsbrister vi har så tvingas vi alltså att utbilda personal som egentligen redan ska ha den kompetensen. Det finns gott om problem att ta tag i. Till exempel hemtjänsten har vi också diskuterat idag. Tyvärr placerar sig Malmö återigen i den absoluta botten. Det kommer komma fler kvalitetsmätningar här under höst och vinter och de kommer förhoppningsvis att också belysa detta problem med att Malmö har enorma kvalitetsbrister i hemtjänsten. Tack.
Tack och då ger jag ordet en replik till Amani Loubani.
Tack, fru ordförande. Tack Albin för konstruktiva frågor. Nu är vi tillbaka igen i en lite mer värdig debatt. Jag vill ju inte att vi ska sticka under stolen med att vi har utmaningar. Det är ett stort arbete framför oss både med att vi har ambitioner såklart att förbättra kvaliteten i hemtjänsten och också att vi har nästan 700 personer vi behöver rekrytera under nästa år bara för att ha samma kvalitetsnivå som i år. Så här finns jättemycket att göra. Samtidigt kan man inte blunda för allt det arbete som redan görs. Exempelvis kopplat till sjuksköterskor. Hur var det nu Albin? Fick vi inte höra tillsammans på nämnden att sjuksköterskornas arbetsmiljö förbättras när man ökar deras kontakttid med patient med vårdmottagarna går från 24 till 37 procent. Så Så med hjälp av välfärdsteknik så är tiden nu från 24 till 37 mellan sjuksköterska och vårdmottagare. Det är ett sätt att förbättra arbetsmiljön. Ser du också de här förbättringarna som gör skillnad, inte minst på sikt?
Tack för det. Då får Albin Schyllert ett genmäle.
Tack, det är ju jättebra ambitioner. Problemet är ju att ni inte har några politiska förslag för att förverkliga dem. Kul att du lyfter den direkta patienttiden för sjuksköterskorna som har ökat. Där föreslår vi Moderaterna att vi ska renodla arbetsuppgifterna så att just den utbildade vård och omsorgspersonalen ska få jobba med vård och omsorg. Jag vet inte hur många gånger ditt parti har röstat nej till det. Är det fem gånger kanske på nämnden och här i kommunfullmäktige? Ändå så är det faktiskt så att trots att ni har röstat nej till det så verkar förvaltningen genomföra och driva igenom vår politik och våra politiska idéer ändå. Det är ganska hård recension för socialdemokratin att man säger nej till vår politik konsekvent och sen så förverkligar förvaltningen den ändå. Jag tror det är bra med ambitioner men som sagt ni saknar ju helt förslag och egna förslag. Men ni kan gärna få låna fler av oss om det behövs. Tack.
Tack för det. Slutreplik Amani Loubani. Tack fru ordförande, vad bra. Då är vi där att vår organisation gör ett bra jobb. Sen anser ni att det var er politik, men det är en annan sak. Kan vi ta senare när jag väl sitter i nämnden? Jag vill bara verkligen understryka det så att Albin är nöjd med det förvaltningen gör eftersom han anser det deras förslag. Sjuksköterskornas patienttid har ökat ganska kraftigt, vilket är fantastiskt sett från ett perspektiv i hela Sverige. Men en annan sak Albin, du lyfte det här med språkkunskaper. 86 av hemtjänsttagarna anser att personalen har tillräckligt bra språkkunskaper och rikssnittet är 88 Så i Malmö, även om vi kanske då började med någon skuld och som du säger vi behövde satsa på personalens språkkompetenser, vi ligger ju på rikssnittet nu och ändå lyfter du det som att vi har massa personal som inte kan svenska. Hur tänker du där Albin?
Så då är det genmäle till Albin Schyllert.
Tack för det ordförande. Jo, men det stämmer att det har skett en positiv förflyttning gällande direkta patienttiden och den välkomnar jag verkligen. Jag hoppas att vi kan fortsätta ännu mer och att vi inte stannar där. Problemet är ju att ni Socialdemokraterna har varit emot att påbörja den resan. Och så är det med ganska många förslag. Vi har till exempel det här med antal medarbetare per chef. Det var ni emot och sen så går det några år och sen så påbörjar vi det ändå. Och det är mycket det här som blir problemet i Malmö för att vi har en åldrande befolkning, stora demografiska en stor demografisk förändring som påverkar vår verksamhet jättemycket. Istället för att vidta åtgärder direkt så går ni gärna och väntar. Det här med direkt patientnära tid är ett bra exempel på det. Kort om det här med språket och så. Vi har ju fått mycket kritik genom åren. Jag vet inte för de som läste IVO-rapporten som kom för några år sedan var det en totalsågning över kompetensen gällande språk. Och som sagt, förvaltningen och ni socialdemokrater skickar personalen utbildning i grundläggande svenska. Om det är väl något är det tecken på att allting inte står rätt till.
på att allting inte står rätt i tiden ute. Tack. Och då lämnar jag ordet till Farishta Sulaiman.
Tack, fru ordförande. Jag skulle särskilt vilja lyfta ekonomin i arbetsmarknad och socialnämnden och framför allt om ansvaret för den. För det underskottet vi ser idag har inte kommit som någon överraskning. Redan i förra årets delårsrapport uppmärksammade vi Moderaterna de kraftigt ökande kostnaderna för externa placeringar, köpt vård och externa boendedyg. Redan då yrkade jag på att förvaltningen skyndsamt skulle ta fram en åtgärdsplan och återkomma med den till nämnden. Det yrkandet röstade Socialdemokraterna emot. Ett år senare prognostiserar nämnden ett underskott på 50 miljoner kronor. Men bakom den siffran finns underskott på sammanlagt 259 miljoner kronor inom vuxen och barn och familj som till stor del vägs upp av överskott och centrala reserver. När man i årets delårsrapport äntligen föreslog en åtgärdsplan blev jag faktiskt väldigt glad. Äntligen skulle Socialdemokraterna presentera en åtgärdsplan. Men när planen sen kom blev jag återigen besviken. Vi fick beräknade besparingar på 53 miljoner kronor, men inte tillräckligt svar på hur de har räknats fram. Hur många placeringar ska minska extern vård, hur många vård och boendedygn berörs och vilka åtgärder är egentligen nya? De frågorna ville vi ha svar på, men även på det röstade Socialdemokraterna emot. Nu föreslås fullmäktige dessutom att tillfälligt befria nämnden från ansvar för det prognostiserade resultatet 2026. Ordförande, vilken annan verksamhet skulle acceptera den ordningen? Först avslås förslag om att agera tidigt. Sedan godkänns en åtgärdsplan utan tillräckligt tydliga beräkningar och därefter föreslås nämnden slippa resultatansvaret. Men allvarligast är vad en sådan långvarig ekonomisk obalans riskerar att innebära för verksamheten. För bakom de här siffrorna finns människor. Barn som riskerar att dras in i kriminalitet, Malmöbor som lever i hemlöshet, familjer som behöver stöd och vuxna som behöver hjälp att komma vidare i livet. Om verksamheterna ständigt måste ägna sin kraft åt att hantera underskott, vilket utrymme finns det då att utveckla insatserna, arbeta förebyggande och möta morgondagens behov? Jag förstår att socialtjänstens uppdrag är komplext, men just därför måste den ekonomiska styrningen fungera. Ekonomiskt ansvar handlar inte bara om att få siffror Att gå ihop på pappret. Det handlar om att skapa förutsättningar för en socialtjänst som faktiskt kan göra skillnad för Malmöborna. I en stad med Sveriges näst högsta arbetslöshet, med hundratals barn som riskerar att dras in i kriminalitet, med olagligt långa utredningstider, men ökande hemlöshet, så är det nu uppenbart än en gång att det saknas ambitioner. Det saknas konkreta uppföljningskrav vad gäller befrielsen i arbetsmarknad och socialnämnden för resultatansvaret. Det presenteras inga nya åtgärder för att få ekonomin i balans. Och i arbetsmarknads- och socialnämnden så visar resultatet negativt ännu en gång. Återigen är det Malmöborna som får betala priset för detta.
Tack. Tack så mycket. Då är det replik från Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Tack, jag vill egentligen bara lite nyansera för att du målar upp en bild som att arbetsmarknads- och socialnämnden gång på gång går med stora underskott och så är det ju inte. Arbetsmarknads- och socialnämnden är en av de nämnderna som har valt att ha en väldigt stor central pott. De behöver naturligtvis titta på hur de budgeterar med de pengarna och hur de skapar långsiktiga förutsättningar för sina verksamheter att utvecklas. Det vi ser de senaste åren är att kostnaderna för placeringar av barn och unga har ökat. Det som pågår just nu är en planering för att skapa fler möjligheter att placera i egen regi. Jag tror att det är långsiktigt klokt och hållbart. Det vi gör nu när vi justerar i förutsättningarna för innevarande år är att när det är två månader kvar och vi lägger en ny budget för nästa år så ger vi möjlighet för nämnden att jobba långsiktigt strategiskt klokt. Det handlar om insatser både mot hemlöshet och placeringar av barn. Så det här är ju ett sätt att verkligen ta långsiktigt ansvar. Tack.
Så och då är det genmäle från Farishta Sulaiman. Varsågod.
Tack, fru ordförande! Ändå fanns det möjlighet redan förra året att rösta för vårt förslag om en åtgärdsplan för budget i balans, men det röstade ni emot. Samtidigt får vi också presentera för oss i nämnden hur mycket vi betalar för våra externa placeringar jämfört med andra kommuner. Där ligger vi högre. När vi fick den här åtgärdsplanen på plats yrkade vi en återremiss på detta för att man har tagit fram förslag på åtgärder som förvaltningen redan genomför idag. Så Så det var ingenting nytt. Men det är också samma åtgärder som förvaltningen konstaterat inte är tillräckliga för att få budget i balans. Så att ha riktiga ambitioner handlar också om att presentera hur man har kommit fram till de siffrorna och hur man hämtar hem de pengarna med de åtgärder som ni presenterar. Åtgärderna är alltså sådant som redan genomförs sedan ett år tillbaka. Tack.
Tack, och då är nästa Talare är Malin Ahlström från Moderaterna.
Jag missar begäran replik. Du missade dig
missade dig då då tar vi tillbaka. Förlåt. Förlåt. Då måste jag slutreplik från Katrin Stjernfeldt Jammeh varsågod.
Stjärnfilt Jamia. Varsågod. Bara för det ska jag hålla den väldigt kort. Jag tycker ändå att det är viktigt att uppmärksamma på att det förslaget vi lägger fram nu är ett förslag som innebär att man ska fortsätta jobba för att både klara omhändertagandet och placeringen av de barn som behöver en insats, men också säkerställa att man gör det på ett långsiktigt hållbart sätt. sätt. Och i det uppdraget ligger att titta på alternativ till de placeringar som är väldigt kostsamma idag och eventuellt då bygga upp egen regi. Vårt förslag från den här församlingen eller från kommunstyrelsen handlar ju också om att ge ett uppdrag att hitta långsiktigt för att komma i balans samtidigt som vi är beredda på att skjuta till mer pengar för att göra insatser för att få ner hemlösheten, för att göra insatser för att tidigt fånga upp och förebygga att unga hamnar snett. Men att också göra insatser när det behövs. Tack.
Tack och då släpper jag in dig på ett avslutande genmäle. Tack
Tack fru ordförande. Men det stämmer ju faktiskt inte. När vi fick presentera den här åtgärdsplanen så var det ju insatser som vi redan genomför som förvaltningen dessutom redan har dömt ut inte vara tillräckliga. Vi yrkade på återremiss för att vi skulle få presenterat för oss i nämnder hur många boendedygn detta gäller. Vilka placeringar gäller det? Antalet barn och vuxna det berör. Vad konsekvenserna av detta blir för barnen, dels för personalen i våra verksamheter. Men det röstade ni emot. Sånt underlag som du nu påstår finnas finns alltså inte. Vi yrkade återremiss på åtgärdsplanen för att få detta presenterat för oss i nämnden och det röstade dina kollegor Socialdemokraterna nej till i nämnden. Om vi nu tar det här på allvar och vill ha en ekonomibalans och kunna ägna oss till att faktiskt presentera nya insatser och jobba mycket mer förebyggande för människor och barn i vår stad så måste vi också kunna ta den här frågan på lite större allvar. Tack.
Tack för det. Då tänker jag att nu släpper vi in Malin Ahlström och denna gång får du komma till tals också. Varsågod.
Tack för ordet. Att funktionsstödsnämnden inte har kontroll på kostnaderna inom insatsen personlig assistans är inget nytt för i år. Även om det visserligen är så att statliga ersättningsnivåer och volymförändringar påverkar nämndens ekonomi så kan vi inte ställa oss bakom att underskottet på förhand jämförs till omvärldsfaktorer som nämnden inte kan påverka. Det är rimligt att fråga vad den kommunala utföraren själv kan göra för att minska kostnaderna och effektivisera verksamheten. Att återkommande hänvisa till den statliga ersättningen får inte skymma behovet av att se över den egna organisationen, bemanningen, arbetssätt och kostnadsutveckling. Det är inte rimligt att låta kostnadsutvecklingen ackumuleras över flera år utan tillräckligt tydliga åtgärder. Därför yrkade vi redan i nämnden avslag till att tillskriva kommunstyrelsen om ansvarsfrihet för den prognostiserade avvikelsen om 12 miljoner kronor. Vilket jag gör även här idag och instämmer helt i Helena Nanne yrkande. Personlig assistans är inte ensamt om att ha en hög nettokostnadsutveckling utan det är någonting vi ser inom flertal verksamheter i nämnden. Återkommande är att budgeten balanseras genom senareläggningar av satsningar på till exempel daglig verksamhet eller boenden. I våras var det de kompetenshöjande insatserna som skulle hållas tillbaka i syfte att balansera budgeten, trots att vi ofta ser att det är kompetensen som brister i lex Sarah-anmälningar. Konsekvensen av en skenande kostnadsutveckling utom kontroll är att Malmöbos insatser riskerar att urholkas, försenas eller försämras. Det riskerar också att knuffa undan det viktiga förebyggande arbetet som trots den nya socialtjänstlagen knappt syns i funktionsstödsnämndens delårsrapport. Funktionsstödsnämnden måste i högre grad arbeta för att insatser sätts in tidigt innan behoven växer mer och mer omfattande insatser blir nödvändiga. Vi behöver därför se ett större fokus på stöd i hemmet, på boendestöd, avlastning och habiliterande insatser och andra tidiga stödformer som kan göra det möjligt för fler att bo kvar i sitt eget hem. Rätt stöd i rätt tid stärker både den enskildes självständighet och kan bidra till en mer hållbar kostnadsutveckling. Jag vill även nämna nämna det vi i delårsrapporten kan läsa om det pågående arbetet mot välfärdsbrott. Trots att i Funktionsstödsnämndens egen delårsrapport går att läsa att stora delar av arbetet satts på paus tills vidare med hänvisning till att Malmö stad centralt utvecklar motsvarande arbetssätt. Det är klart att samordning är positivt, men arbetet mot välfärdsbrott måste fortsätta med full kraft. Risken för dubbelarbete måste vägas mot den betydligt större kostnaden för att inte upptäcka felaktiga utbetalningar och missbruk av välfärdssystemet. Samordning ska innebära kontroll och effektivare arbete, inte att arbetet tappar fart.
Tack för dig Malin. Då släpper jag in Susanne Jönsson för
S för en replik. Tack så mycket Malin. Vi sitter i funktionsstödsnämnden tillsammans och jag håller med dig i mångt och mycket av det du säger. Rätt stöd i rätt tid, absolut. Välfärdsbrott. Jag tror att vi alla här i den här församlingen, inklusive åhörarbänk och lyssnare tycker att det är fruktansvärt och man ska göra allt för att stoppa det. Men sen är det en liten sak till dig att man pratar om budgeten. Jag vill bara påminna om att 2023 så hade funktionsstödsnämnden ett underskott på över 200 miljoner. Vi har arbetat effektivt för att komma till rätta med det. Nu är det 12 miljoner minus, också en stor summa, jättemycket pengar. Men vi har lyft på varenda sten och arbetssätt och även administrationen som har varit på tapeten här tittar vi också på. Så ja, jag stannar där. Tack för det.
det då är det Malin Genmäle.
Tack så mycket. Jag tycker helt enkelt att nämnden ska ta ansvar för hela sin ekonomi. Vi har flertalet gånger under året bett om handlingsplaner för respektive avdelning inom funktionsstödsnämnden just för att synliggöra vad konsekvenserna blir med lagd budget men inte fått gehör för detta. Så att Det är väl en sak att ta med sig till det kommande året i så fall att börja med handlingsplaner och synliggöra vad respektive verksamhet skulle kunna göra. Men också så att vi som politiker kan få se vad lagd budget får för konsekvenser för Malmöborna och för personalen som arbetar verksamhetsnära. Vi har också under året sett att personal på förvaltningsnivå det växer i antal medan man minskar på den brukarnära personalen. Det är flertalet sådana saker som man hade kunnat följa tack vare handlingsplaner som ni ju inte vill ha. Tack.
Slutreplik från Susanne Jönsson.
Då blir det slutreplik från Susanne Jönsson. Tack. Nu vet vi inte vem som kommer att sitta i funktionsstatsnämnden kommande mandatperiod. Men det här är mycket att ta tag i och mycket att diskutera och jag hoppas att vi kommer att ha fortsatt gott samarbete eller de som sitter där partiöverskridande kommer ha ett gott samarbete och verka för medborgarnas bästa. Tack.
Tack för det. Och så är det ett. Nej, det var inget genmäle där. Okej. Men då känner jag där nu har vi inga fler talare anmälda. Är vi redo för att gå till beslut? Ja, då föreslår jag, och nu får vi hålla tungan rätt i mun, att vi ställer de här olika punkterna om det kan bli propositionsordningen, att vi tar varje punkt för sig och sen tar vi ändringsförslaget beslutet. Sen får vi kanske berätta vilka som har yrkat på vad. Nu är jag lite. Okej. Ja. Tack. Jag skulle kanske berätta mer. Kan fullmäktige godkänna den propositionsordningen? Tack, jag behöver lite stöd här. Ni fattar det, annars så kan det kanske inte
inte blir rätt.
Jag ska redovisa yrkandena. Bifall till kommunstyrelsens förslag har yrkats av Katrin Stjernfeldt Jammeh, Nina Jakku samt Janne Grönholm. Avslag på punkt 2 och 5 har yrkats av Helena Nanne, Magnus Olsson, Anton Sauer, Nils Littorin. Avslag på de avslagsyrkanden som finns har gjorts av Janne Grönholm. Avslag på punkt 1, det vill säga hela delårsrapporten, har yrkats av Nils Littorin. Sen finns det ett ändringsyrkande som Helena Nanne, Magnus Olsson, Anton Sauer och Nils Littorin har yrkat på som då kommer bli det sista som vi tar upp när vi ska besluta. Ja, det är väl bara att köra igång tror jag. Glömde jag någonting nu? Har jag uppfattat det rätt så ska jag säga. När jag har uppfattat det rätt så slår jag klubban i bordet en gång till. Ursäkta, jag kommer att vässa mig lite sen. Då börjar vi här. Vad det gäller beslutspunkterna. Den första punkten handlar om huruvida vi godkänner delårsrapporten. Kan fullmäktige bifalla delårsrapporten att den är Första punkten. Kommunstyrelsens förslag. Förlåt, det var jag som kom av mig igen. Jag blev lite nervös inför den här punkten. Bifaller vi avslagsyrkandet? Jag finner att vi har bifallit kommunstyrelsens förslag. Punkt två. Klubba, nu ska jag hålla i den också. Kommunfullmäktige befriar, det är den här andra punkten. Då undrar jag, kan vi bifalla kommunstyrelsens förslag? Bifaller vi avslagsyrkandet? Jag finner att vi har bifallit kommunstyrelsens förslag. På punkt tre Så den kan vi faktiskt spara för den. Vi kan ta den. Kan vi godkänna kommunstyrelsens förslag på punkt tre? Finner att vi har gjort det. Där fanns inget avslagsyrkande på den. Den har inte kommit än. Fyran har vi också.
Fyran bifall mot avslag.
4 bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifall till avslagsyrkandet. Nej, jag tänkte att jag är lite osäker på den. Det är femman som vi har det ursäktar, men vi får ordning på det. Femman däremot har vi ett bifall till kommunstyrelsens förslag och vi har ett Kan vi bifalla punkt 4? Jag finner att vi har gjort så. Punkt fem, där finns det ett kommunstyrelsens förslag. Yrkar vi bifall till kommunstyrelsens förslag? Yrkar vi bifall till avslagsyrkandet? Då finner jag att vi har bifallit kommunstyrelsens förslag och så klubbar jag det. Sen kommer vi till det här ändringsförslaget. Det låg ju i bilagan som hette förslag på struktur för styrning och uppföljning av kommunfullmäktiges mål för verksamheten. Det handlade om att man skulle byta ut ordet kan. Det handlade om kvalitet och kvantitet. Jag tycker inte jag behöver läsa upp hela. Att ändra det till ska istället. Då frågar jag, kan vi bifalla kommunstyrelsens förslag, alltså inte ändra i skriften? Kan vi bifalla ändringsförslaget eller ändringsyrkandet? Då finner jag att vi har bifallit kommunstyrelsens förslag. Tack. Reservationer och särskilda yttranden. Det är väl ungefär som ni har yrkat tänker jag. Men Moderaterna
Frågan om en muntlig överskrift.
Är de muntliga eller skriftliga? Skriftlig mt. Sverigedemokraterna muntligt Och Nils Malmlistan Har Malmlistan någon reservation? Muntligt. Så. Då är vi väl nästan klara, va?
Vem användes här för gud?
Linda Eklund anmälde särskilt yttrande. Då ska vi ta med det också. Tack, förlåt mig, men det kommer också till protokollet. Innan nästa punkt ska vi tala om att på plats nummer sex Stefana Hoti lämnar och Anna Ljunggren, Miljöpartiet, kommer in. På plats nummer 18 lämnar Noria Manucci, Moderaterna, och Filip Millhagen, Moderaterna, går in. På plats nummer 21 lämnar Lisa Stolpe, Vänsterpartiet och Sofie Wahlfridsson går in på den platsen. Tack Ja, och Chris från Miljöpartiet, Chris Kändler lämnar plats nummer 29 och där går Jesper Olsson också från Miljöpartiet in. Då kan vi kanske gå tillbaka till. Ursäkta att det blir lite rörigt. Det fixar sig sen när jag har fått lite mer rutiner.
Då kommer vi till nästa punkt som handlar om nummer 9 som ändring av antalet ledamöter och ersättare i fritidsnämnden, kulturnämnden och miljönämnden. Här har vi en uppläsning, tänker jag.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. Kommunfullmäktige ändrar antalet ledamöter och ersättare i fritidsnämnden, kulturnämnden och miljönämnden till 13 ledamöter och 13 ersättare att gälla från den 1 januari 2027.
Tack. Då har vi en talarlista. Jag börjar med att släppa in Katrin Stjernfeldt Jammeh. Varsågod.
Tack så mycket. Då har vi idag ett ärende på bordet som handlar om att utöka
öka antalet fritidspolitiker.
i fritidsnämnden, kulturnämnden och miljönämnden från och med årsskiftet. Kultur- och fritidsverksamheterna utgör en viktig del av välfärden och bidrar till livskvalitet, hälsa och delaktighet i samhället. Ett brett och tillgängligt kultur- och fritidsutbud skapar förutsättningar för gemenskap, personlig utveckling, en meningsfull fritid för människor i alla åldrar. De senaste åren så har vi från kommunledningens sida och vi fortsätter med det i den nya kommunledningen sett att kulturen får en allt tydligare roll i stadsutvecklingen och spelar en viktig roll i stadens attraktivitet. Vi har också lagt över ett tyngre ansvar på fritidsnämnden i och med att det lokala utvecklingsarbetet har förts över dit. Även klimat- och miljöfrågorna får en allt större betydelse. Det har varit viktiga frågor i Malmö länge, men det är viktiga frågor framgent. De allra flesta nämnder idag i Malmö består av 13 ledamöter och 13 ersättare och vårt förslag är alltså att utöka de nämnda nämnderna med ytterligare fritidspolitiker för att motsvara i motsvarande utsträckning då se ut ungefär som de andra nämnderna eller flertalet nämnder. Så kommunstyrelsen yrkar alltså att de här nämnderna utökas i antal fritidspolitiker till 13 plus 13.
Tack för det. Då lämnar jag ordet till Helena Nanne.
Tack ordförande. Vi har ju en skapligt god historik av att hantera den politiska organisationen i samsyn mellan partierna. Det brukar föregås av någon form av diskussion och det har inte riktigt funnits i det här fallet. Här har ärendet snarare hanterats på ett ganska märkligt sätt. Först kom ett ärende till KSAU helt utan motivering och sen drogs det tillbaka och sen kom det tillbaka en vecka senare. Det hela känns lite spontant uppkommet och d å tycker vi att det är rimligt med en ordentlig beredning av ärendet. Vad blir konsekvenserna? Inte minst för skattebetalarna.
och hur detta ska gå till rent praktiskt.
praktiskt. Så jag yrkar på att ärendet återremitteras till kommunstyrelsen för att återkomma med ekonomiska och praktiska konsekvenser av en utökning av antalet ledamöter och ersättare i nämnderna. Ja,
Då lämnar jag ordet till Katrin till Katrin Stjernfeldt Jammeh
Tack så mycket. Då yrkar jag återremiss på det. Det är helt enkelt av den anledningen att jag tycker att det är viktigt att partierna får tid på sig att nominera. När man nu är inne i nomineringar så är det rimligt att man vet hur många platser man nominerar till. Så vi tycker att det är viktigt att få fram det. Anledningen som Helena Nanne refererar till att vi drog tillbaka det första när vi hade det i arbetsutskottet, det var ju för att vi såg att det fanns en poäng att lägga det när det nya styret tillträtt och i det också brodera ut texten lite och göra det fylligare för att det ska framgå varför vi tycker att det här är viktigt. Sen vad det gäller kostnaden ska tänka så här att det vi gör nu det är naturligtvis en utökning men vi har i jämförelse med många andra kommuner relativt låg kostnad från politiska organisationen och vi ser ingen anledning att dessa nämnderna ska behandlas på ett annat sätt. Och när vi har fattat beslut om att utöka förutsättningarna för oppositionen till exempel så så har vi gjort det ur en demokrati aspekt och inte där har vi kostnadsberäknat innan vi fattar beslut. Och detsamma gäller ju med med utrustning och så till förtroendevalda. Tack.
Här har vi ett genmäle från Helena Nanne. Bara en liten fråga till dig Katrin innan jag släpper in dig Helena. Sa du att du yrkade på en återremiss på det? Jag blev lite förvirrad. Tack, då har jag fattat Varsågod Helena.
Tack ordförande. Jag hörde samma men förutsatt att detta nu var menat som ett avslag.
Tydlighetens skull, för jag blev lite
Det är bra. Ordning och reda ska det vara. Då kan man fundera på varför är detta inte en diskussion som har lyfts under förra mandatperioden? Vad är det som har förändrats från tidigare? Vill man ha en framförhållning för partierna att nominera till nämnderna så kan man också själv ha framförhållning när man vill förändra i den politiska organisationen.
Ja, tack för det. Och så har vi en slutreplik från Katrin.
Tack. Vi skulle naturligtvis kunna ha lyft detta redan långt tidigare. Men jag tycker att med den utveckling som har varit och så som vi har förstärkt organisationen och som vi avser att fortsätta satsa på kultur, fritid och miljö så finns det ingen anledning att det är mindre nämnder än de andra. Vi ser att ska man ändra så är det rimligt att göra det nu när mandatperioden förändras och partierna är igång med nomineringar. För oss, det här är ju ett sätt att få fler fritidspolitiker att sätta sig in och kunna utöva inflytande över viktiga verksamheter. Krasst så är det ju också ett sätt att utöka möjligheten också för mindre partier att få plats. Tack.
Tack och så ett avslutande genmäle från Helena Nanne.
Tack ordförande. Det man kan göra är att initiera en diskussion med längre framförhållning så att partierna skulle kunna ha en gemensam diskussion om det och så att ärendet är berett ordentligt. Man ska komma ihåg att ursprungsplanen från Socialdemokraterna var att lägga fram ett ärende utan ett enda ord som faktiskt motiverade förslaget. Det Det är ju bra att underlaget har utvecklats, men det är ju inte en beredning av det på så sätt som vi skulle vilja se där man tittar på hur mycket kommer detta kosta, hur kommer det påverka Malmöborna och hur ska man väga det mot nyttan av att utöka den politiska organisationen?
Tack för det. Då ger jag ordet till Sadia Al Tudal. Varsågod. Då snubblade jag på ditt namn. Vänsterpartiet. Ja.
Ja tack och Vänsterpartiet vill yrka bifall till det framlagda förslaget. Tack.
Tack för det. Då släpper jag in Magnus Olsson från SD.
Då tar du lite kort. Vi instämmer i återremissen. Tack. Kelt. tack för det. Och då
är det Anton Sauer.
Varsågod. Tack för ordet ordförande. Det ska börja med att säga att Centerpartiet i grund och botten inte är negativt till förändringar av nämndernas storlek. Däremot behöver det också genomlysas vilka praktiska konsekvenser det får för nämnderna, inte bara de ekonomiska konsekvenserna. Exempelvis hade kulturnämnden ett nämndsmöte igår ute på en av sina verksamheter. Det var ett fantastiskt verksamhetsmöte där vi fick se den verksamheten man bedrev. Men en mäklare hade beskrivit den lokalen som vi sen fick sitta och ha vårt möte i som intim möte. Det här blir också ett problem för nämnderna som också gärna har små verksamheter som når många. Ska man kunna bedriva sina nämndsmöten ute på de här och finnas plats för det? Så en god konsekvensanalys. Så vad är det man säger? Gärna stora nämnder men först en ordentlig beredning. Centerpartiet yrkar också bifall till återremissen.
Ja, och då är det Linda Eklund, Liberalerna.
Tack så mycket, fru ordförande. Jag har också lite svårt för beslut som känns som väldigt förhastade när jag inte vet vilken skillnad det faktiskt kommer göra för Malmöborna. Det förslaget som vi nu har på bordet är ett förslag som vad jag uppfattar verkar ha kommit till de senaste tre veckorna. Det är inte någonting som har diskuterats mellan partierna eller försökt göra nån bredare förankring kring, vilket brukar vara kutym när vi gör organisationsförändringar. Så därför är jag skeptisk. Sen måste jag också säga att jag är inte helt övertygad hur kulturen i Malmö kommer bli bättre av att vi spenderar mer pengar ur budgeten till åtta extra fritidspolitiker i kulturnämnden istället för det fria kulturlivet. Jag är heller inte helt övertygad om att barnen i Malmö kommer få en bättre fritid för att vi spenderar pengar på åtta till fritidspolitiker i fritidsnämnden istället för att lägga mer pengar på föreningslivet. Jag är inte heller helt övertygad om att Malmö får bättre miljöarbete för att vi lägger mer pengar på fler politiker istället för tillsyn till exempel och miljösatsningar. Men jag vet inte. Jag kanske blir övertygad, vem vet? Men för det så skulle jag vilja ha ett lite mer ordentligt underlag än det vi har på bordet idag. Och därför yrkar även jag på att ärendet återremitteras.
Då har Katrin Stjernfeldt Jammeh replik.
Tack, jag kan förstå den här invändningen Vad blir bättre? Men vår ingång är att det finns ingen egentligen anledning till att tro att just till exempel skolnämnderna är bättre för att de har 13 och att det skulle vara mindre bra för en kulturnämnd att ha 13 ledamöter. Poängen är ju att alla våra nämnder bedriver viktig verksamhet och att vi ser att det finns en poäng att fler har insyn och makt att påverka i nämnderna. Vi har en organisation som är väldigt decentraliserad. Från den här församlingen lägger vi ut pengar och sen utförs uppdraget i nämnderna och då ser vi en poäng att man öppnar upp för fler. Så egentligen är det inte konstigare än att grundskolenämnden, förskolenämnden eller tekniska nämnden har det antalet ledamöter.
Och Linda genmäle.
Tack. Jag kanske blir övertygad. Jag skulle vilja ha ett mer ordentligt underlag att ta ställning till. Men sen har vi också olika nämnder som har olika arbetsbördor, men det ska vi också vara ärliga med. I stadsbyggnadsnämnden där man har ett större antal ärenden varje dagordning som är väldigt mycket att läsa finns det kanske en poäng att kunna fördela det på fler politiker. Det har historiskt sett funnits en anledning till varför man har haft olika storlekar på olika nämnder. Men jag tycker ändå att det finns en rimlighet i att ska man göra större organisationsförändringar. I det här fallet så handlar det ju till syvende och sist om att pengar ska omprioriteras från verksamheterna till politiker. Och vi kanske landar i att det är nytta som som är värt det sett till den kostnaden, men jag har inte sett något underlag på det igen. Jag tycker ändå att man förtjänar det om man ska fatta såna här typer av beslut istället för att det ska vara förhastade beslut som verkar ha kommit på plats för ungefär tre veckor sen och sen så ska det vara snabbt som att fattas beslut om. Jag köper inte riktigt det så jag yrkar på återmissar. Tack.
Då lämnar jag ordet till Nils Littorin från Malmlistan.
Jag vill också ha återremiss. Det är ett bra förslag. Över färre politiker tycker jag det verkar som snarare än fler och mer pengar in till kärnverksamheten. Så jag instämmer i det.
Tack, då har vi inga fler talare på listan och då ska vi gå till beslut. Nu håller jag på att fundera lite kring det här med återremissen. Så om ni ger mig ett par minuter här så ska vi snart Jag tror vi kör. Va? Kan vi gå till beslut i frågan? Ja, och då ställer jag frågan fullmäktige. Ska vi besluta ärendet idag? Ska vi återremittera det? Ja. Jag finner att vi har återremitterat ärendet en så kallad minoritetsåterremiss. Tack. Då är vi på nästa Och nu har vi
Okej, nu ser vi att på plats nummer 21.
På plats nummer 21 lämnar Sofie Wahlfridsson V och platsen lämnas tom.
Då går vi till ärende nummer 10. Centrala riktlinjer för teknisk utrustning till förtroendevalda. Här har vi väl en uppläsning.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. Kommunfullmäktige antar centrala riktlinjer för teknisk utrustning till förtroendevalda med tillägg att det under grundregler för utlåning av utrustning slutcitat i riktlinjerna framgår att även gruppledaren i kommunfullmäktige får låna läsplatta med abonnemang för mobildata, bärbar dator och mobiltelefon med abonnemang.
Då har vi en talare anmäld, Anders Rubin. Varsågod.
Ja, det är ju nästan en väldigt positiv och trevlig historia som emanerar ifrån en diskussion som John Roslund och jag hade när han var vice ordförande i hälsa vård och omsorgsnämnden. Han tyckte att vi hade en osedvanligt njugg inställning till vilken utrustning som man som vice ordförande skulle ha i en nämnd. Vi förde den här diskussionen fram och tillbaka och gjorde lite olika undersökningar och då upptäckte vi att vi hade väldigt olika linjer mellan nämnderna kring hur man skulle stötta sina presidier. John i sin vana trogen skrev givetvis en motion och i slutändan så valde vi att bifalla den motionen och det är den som är grunden för det ärende vi nu har. Där vi lägger fast en mer enhetlig linje där alla, oavsett vilken nämnd man är i, har tillgång till samma tekniska utrustning. I behandlingen i kommunstyrelsen så konstaterades att även gruppledarna hade behov av en del sån här utrustning. Så det har också lagts till. Så med det bifall till kommunstyrelsens förslag.
Jag har inga fler talare anmälda. Kan vi gå till beslut? Kan vi bifalla kommunstyrelsens förslag?
Jag finner att vi har gjort det. Då går vi på ärende 11 och det är borgens ram för sydvatten. Där vill jag tala om att Helena Gra och Håkan Fäldt båda moderater har anmält jäv. De kommer inte att delta i beslutet. Vi har väl en uppläsning där också.
Jajamän. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. Kommunfullmäktige utökar Malmö stads andel i borgens ramen för Sydvatten AB med 168 miljoner kronor från 1408 miljoner kronor till 1576 miljoner kronor vilket motsvarar Malmö stads ägarandel om 33,53 procent i bolaget. Och två kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer till ärendet bifogade uppdaterade ramar för upplåning, borgen och utlåning.
Fullmäktige redo att gå till beslut? Ja. Då lämnar jag ordet till Katrin Stjernfeldt Jammeh.
Då vill jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag och det är krasst så att tillgången till tryggt och långsiktigt hållbart dricksvatten är en grundläggande samhällsviktig infrastruktur. För att säkra vattenförsörjningen så behöver Sydvatten kunna genomföra nödvändiga investeringar för att möta de behov vi ser framöver. Så därför är förslaget att vi utökar borgensramen för att man ska kunna göra det proportionerligt utifrån vår ägarandel i bolaget. För att Sydvatten ska kunna göra nödvändiga investeringar så yrkar jag bifall till det här förslaget.
Då frågar jag, är fullmäktige redo att gå till beslut? Kan vi bifalla kommunstyrelsens förslag? Tack. Då kommer vi till ärende 12 som handlar om. Vi har en liten ändring igen. Mikael Hårdaf Segerstad från SD lämnar plats nummer 54 och in kommer Anders Pripp från samma parti. Då tar vi ärende 12, exploateringsavtal avseende fastigheten Hyllie 21. Där har vi en uppläsning.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. Kommunfullmäktige godkänner exploateringsavtal avseende fastigheten Hyllie 20:1 samt del av fastigheterna Bunkeflo 6:8 och Hyllie 165:61.
Då frågar jag. Ingenting frågar jag just nu. Jag lämnar ordet fritt och talar om att det är Andréas Schönström som
börjar prata. Tack så mycket
Jag har full respekt om du börjar bli trött faktiskt. Jag förstår det. Hörni, vi har ett förslag till exploateringsavtal framför oss som rör då en ganska stor del av Hyllie, vilket positivt visar att det finns ett intresse trots vad vissa tidningar i staden påstår om att bygga och bygga i Hyllie. Det som ligger framför oss handlar om en detaljplan då på cirka 3660 kvadratmeter. Det innebär också att vi på detta sätt fullföljer den stadsdel som påbörjats nu för nästan 20 år sedan. Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Det tackar vi för och så är det Håkan Fäldt från Moderaterna som har ordet.
Tack, fru ordförande! Exploateringsavtalet avser del av ett befintligt kvarter, men också en del av Pildamsvägen. Vi har vid flera tillfällen från moderat sida reserverat oss mot planerna på att inskränka möjligheten till en god in- och utfartstrafik från söder. Redan för snart elva år sedan, i januari 2016, så påpekade vi tillsammans med Liberalerna i en reservation att det saknas realistiska skäl för att göra om Billdamsvägen till en stadshuvudgata. På de här drygt tio åren som har gått sen dess har vi fortfarande inte fått några vettiga argument för att så skulle behöva ske. Vi tolkar det som att Socialdemokraterna har ett argument och det är att försöka göra Miljöpartiet glada De som här i talarstolen för ett par mandatperioder sedan krävde att inre Ringvägen skulle sänkas till 50 km/tim och bara ett körtfält i varje riktning. Som alla vet är en jämn hastig den bästa metoden att hålla nere fordonens utsläpp. Istället för att skapa förutsättningar för att minska genomfartstrafiken i Malmö genom att underlätta för nuvarande och kommande Malmöbor Att på ett rimligt sätt ta sig till och från ringvägarna väljer Susanne att skapa ännu fler gator med köer och ökande utsläpp. Inte för att det behövs för ökande förvärv utan bara, kan ni misstänka, för att uppfylla en våt dröm om ett bilfritt Malmö. Fru ordförande, tecknat experteringsavtal som innefattar att bebygga delar av en väl fungerande gata omöjliggör att i framtiden kunna uppnå breda majoriteter kring bra lösning på infrastrukturen. Att exploatera en gata för bebyggelse innebär således att våra framtida invånare fråntas sin möjlighet att påverka hur gatan ska användas i framtiden. Har man byggt på en gata så kan det normalt inte göras om till gata igen, vilket tydligen är sossarnas önskan. Fortfarande mark att bebygga finns i Malmö utan att behöva bebygga gatorna. För att inte låsa ute våra kommande generationer från möjligheten att transportera sig in och ut ur staden yrkar jag därför avslag på att ingå det föreslagna marknaden. exploateringsavtalet.
Jaha, då tackar vi för det. Och så har vi en replik från Andréas Schönström.
Jag måste ändå kommentera det här. För det första så nu pratar vi om en infart från söderifrån till Malmö. Det är det ni slår vakt om, samtidigt som ni säger att det är Malmöborna som ska röra sig fritt. Jag tycker någonstans man måste ordna retoriken i ärendet för de flesta som kommer söderifrån här kommer från yttre ringvägen och är väldigt sällan Malmöbor som ska in i Malmö. Särskilt på morgnar och kvällar. Sen ska vi också medvetna om att Pilandsvägen har en enorm överkapacitet hela vägen fram till rondellen vid Pilamsparken. Vid trafiksimuleringar vi har gjort så innebär det efter de förändringar som vi gör nu så kan det tidigast uppstå bilköer 2065 2070. Det är det vi pratar om här. Men istället vill Moderaterna ha en stor barriär, fysisk barriär mellan Lindeborg och Hyllie. Det tycker jag faktiskt inte är acceptabelt.
Tack för det. Då har vi ett genmäle från Håkan Fäldt.
Tack fru ordförande. Vi vill inte ha en barriär, ingen ny barriär. Vi vill ha samma barriär som finns idag. Den fungerar på ett alldeles utmärkt sätt idag. Trafiken flyter precis som ordföranden säger. Men jag har viss respekt för de simuleringar som görs. Vi har haft andra simuleringar som har gjorts i Malmö under mina snart 20 år i tekniska nämnden. Jag måste säga att flera av dem har inte infriats. Det har blivit värre än vad simuleringen har sagt. Så jag ger inte alltför mycket för det. Men det viktiga är ju att Malmö består mer än av Dalaplan. När du säger att Malmöbor inte ska köra in söderifrån så är det klart de gör det om de kommer från ytterområdena, om de kommer från Oxie, om man ska in till den delen i Malmö till Stadion till exempel. Det är klart att man då kör ringvägen fram och sen så tar man pilundsvägen in. På samma sätt gör man där du själv bor. Om du ska köra in till stan och vill använda de normala snabba vägarna som inte skapar köer så använder du pildamsvägen.
Tack för det. Då har vi slutreplik från Andréas Schönström.
En kontrollfråga. Moderaternas officiella politik i Malmö är att de barriärer vi har, de ska behållas. Det var det du sa precis. Jag vill bara veta att det verkligen officiella ståndpunkt också. De barriärer vi har, de ska vi behålla. Jag är snarare van vid att vi ställer oss på de barrikader vi behöver stå på istället för att stå fast vid de barriärer som finns i staden. Jag tycker det är ganska orimligt. Kör man från Uxe så tror jag de flesta tar Ystadvägen in rakt in i stan faktiskt. Men det är bara ett antagande ska jag säga så det är mycket möjligt att man tar Ytter Ringvägen också. Men det är väldigt få Malmöbor på Ytter Ringvägen. Det är väldigt många andra som kör runt om stan och sedan ska in söderifrån eller som kommer söderifrån från våra grannkommuner. Frågan är vem är viktigast? Är det viktigast att Lindneborg och Hyllie integreras med varandra? Eller är det viktigare för Moderaterna att behålla barriärerna för att upprätthålla fri led för grannkommuner och turister?
Tack för ordet. Då är det Håkan Fäldt avslutande genmäle. Tack.
Vi kom ju lite ifrån ärendet, men jag kan svara på frågan Andréas Schönström. Det viktigaste för oss är ju att de inre utfartsleder som finns idag också kan finnas kvar så att man vet att man kan komma in och ut ur stan. Tanken var när man byggde inre Ringvägen var ju till exempel att om man är på Nobeltorget och ska till till dåvarande Sydsvenskan nere i hamnen så ska man inte köra Nobelvägen utan man ska köra utom Ringvägen. För då förutsätter du att Amiralgatan att du inte hunnit smala av den så mycket så att fler än pågens flyttar från stan bara för att de inte kan få sina transporter att fungera på ett vettigt sätt. Så rör inte våra in- och utfartsstäder som de är idag. Och framför allt, kom inte med en massa onödiga förslag om att lägga ner gång- och cykeltunnlar och sätta övergångsställe och gå upp på farthinder uppe på gatan. Det blir väl inte bättre, varken för Malmöborna eller för våra besökande. Då tackar vi för det
vi för det och så släpper vi in Anders Pripp från SD i talarstolen.
Tack för ordet, fru ordförande. För oss Sverigedemokrater är detta exploateringsavtal i Hyllie ytterligare ett i raden av exploateringsavtal där man medvetet omvandlar infartsledet till stadsgator för att minska framkomligheten för yrkestrafik och privatpersoner. Vi vet att socialistiska styret vill förtäta och göra Malmö till en halv miljon stad. Men frågan är vem bygger man för? Vi kan ju konstatera att det inte är för företagare och inte heller för den arbetande delen av befolkningen. Vi Sverigedemokrater kan bara beklaga att det socialistiska styret konsekvent stryper framkomligheten för den privata bilismen och yrkestrafiken. Och vi ser hur parkeringar och angöringsplatser ständigt minskar i staden. Att dessutom öka arbetsbelastningen för alla de tusentals som utför olika former av servicejobb i staden. Men som sagt, det kommer ju inte socialisterna. Men det beror väl på en bristande erfarenhet från arbetslivet. Därför får du ett avslagsyrkande från mig och Sverigedemokraterna. Tack för ordet.
Tack för det. Då är fullmäktige redo att gå till beslut. Det kom ett anförande till. Det så inte jag var ouppmärksamt. Då släpper jag in i slitorin i talarstolen. Förlåt mig.
Det var jag som var sen. Tack. Jag instämmer, eller Malmölistan instämmer med oppositionen här, med SD och Moderaterna var det väl. Så vi kan inte skapa mer trafikkaos i den här kommunen än vad vi redan har. Och att ytterligare smalna av viktiga delar av blodomloppet av trafiken är helt ohållbart. Prata med alla som använder bilen dagligen till jobbet, prata med yrkesförare, Prata med nästintill vem som helst som har ett körkort. De är förbannat trötta på detta. Men det finns en annan del av det här och det är den utbyggnad som sker på åkermarken. Jag skulle gärna vilja höra Miljöpartiet hur ni ställer er till detta. Ni som ju står och lovar i valstugan att ni inte ska göra det.
Tack för det. Då är det replik från Andréas Schönström.
Tack så mycket. Gå inte nu Nils Littorin för det är det jag har begärt replik på. Nu är min enkla fråga den här: Hur många körfält finns det på den här sträckan idag? Hur många körfält kommer det finnas efter exploateringen? Den andra frågan är: Har det verkligen varit åkermark här tidigare?
Då släpper vi in Nils Littorin för ett genmäle.
Enligt översiktsplanen som finns bifogad så finns det ett arrende för åkermark där.
Tack. Vill herr Sjönström ha det inklickat nu? Varsågod för slutreplika.
Tack, den största delen av det här området är gamla vinterindustriområde. Det är det första. Det andra är det kommer finnas exakt lika många körfält efter ombyggnation som innan. Skillnad är att vi sänker farten. Och frågan är Malmö listan. Varför slår Malmö listan vakt om grannkommunernas trafik?
Grannkommunernas bilar. Och låter Linde
Lindeborg och Hyllie närmar sig varandra. Vad ligger i Malmöbornas intresse? Är det fler bostäder eller är det fri led för Vellingebor?
Säger mannen som har byggt en mur på Möllevången och pajat stadsdelen för de småföretagarna där så de går i konkurs? Nej, i mitt Malmö så bygger vi inga murar, Sjönström. Och Hur kan du ställa de här kommunerna emot varandra? Det är väl en massa vanligt folk som kör på pildamsvägen. Det är väl en massa vanligt folk som vill in och kolla på fotboll och allt möjligt från grannkommuner. Varför ska vi sätta upp hinder för dem? Det är väl bra att de kommer in och kollar på MFF och hejar på vårt lag. Lägg av med det här tramset nu och låt trafiken flöda.
Så, då tackar vi för det. Nu frågar jag, är fullmäktige redo att gå till beslut? Jaha, förlåt, jag har ju inte sett. Nej. Men välkommen.
Denna gång tänker jag faktiskt inte släppa dig Nils. För problemet är att du dyker upp här, har massa åsikter om alla människor som sitter, du har åsikter om vad kommunens anställda gör och inte gör. Men du läser inte handlingarna. Och det är någonstans det minsta man kan begära när man blir invald i en fullmäktig församling. Att man läser handlingarna. Det är faktiskt delvis därför vi får arvode också. Du kan inte svara på om körfältet är på vägen. Du kan inte svara på hur mycket trafik där är på vägen. Du kan inte svara på vad det är för typ av mark vi ska exploatera. Du kan inte svara på om det är viktigt med bostäder för Malmöborna. Du kan bara ha åsikter om vem som ska till MFF:s match. Precis som det var hela syftet med pilamsvägen. Att vara någon matchväg. Men så är det ju inte. Det här är en trafikled rakt igenom stan som idag är en barriär mellan en rad olika stadsdelar som lämnar utrymme på båda sidorna om vägen för nya bostäder till Malmöborna idag som många gånger är trångbodda. Det här är inget skämt. Detta är allvar. Du får gärna diskutera om vem som äter frallor ute i rummet. Du får gärna ta hit en kuse ledd av en handledare. Men du måste börja läsa handlingarna.
Du kunde kunna ta en replik istället för begära ordet, men det går väl bra vilket som, jag vet inte. Vi kan lägga in en replik istället. Är det det du vill ha Nils? Ja.
Är den igång? Yes. Varsågod. Sjönström, vi har olika åsikter om trafiken i Malmö. Du vill göra den långsammare, trögare och svårare för folk som kör bil. Jag vill underlätta. Detta är mitt sätt att göra det på. Och du använder ditt sätt. Om man sen ska kunna ta sig fram med häst och vagn i framtiden så är det väl bara bra att vi börjar träna på det redan nu. Sen undrar jag återigen, det här arrendet för jordbruk, hur blir det med det? Kanske inte du är intresserad av, men Miljöpartiet?
Nu kan vi väl hålla oss till ämnet. Tack. Då har Andréas Schönström begärt genmäle.
Jag tycker vi ska hålla oss till ämnet och jag tycker vi ska börja läsa handlingarna Nils Littorin. Du kan fortfarande inte svara på den springande frågan. Hur många körfält finns där efter ombyggnationen och hur många fanns där före? Det är en väldigt enkel fråga, men det är inte ens den is du läser in dig på. Utan det är åsikter istället som handlar om vi försvårar för bilismen i Malmö. och säger att du påstår att vi smalnar av gatan. Den smalnas inte av. Därför körfälten är till antalet exakt lika många. Däremot omfördelar vi ytan. Vi omfördelar ytan både till bostäder och för fotgängare och för cyklister och för kollektivtrafik och bilister. Det vill säga alla får sin yta till skillnad från idag. Och när vi vet om att huvuddelen av trafiken från detta håll inte kommer från Malmöborna själva, då måste vi ställa oss frågan, för vems skull sitter vi i denna församling? Är det för Malmöborna eller är det för grannkommunerna?
nu går vi över tiden. Littorin, du vill inte säga något mer? Nej. Men då tänker jag att vi kanske ändå på något sätt är redo att gå från beslut till beslut. Är det fullmäktiges mening att vi ska kunna besluta i frågan? Då tänker jag att jag ställer bifallsyrkandet mot avslagsyrkandet helt enkelt. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Kan vi göra på det sättet? Tack. Önskar fullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslag? Önskar fullmäktige bifalla avslagsyrkandena. Då finner jag att vi har bifallit kommunstyrelsens förslag, att det är vårt beslut.
Punkt sen. Reservationer.
Muntlig från SD, skriftlig från Moderaterna eller? Muntlig? Då har vi en anmälan att Anton Sauer lämnar plats nummer 14 och Kaj Viktorin från Centerpartiet går in på den platsen. fått fel här. Hanna Holm lämnar och Kaj Victorin går in på den platsen. Tack.
Då ska vi se här. Då går vi in på ärende nummer 13, ett objektsgodkännande hyll. Där har vi väl först också en uppläsning. Tack.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige beviljar tekniska nämnden objektsgodkännande för projekt 8653 Hylje 20:1 till en beräknad bruttoutgift om 54 miljoner kronor. 2. Kommunfullmäktige godkänner årliga driftskonsekvenser om 4,2 miljoner kronor brutto. Detta under förutsättning att driftskonsekvenserna ryms inom den av kommunfullmäktige beslutade ramen för driftskonsekvenser för gällande år för tekniska nämnden.
Då har vi lämnat ordet fritt såklart och det går in på talarlistan och det är Andréas Schönström som inleder det.
Tack så mycket, tack ordförande. Vi har precis hanterat ungefär samma område och här ser man då att detta rör 375 nya bostäder. Både nya arbetsplatser, ny centrumfunktion, det vill säga här handel och enligt ryktet. Nu får vi se om det verkligen blir så när det är färdigt. Men tanken är att Hyljebryggeri ska flytta hit i dessa kvarter. Det möjliggör också nya lokalgator, gång och cykelväg och det innebär en omvandling av pilandsvägen till att bli mindre av den barriär som vi nyligen pratade om. Jag yrkar således bifall till kommunstyrelsens förslag.
Tack för det. Då är det Håkan Fäldt tur på talarlistan. Varsågod.
Tack så mycket fru ordförande. Vi har ju som Andréas Schönström sa nyss talat en del om det här ärendet, men nu kommer det ju in på den kommunala pengen och i föreliggande förslag så föreslås att investera 54 miljoner för att bland annat omvandla delar av Pillagsvägen till en stadsgata. Vi har vid flera tillfällen reserverat oss mot de planerna att inskränka möjligheten för god in- och utfartstrafik. Socialdemokraterna har dessutom, och det är viktigt, efter en förhandling med oss tagit oss i hand på att Pilampsvägen mellan Almviksvägen och Hövdingevägen ska färdigställas till den bredd och med 2 plus 2 körfält som finns söder om Hövdingevägen. Det här förslaget innebär ju att Andréas Schönström inte l ängre håller i sitt handslag. Men jag förutsätter, fru ordförande, att han ändrar sig och står kvar vid sitt handslag med oss. Det hade varit ärligt att göra. Detta objektrisker växtgodkännande riskera om det genomförs att bli ännu ett ärende som innebär slöseri med skattebetalarnas pengar. Att bygga om en fungerande utfartsled till Stadsgatan är ett typiskt objekt i kategorin slöseri. Få Malmöbor, möjligen med undantag av några politiker från Socialdemokraterna, tycker att slöseri med den statliga skatten är bättre än att slösa med den kommunala När man påpekar, vilket vi har gjort från Moderaterna flera gånger, att det här är en onödig utgift, så säger alltid sossarna att staten betalar hälften, låt oss passa på nu medan de gör det. Men det är också skattepengar bland annat från Malmöborna. Det har väl ingen betydelse om de kommer in som punktskatt eller som statlig skatt eller som moms eller som någonting annat. Det väsentliga är att det är en skatt som har kommit in. Att då bygga om den här in- och utfartsleden är ju ett slöseri, tycker jag. Gatan fungerar som sagt bra idag. Med det utlovade färdigställandet 2 2 och plats för både cykelbana och bussfil bredvid så kommer vi också få en väldigt lugn och bra trafikrytm. Den statliga delfinansieringen av infrastruktur baserad på att fler bostäder byggs innebär självklart inte att man måste hitta på åtgärder för att göra av med de pengar man kan få. Bostäderna ska byggas och så länge de byggs så får vi också de statliga bidragen. Då är det inte sagt att det måste vara just för att smala av en gata i det aktuella området utan det ska vara längs den busslinjen. Vi moderater anser att vi ska hushålla med skattebetalarnas pengar oaktat om de inbetalas som kommunalskatt eller som någon annan form av skatt Att bygga om och försämra framkomligheten på en fungerande gata bara för att skattebetalarna vid en statlig omföring av skatt betalar max 50 av investeringen gör mig djupt oroad. Det är till stor del samma skattebetalare. Med det, fru ordförande, så yrkar jag avslag på objektgodkännandet. Tack
Tackar vi för det och så slipper vi in Andréas Schönström för en replik. Jag
Tack för det Håkan, eller för ordförande. Håkan, vi gjorde ett handslag om lika många antal körfält. Var hittar du att det blir färre körfält?
Då släpper vi in Håkan Fäldt genmäle.
Vi tog ett handslag på att gatan skulle att man skulle använda den fyrfiliga eller 2 2 som är i rondellen vid Hövdingevägen och som är längre inåt mot centrum. Så skulle man se till att det var en 2 2-väg hela vägen däremellan med plats för cykelbana bredvid och bussfil. Det ryms inte i det här fallet om man nu bygger om enligt det förslaget som ligger. Då skramlar man in så mycket på bredden så det finns inte plats för de bitarna utan då kommer ju du säkert komma tillbaka om ett halvår säga att nu får vi göra bussfil i det ena av de två körfälten och sen har du uppnått ditt mål.
Faktiskt.
Ja, då tar vi en slutreplik. Tack så mycket.
Tack så mycket. Det här stämmer faktiskt inte Håkan. Vi sa att det skulle vara precis samma kapacitet som det är idag ska det vara på den framtida stadsmässiga gatan. Det är precis det vi har tagit i hand på och det är exakt det det blir. Allting annat är bara kombukter för att ni ser en möjlighet att nu reservera och vara emot den här ombyggnationen vilket är jättekonstigt. Vi har varit helt överens om Hyljes utveckling hela tiden. Och nog måste man väl vara Bra övertygad bilist för att tro att människor vill bo nära en autostrada. Jag skulle vilja säga så i en storstad. Jag skulle vilja säga så här att jag tror alla Malmöbor, även de och framförallt de som bor i Lindeborg och Hyllie, är ganska tacksamma att vi bygger om denna gatan i mänskliga mått, men fortfarande med exakt samma trafikkapacitet som tidigare.
Då är det ett avslutande genmäle från Håkan Fäldt.
Tack för ordförande. Andréas Schönström far inte riktigt med sanningen. Därför att det vi var överens om var att inte inskränka på den här kapaciteten. Eftersom man också planerar att lägga övergångsställen och andra hinder på vägen så inskränker man på kapaciteten. Detta är inte det enda stället i stan där man går ut från Socialdemokraterna och säger nu ska vi fylla igen den gång- och cykelbök som finns på Nobeltorget. Där finns alltså utmärkt undergång för gående cyklister, framförallt för gående. Den ska man nu hylla igen förlåt vid Dalaplan, tack Andreas. Och så ska man låta dem gå uppepå och hindra trafiken istället. Man vill ju uppnå så stora problem med att köra bil i Malmö att man säljer sin bil eller flyttar till annan kommun. Jag vill inte något av det så därför så yrkar jag än en gång avslag på den här investeringen.
Tack så mycket. Då släpper jag in Anders Pripp från Sverigedemokraterna.
Tack för ordet, fru ordförande. Det är lite sammanflätat med föregående så precis som där så yrkar vi också här avslag. Vi Sverigedemokrater tycker det är viktigt att vi bevarar våra infartsleder, vilka är helt nödvändiga för näringslivet och den arbetande befolkningen. Att omvandla infartsleder till stadsgator betyder att man monterar ner fungerande infrastruktur, vilket i sin tur kommer få negativa ekonomiska konsekvenser för näringslivet i staden. Denna gång är det Pilamsvägen som det handlar om, men vi kan inte ställa oss bakom det så vi återigen yrkar avslag. Tack för ordet.
Tack för det. Nu har jag nog börjat bli lite trött för jag glömmer sätta på mikrofonen. Nu har vi ett nytt anförande, Jörgen Grubb, denna gång också från Sverigedemokraterna. Kan jag bara snacka? Ja.
Tack så mycket fru ordförande. Det här är ju. Det här är ju som vanligt i trafiken i Malmö. Tar man trafiken i Malmö för 20-25 år sedan kanske, med ungefär samma biltäthet så fanns det i princip inga köer. Det har ju gått under tid. Varje år nästan så gör man en åtgärd för att försämra för bilisterna framför allt då. att man ibland förbättrar för cyklister och sånt också, vilket kan vara positivt. Men framförallt så ska man sabotera för bilisterna och det är både privata och de som kör bil i arbetet såklart. De här pulsådrorna som vi kallar det nu eller vad man nu ska säga stora ådror i omloppet, de behövs i vår stad. Malmö är en perfekt stad egentligen för att ha all form av Trafik, buss, bil, cykel, kanske till och med gående. Det är i princip en cirkulär stad som näst intill, i alla fall till stora delar omgärdad av en ringväg och sen kan man flyta in där man ska. Det är väldigt bra jämfört med Stockholm som är en katastrof egentligen att ha trafik i. Så varför ska vi göra det svårt och hemskt för vissa i Malmö? Nu är det bilisterna man är ute efter hela hela tiden. Själv använder jag massa olika medel för att ta mig fram både gå och cykla, ibland buss också och även bil. Men jag tycker det ska finnas den möjligheten. Vi får inte glömma bort att bilen är kanske en av människans största frihetsreformer under de senaste 150 åren. Och det är det faktiskt egentligen fortfarande, till stora delar. Och Något som man också kanske glömmer bort är att bilisterna betalar sina kostnader plus andra färdmedelskostnader också. En buss betalar inte sig själv precis en bussresenär eller tågresenär utan de är beroende av att bilisterna betalar överkostnader för sitt bruk. Ändå är det många människor som väljer att använda en bil. Jag tycker det är synd att man ska trycka ner Jag kan hålla med att där är ingen trängsel på den gatan just nu, Pilansvägen, men det ska inte bli någon trängsel heller. Sen måste vi också beakta att vi håller på och gör det trängre på andra ställen och då blir ju vissa andra vägar mer belastade. Det hör ihop. Det är alltså big picture här man måste tänka. Man måste ha ett lite helikopterperspektiv. Eller som man säger nu i moderna tider, drönarperspektiv. Då ser man att det är rätt vansinne att göra det. Jag medveten om att det blir lika många filer, men det blir mycket trängre och det trycks in bussfiler som kanske till och med gör att det bara blir en riktig fil på var sida. Det vet vi inte, men vi har sett det komma på många andra ställen. Så bifall till vårt avslagsförslag. Tack så mycket. Tack för det.
för det. Och nu ser jag inte någon annan talare anmäld så jag undrar om vi kan gå till beslut. Då finner jag att vi har två yrkanden, ett bifall till kommunstyrelsens förslag och avslagsyrkande från Moderaterna och SD. Var det väl bara i detta ärende tror jag. Då kan vi ställa dem mot varandra. Då frågar jag fullmäktige, kan vi bifalla kommunstyrelsens förslag? Kan vi bifalla avslagsyrkandet? Jag finner att vi har bifallit kommunstyrelsens förslag. just det reservationer såklart. Från Moderaterna och Skriftlig eller muntlig? Muntlig, muntlig och Nils Littorin också muntlig? Han har inte sagt någonting, men han kan ändå resa sig hela tiden. Nu behöver jag ställa frågan om vi ska köra vidare på de ärenden vi har kvar eller om fullmäktige tycker att vi ska ha en liten paus. Ska vi köra vidare på talarlistan? Jag finner att fullmäktige vill köra vidare på ärendelistan och därför går vi vidare nu till ärende.
14 som handlar om MKBNET och där ska vi väl läsa. Tack.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. Kommunfullmäktige beslutar att del av MKB NET AB enligt perimeter 2 ska upphöra med all operativ verksamhet den 31 2026 och att tillgångar verksamhets- och utvecklingsansvar från den 1 2027 överförs till Malmö Energi och Hållbarhet AB i Malmö stad. Kommunfullmäktige uppdrar till MKBNET AB och Malmö Energi och hållbarhet AB att teckna rörelseöverlåtelseavtal samt att vidta de åtgärder som krävs för att verkställa kommunfullmäktiges beslut i enlighet med vad som redovisats i ärendet. 3. Kommunfullmäktige godkänner förslag på villkorat aktieägartillskott om 9,4 miljoner kronor i enlighet med vad som redovisats i ärendet. 4. Kommunfullmäktige uppdrar till MEHAB att genomföra en extra bolagsstämma för att kunna besluta om att ta emot stadsnätet.
Nu tackar vi för det och så går vi in på talarlistan. Ordet är fritt, men Katrin Stjernfeldt Jammeh. Varsågod.
Ordförande, ledamöter, åhörare. Det här ärendet handlar om att överföra en del av MKB NET:s fibernät till Energi- och hållbarhets AB, alltså vårt kommunala energibolag Mehab. Från januari 2026 så samlades ansvaret för startnätet hos från januari 27 blir det ju samlas ansvaret för statsnätet hos Mehab och det är ett naturligt nästa steg i att samla ägandet av stadens fibernät i ett och samma bolag så det blir enklare att planera och bygga ut och underhålla. Mehab kommer i med det här ta över cirka 50 km fiberkabel och MKB kommer fortsätta att MKB kommer fortsätta att leverera bredband och tv och så till sina hyresgäster. Men Mehab tar alltså över själva infrastrukturen. Vi valde att starta vårt energibolag i kommunal regi för att bättre möta framtidens utmaningar inom energi och elektronisk kommunikation. Vi har sett ett behov av att återta kontrollen av samhällsviktig infrastruktur. Här handlar det om att skapa förutsättningar, möjligheter för Mehab framåt. Jag tänker att för många av framtidens lösningar som handlar om energidelning så kräver den snabb, robust, tillförlitlig uppkoppling. När fler kommunala aktörer bygger och förvaltar närliggande nät så finns en risk att resurser används till överlappande infrastruktur och det tar vi bort nu. Jag yrkar helt enkelt bifall till kommunstyrelsens förslag.
Tack för det. Då är det Anders Olin från Sverigedemokraterna som har ordet.
Tack för ordet, fru ordförande. Vi Sverigedemokrater har inget annat yrkande än det framlagda förslaget från kommunstyrelsen. Jag kan börja med att yrka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Sen jag började min politiska bana så har jag hela tiden med de statsdirektörer vi haft påpekat att det finns en enorm utvecklingspotential i det här bolaget. Tyvärr har inte MKB och vi som sitter i den där styrelsen, eller MKB NET lyckats med att utveckla och ta vara på den utvecklingspotential som finns i bolaget. Det är ett väldigt bra bolag. Det är ett bolag som genererar lite vinst som vi skjuter till Stadshus AB som sen kan dela ut det till olika kulturbolag som har ett underskott. Men ett medskick till Mehab. Ta vara på den här möjligheten. Gör någonting mer av bolaget och se till att ta vara på den där utvecklingspotentialen som finns i det här bolaget. En annan sak som jag vill lyfta, som man också kan läsa mellan raderna i remissvaret ifrån MKB, det är att precis som jag också tycker är att det här bolaget är är undervärderat. Jag vill också lyfta ett varnande finger för att om priset understiger marknadsvärdet så kan det utgöra en otillåten värdeöverföring enligt all bolagen och aktiebolagslagen. Och jag håller där. Tack.
Tack så mycket. Då kom en replik från Katrin. Varsågod.
Tack och det är egentligen inte så mycket replik som en upplysning till de som inte har läst själva ärendet. Här har ju sen gjorts en oberoende värdering om priset och MKB och Mehab är överens. Jag vill bara ha det att man har använt oberoende aktörer för att analysera den rimliga prissättningen. Tack.
Då tackar vi för den informationen. Jag har ingen annan talare anmäld. Är vi redo att gå till beslut? Ja. Det föreligger väl ett förslag, bifall till förslaget och då frågar jag KS, är vi överens om det att det finns bara ett förslag? Kan vi då yrka bifall till kommunstyrelsens förslag? Varsågod. Bifalla förslaget. Inte yrka utan bifalla.
Då går vi på nästa ärende och det är en motion av Jenny Bengtsson
Bengtsson och Jacqueline Malli.
Vi hade två byten innan ni får komma in. Jag ska bara ta de här. På plats nummer 6 lämnar Anna Ljunggren och Chris Kändler, Miljöpartiet, in. Och på plats 16 så lämnar Karin Elisabeth Falk på Malmölistan och Kenneth Nilsson från Malmölistan kommer in istället. Tack. Så, men då är det uppläsning först. Tack.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. Kommunfullmäktige anser motion av Jenny Bengtsson SD och Kacklin Mali SD om att införa uppmärksammande av yttrandefrihets- och demokratidagen besvarad med hänvisning till vad som redovisas i ärendet.
Och då lämnar jag ordet till dig Jenny. Till Katrin var det förlåt. Glasögonen av och på. Katrin Stjernfeldt Jammeh. Tack så mycket. Varsågod.
Ordförande, ledamöter, åhörare. Demokrati och yttrandefrihet är ju grundläggande värden som vi måste värna varje dag. Det handlar om rätten att uttrycka sina åsikter, rätten att tänka kritiskt, ta del av information och på olika sätt kunna påverka samhället. Vi delar motionärernas uppfattning att kunskap om demokrati och yttrandefrihet är viktigt för alla, alla Malmöbor. Samtidigt konstaterar vi att det bedrivs ett omfattande arbete redan i Malmö stad. Inom gymnasieskolan, inom vuxenutbildningen och SFI behandlas frågor om demokrati, mänskliga rättigheter och källkritik löpande i undervisningen. Genom integrationscenter och dialoger med socialtjänsten arbetar staden på olika sätt för att stärka kunskapen om samhället och människors möjlighet till delaktighet. Ett annat exempel är vi tog för inte så länge sedan ett initiativ till det vi kallar Malmö möts där staden tillsammans med civilsamhälle, akademin och andra aktörer på olika sätt lyfter frågor om demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Så sammantaget så menar vi att det är viktigt att uppmärksamma demokratin. Det är viktigt att fortsätta arbetet. Vi ser att det behöver göras årets alla dagar och med bakgrund av detta jag precis har sagt och det som görs så är kommunstyrelsens förslag att motionen just ska anses besvarad. Så bifall kommunstyrelsen.
Då är det en replik med Jenny Bengtsson. Tack.
Tack för ordet, fru ordförande. Det är bara en liten nyfikenhetsfråga. Vi har haft innan att andra har kommit upp och tagit debatter. Vi har ett kommunalråd som är ansvarig för demokrati och mänskliga rättigheter. Jag är lite chockerad att det är du Katrin som tar den här debatten och inte hon eftersom vi har en som är huvudansvarig för just området. Tack.
Tack för frågan. Vad bra att förlåt mig.
Då har vi 1967. har vi ett genmäle från Katrin och du får trycka in det. Förlåt.
Så då, då börjar jag om och säger tack för frågan. Vad bra att du ställde den. Vi har under den gångna mandatperioden haft ett kommunalråd med ansvar för demokrati och mänskliga rättigheter. Idag har vi ett kommunalråd med ansvar för funktionsstöd och mänskliga rättigheter. Demokratifrågorna ligger inte samlat på ett kommunalråd specifikt utan ligger någonstans så ligger den under kommunstyrelsen. Det står också i instruktionen på finans- och kommunalrådsroteln att det ligger där. Jag tror att vi tydligt ser att vi har ett gemensamt intresse här.
Tack för det. Och då ser jag att nu är det. Nej, du vill ha en slutreplik igen. Nej, tar vi bort den. Så
så är det huvudanförandet istället.
Innan vi får ordning på det. Så, då går vi in. Jenny Bengtsson har ordet.
Tack för ordet, fru ordförande. Det är av ytterst vikt att värna om yttrandefrihet och demokratin som vi har i Sverige. Speciellt för de som kommer till Sverige från länder där detta inte är en självklarhet eller ens existerar i deras länder. I Malmö bor och anländer många människor som kommer från länder med andra statsskick och kulturer och just därför anser vi Sverigedemokrater att det är av största behov att utbilda och sprida informationen om just yttrandefrihet och demokrati och vad det innebär. Denna kunskap är av betydelse för alla Malmöbor, men framför allt för gruppen nyanlända. Sverige är ett land som har stark yttrandefrihet och vår frihet kan också innebära en utmaning. Ett samhälle där människor får tänka kritiskt och utmana makten blir också ett samhälle som är sårbart för just desinformation. Idag finns det goda förutsättningar för att sprida sin åsikt väldigt snabbt och till väldigt många, vilket kan vara positivt. Dessvärre innebär det också att främmande makter kan om de vill påverka landets befolkning genom att sprida just vilseledande information. Det går också väldigt snabbt att göra detta och är väldigt effektivt. Så som läget är idag i världen och särskilt i Europa också där demokrati utmanas och utnyttjas till olika politiska syften så finns det ännu mer relevans för att lyfta vikten av att respektera denna och nyttja denna demokrati. Vi Sverigedemokrater menar att yttrandefrihets- och demokratidagen därför bör uppmärksammas årligen. Vi tycker att alla verksamheter inom kommunen ska involveras, inte bara SFI och Komvux, även om dessa kan vara prioriterade verksamheter. Men precis som man väljer i kommunen, man uppmärksammar olika helgdagar, man har olika kulturella fester etc. Då kan det väl vara väl att man uppmärksammar just yttrande- och demokratidagen den 3 oktober. I detta blir det mer neutralt att göra även detta uppmärksammande, så varför inte göra det? Vi tycker också att man bör lägga mer fokus på just yttrande- och demokratidagen årligen i skolan, i de olika nivåerna. Och precis göra det då kanske extra i samband med just den 3 oktober när denna dagen infaller. Och inte som det är nu. Nu baserar man oftast mer fokus på detta under vart fjärde år när det är det allmänna valet. Men varmed de andra tre åren pratas det inte så mycket om just dessa ämnen i skolan. Då är det mest tyst. Då hade man istället ordligen kunnat göra något återkommande inom skolverksamheterna för att belysa detta. Det är väldigt ofta vi får höra i Malmö att styret redan gör så pass mycket. Men här har ni faktiskt något rejält som ni kan implementera och använda ett material i olika verksamheter och vid olika tillfällen. Nyttja då detta här och bifall denna motion. Jag yrkar bifall till motionen.
Tack Jenny. Då är det replik Sofia Hedén.
Tack så mycket. Jag måste säga att jag studsade till där på slutet och det gör jag faktiskt i egenskap av min yrkeskarriär, nämligen efter 20 år som lärare. Kom inte här och säg att lärarna inte pratar om demokrati i skolan mer än vart fjärde år. Vi är några stycken här inne som har som yrke att undervisa. När jag tittar på dem så vet jag att de precis som jag undervisar om demokrati hela tiden, varje år och att det ingår i läroplanen. Och om Sverigedemokraterna tror att Malmö lärare inte följer läroplanen då tycker jag att ni ska ut och besöka verksamheten. Tack.
Tack. Då har vi genmäle av Jenny Bengtsson.
av Jenny Bengtsson. Tack för ordet. Det är inte att vi inte tror att lärarna inte följer läroplanen, det utgår vi ifrån att en lärare gör. Men det handlar om att man bör belysa denna dagen desto mer det finns en anledning så som världen ser ut. Många skolor där jag känner både elever och lärare görs det inte på samma sätt. Det kanske görs en liten rapport man ska lämna in, men man bör belysa detta. Detta är ett ämne som är av stor vikt i vårt samhälle, speciellt så som världen ser ut idag där demokratin faktiskt utmanas och utnyttjas.
Tack. Då har vi Nils Littorin har ordet. Varsågod.
Demokratidagen eller Malmö möts. Tack Katrin för att du påminde mig. Jag glömde räkna upp den innan över skatteslöseriet i kommunen. 8 miljoner kronor på arbetstid skulle journalister, politiker, allmänna tyckare, de vanliga Alexandra Pascalid, du får väl 60 000 i timmen där av Malmö kommun för att babbla på om sitt. Jan Emanuel fick väl lika mycket eller ännu mer behöver ju verkligen han bevara oss för fler demokratidagar på skattebetalarnas bekostnad. Jag förstår intentionen och håller med om delar av anförandet men inga mer sådana pengar ner i toaletten. Tack.
Hade du något yrkande Nils mer än att avslag.
på motionen.
Ja, den är besvarad så att säga. De Då måste jag fundera igen. Det var jag själv som ställde till. Vi har ett avslagsyrkande och vi har ett bifall till motionen och vi har bifall till kommunstyrelsens förslag, det vill säga besvarandet. Då ställer jag de två, vad ska vi säga här? Måste jag ju se. Jag måste ju ta fram. Ja, det kan jag göra. Jag kan ställa bifall till kommunstyrelsens förslag. Bifall till motionen. Jag glömde fråga om jag fick be till beslut men det kunde vi tydligen. Och sen är det då bifall till avslagsyrkandet. Då säger jag kan vi bifalla kommunstyrelsens förslag att den är besvarad? Kan vi bifalla motionen? Kan vi bifalla avslagsyrkandet? Då har jag tolkat det som att vi bifaller kommunstyrelsens förslag. Tack. Då går vi vidare. Eller vi har reservationer. Är det någon sådan? Muntli. Nils också. Ja. Då ska vi se här. Muntlig
Då går vi vidare till nästa motion som handlar om stärk resmöjligheterna för Malmös gymnasieelever och då har vi en uppläsning.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta ett. Kommunfullmäktige avslår motion av Magnus Olsson, Sverigedemokraterna, om att stärka resmöjligheterna för Malmös gymnasieelever.
Då lämnar jag ordet fritt och vi har en talarlista som inleds av Andréas Schönström. Varsågod.
Tack för det ordförande. Jag vill börja med att säga jag tycker i grund och botten faktiskt att Sverigedemokraternas motion är bra. Lite missvisande för rubriken talar om att man ska stärka resmöjligheter för gymnasieelever. Men förslaget handlar faktiskt inte om gymnasieelever. Det handlar om alla ungdomar i gymnasieålder och det är faktiskt en annan sak. Det är en bra idé att ge ungdomar gratis kollektivtrafik. Det är inget snack om saken. Det ökar möjligheterna till att börja leva sitt liv, sitt egna liv, stå på egna ben, upptäcka större delar av både hemorten men också vårt övriga landskap. Det är en bra idé. Och Tyvärr så är den också förbunden med en kostnad, en väldigt hög kostnad. Det är därför kommunstyrelsen landar sitt förslag också. Därför att det är inte möjligt i dagsläget att införa detta. Det innebär också att det finns en del gränsdragningsproblematik. Vi ska komma ihåg det att ungdomar som kommer hit och studerar från. Om det bara gäller gymnasiet så måste vi ta ställning till även de ungdomar som inte bor i Malmö. men studerar någon annanstans eller vice versa reser till Malmö. Av det skälet införde vi snarare en slags kompromiss inför den här sommaren, ungdomsbiljetten för alla barn och unga i just den här gymnasieåldern, eller 15-19. Vilket har varit en succé i Malmö precis som det var i Lund året före. Och då vet jag att den här succén kommer upprepas. I det förslag till budget som styret har också s å föreslår vi att den här ungdomsbiljetten ska komma tillbaka nästa sommar. Vi vet hur mycket det betyder för ungdomarna. Det är roligt att se att Sverigedemokraterna också går de här tankarna och inte bara är biltankar. Bifall till kommunstyrelsen.
Tack för det. Då går ordet till Magnus Olsson. Varsågod.
Tack så mycket. Man kan ha två tankar i huvudet samtidigt. Man kan både gilla bil och cyklar och kollektivtrafik. Till och med tre tankar. Men i sak så är vi faktiskt överens. När den här motionen hanterades i kommunstyrelsen så valde vi faktiskt att lämna bara ett särskilt yttrande. Så vi har inget bifallsyrkande på just den här motionen. Bara en liten kort bakgrundshistorik. Det var faktiskt att vi är ju förtroendevalda, vi är ju folkvalda, vi är valda av Malmöborna. Precis som alla ni andra politiker får man lite mejl ibland, telefonsamtal och så vidare. Den här motionen är i grunden en gammal vänsterpartimotion. Det är lite trevligt att det kan korsa såna vägar också. Men det var inte de som inspirerade, utan en förälder som var lite frustrerad över den här problematiken. Därför lade den här motionen för att få det ordentligt utrett och berett. Det har vi faktiskt fått. Vi har pratat mycket om ekonomi i dag tidigare med att använda pengar rätt eller göra korrekta prioriteringar. Men det vi kan konstatera är nu när vi har fått ett svar på motionen från de olika berörda förvaltningarna så måste man världen säga att så som vi föreslår i motionen skulle innebära att vi går lite för långt och det kommer bli alldeles för dyrt. På den grunden tycker vi inte att det är som det är utformat nu. Vi får återkomma med en modifierad, förändrad motion kring detta eller ett annat förslag. Men som det ligger nu och det svaret vi har fått så instämmer vi faktiskt i kommunstyrelsens förslag i detta fallet. Tack så mycket.
Tack för det. Då har jag ingen mer talare anmäld. Är vi redo att gå till beslut? Ja. Jag säger att det finns bara ett yrkande här och det är att tillstyrka kommunstyrelsens förslag om avslag på motionen. Är det rätt uppfattat? Tack. Då frågar jag fullmäktige kan vi tillstyrka kommunstyrelsens förslag? Ja, då finner jag att vi har gjort det. Så Det hade vi inte för det var ingen reservation här. Nej jag hade bara bestämt mig för att inte glömma bort dem flera gånger. Så då ska vi se här. Då har vi en motion från Lisbeth Persson Ekström SD om att ersätta benämningen brukare inom kommunens vård och omsorg och där har vi en uppläsning.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. Kommunfullmäktige avslår motion av Lisbeth Persson Ekström, Sverigedemokraterna, om att ersätta benämningen brukare inom kommunens vård och omsorg.
Tack för det. Då lämnar vi ordet fritt. Vi har en talarlista som inleds av Amani Loubani. Varsågod.
Tack, fru ordförande. Lisbeth och Sverigedemokraterna har lämnat in motionen om att ersätta begreppet brukare. eftersom då det kan vara nedsättande språkbruk gentemot Malmöbor som är målgrupper i olika förvaltningar i vår stad. Även det här är en motion som i grund och botten jag kan dela intentionerna i den här motionen att det är inte ett optimalt begrepp, begreppet brukare. som man använder inom socialtjänsten. Och förvaltningen försöker använda andra begrepp som hemtjänsttagare eller boende eller den enskilde om det är myndighetsutövning och så vidare. Vi håller med dig. Jag håller med dig. Förvaltningen håller också med dig i det här. Däremot så skulle vi inte kunna bara sluta använda begreppet eftersom det är en del av socialtjänstlagen. Här finns en lag som har definierat begreppet som handlar om att det är den som är föremål för eller det finns en pågående utredning så att man kommer att kunna bli föremål för socialtjänstens olika rättigheter. Grunden eller bakgrunden till det här begreppet handlar om egentligen den här politiska rörelsen som ledde till LSS:en, lagen om stöd och service till funktionshindrade. Man ville inte ha begrepp som är passiva där man är ett subjekt. Man ville ha begrepp som ändå signalerar att man är en brukare, en aktiv person som ska vara självständig, ha inflytande, ha delaktighet. Så bakgrunden till begreppet kommer ifrån en vilja av att man ska bruka någonting. I perioder har det lyfts kanske tankar om begreppet kund men det är inte heller rätt för man är ju faktiskt ingen kund som köper något och har då rätt till en bättre vård om man betalar mer. Man är inte kund i den bemärkelsen utan man är rättighetsbärare. Så de här olika förvaltningarna som har svarat på motionen har ju berättat det här att de inte använder ordet brukare i direkt kontakt och kommunikation men behöver ha en samlande terminologi så som Socialstyrelsen rekommenderar. Det är Socialstyrelsen, socialtjänstlagen som använder den här terminologin. Därför behöver man ha ett samlande begrepp när man pratar sinsemellan så att man förstår varandra. Det finns ju ett ändamål av språk och kommunikation och när aktörer pratar med varandra så så behöver man ha begrepp som alla är införstådda med vad de betyder. Och precis som du skriver i din motion så är det ju inte heller något annat begrepp som har lyfts varken till regeringen nu när nya socialtjänstlagen tagits fram eller heller i andra sammanhang. Så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Tack för det. Så har replik begärts av Lisbeth Persson Ekström. Varsågod.
Tack för ordet, fru ordförande. Jag börjar med att yrka bifall till motionen. Sen får jag faktiskt påstå med all rätt att Socialstyrelsen, det går inte att skylla på dem. Nu ska jag citera. De skriver exakt så här: Socialstyrelsens termologi rekommenderas vid skriftlig dokumentation om personer som får insatser från kommunen eller vården. Däremot är det inte en rekommendation för vilket ord man ska använda när man pratar med eller om personer som tar emot vård och omsorg eller benämner dem i tal. Så det är fel, det är generalfel. Det är på tiden vi lyfter våra äldre och inte håller på att håna dem. De är hyresgäster, de betalar sin egen lägenhet eller sitt eget rum. De betalar det med egna pengar. De är inga brukare, de är inga missbrukare, som det gärna klingar. Lyssna på PRO, SPF, lyssna på alla dem vad de säger. De vill absolut inte ha det i ordet.
Tack. Tack så mycket. Då har vi ett genmäle från Amani Loubani.
Tack, fru ordförande. Jag skulle inte säga att brukare och missbrukare är samma sak. Jag vill heller inte att vi använder nedsättande språkbruk mot människor som är missbrukare och kan behöva vård heller för den delen. Och jag tycker att våra äldre får känna respekt och förtjänar trygghet, förtjänar ett språkbruk som visar värdigheten och hur vi värdesätter dem i vårt samhälle. Men jag menar SPF och PRO där man lyfte andra exempel på ord man skulle kunna ha istället. som gentjänst, stjärna, rocker, livsnjutare, livsbejakare, människa, medmänniska och så vidare. Det är inte så att det är ett annat begrepp som socialtjänsten har anammat. Det här kommer från lagen och Socialstyrelsen som du refererar till har det inskrivet i lagen. Det är inte vi som väljer det språkbruket utan terminologin, fackterminologin är socialtjänstlagens terminologi. Tack för det.
det. Då är det slutreplik från Lisbeth. Tack för ordet. Ursäkta uttrycket, men det här är ren skitsnack. Så står det inte på Socialstyrelsens hemsida att Malmö negligerar de äldre i mångt och mycket. Det måste få ett slut. De måste få känna sig värdiga och inte bli kallade för brukare. Det är ett hån. Fråga alla pensionärsorganisationer. Fråga de äldre. De är hyresgäster. Tack.
Tack för det. Då har vi ett avslutande genmäle från Amani.
Tack. Lisbeth, det är faktiskt Sverigedemokraternas Tidöregering som precis tagit om socialtjänstlagen och befäst begreppet brukare. Jag säger det till dig att påstå att vi inte skulle värdesätta våra äldre för att vi följer socialtjänstlagen Det är lite att gå över gränsen känner jag. Jag har precis berättat att förvaltningarna använder inte ordet brukare när man kommer i kontakt med olika Malmöbor som är målgrupper för de här förvaltningarna. Däremot finns det en fackterm som ska användas när man kommunicerar olika aktörer emellan. Och den här facktermen har Sverigedemokraterna och Tidöregeringen precis befäst i den här nya socialtjänstlagen.
Då tackar vi för det och sen har det begärts replik av Nichlas Holmgren Gellersten.
Varsågod. Tack för det, ordförande Håkansson. Jag tänkte inte gå upp i den här debatten, men när Amani säger att hon delar i mångt och mycket baktanken till själva motionen i sig så blir jag ännu mer fundersam för att förslaget är att vi ska sluta använda benämningen brukare och istället använda mer respektfulla och ändamålsenliga benämningar. Amani Loubani, jag och några andra var ju till exempel på Centrala pensionärsrådets årsmöte där tjänstepersoner råkade försäga sig och benämna gruppen som brukar istället för till exempel Malmö behov av stöd eller dylikt. Problemet är ju att det funkar inte i verkligheten. Att man i sin sak har benämningen brukare mellan förvaltningen eller på en övergripande nivå, men i respekten mellan människor med Malmöbo i behov av stöd så ska man använda respektfulla benämningar. Tack.
Tack. Och då är genmäle begärt av Amani, varsågod.
Tack, fru ordförande. Det är en annan sak där Nicklas. Där håller jag faktiskt med. Vi har sagt att vi inte ska använda det här begreppet i kommunikation med målgrupperna. I så fall skulle inte det ha använts där och då på kommunala pensionärsrådet som det numera heter. Men jag förstår att när du sa centrala pensionärsrådet så menar du kommunala pensionärsråd. en ny benämning apropå benämningar. Men där kan jag hålla med dig. Däremot satt vi i nämnden nu senast, jag fick sitta och lyssna bara och då såg vi hur de senaste riktlinjerna faktiskt inte använder begreppet brukare utan använder hemtjänsttagare och boende. Så Så där i nämnden så såg vi hur man anpassar terminologin. Jag instämmer. Varför instämmer jag? Jo, för att det är så man upplever det själv. Om de äldre och pensionärsorganisationerna upplever att det här inte är ett lämpligt språkbruk så tycker jag att vi ska lyssna. Tack
Tack för det. Då är det slutreplik.
Tack för dig ordförande. Då är det verkligen dags att lyssna. Jag ska dra ett par exempel från verkligheten ute på ett boende. Det är inte Kerstin, det är inte Lisa, det är inte Ronny, det är boende nummer D. Det är Rom nummer 14, Rom nummer 8, Brukare 8. Det är väldigt mycket så som framkommer när man är ute och arbetar inom verksamheten. Vissa använder, jag var själv när jag var inom verksamheten väldigt noga med att använda vad heter du? Du ska inte begränsas till en siffra eller brukare, du är en person. Det framkommer inte idag. Man måste jobba än mer aktivt med det. Det här förslaget att faktiskt sluta upp med den här benämningen och använda bättre, mer ändamålsenliga benämningar, det är ett steg i rätt riktning. Tack. Tack för det. Då
Då har vi ett avslutande genmäle från Amani Loubani.
Tack. Jag tycker inte ens man ska kallas nåt annat begrepp om man bor på ett av våra boende eller utan då ska man kallas för sitt namn. Nån som själv jobbat inom LSS i tio år i Malmö stad skulle aldrig kunna komma på tal att vi skulle kalla nån av dem som bodde i våra gruppbostäder nåt annat än vad de heter. Det är människor man bygger en relation till. Jag känner inte riktigt igen beskrivningen. Däremot har jag precis bara varit här två veckor. Jag uttalar inte mig om hela förvaltningen. Men det vore väldigt oroväckande om det är så man talar om Malmöbor som får hemtjänst eller bor på våra gruppbostäder. Man ska kalla dem för sitt namn helt enkelt och där känner inte jag att begreppet brukare är problemet utan det är att man överhuvudtaget måste bygga den relationen som är personlig.
Tack för det. Då är det Lisbeth Persson Ekström som har ordet.
Tack för det, fru ordförande. Nu har min padda lagt av så att jag kan inte trycka in mig sen.
Då får vi ha hjälp här när det behövs.
Jag yrkade tidigare bifall till motionen och det gör jag igen för säkerhets skull. Många svenska kommuner har aktivt beslutat att sluta använda ordet brukare sedan väldigt länge i sin verksamhet. Det upplevs som opersonligt, respektlöst, nedvärderande och det klingar väldigt negativt. Många tänker att det är en missbrukare, det är ju det som hänger över dem. Det associerar också till att man förbrukar något när det istället handlar om omsorg av människor. Det ger helt fel kränkande signaler. Sen flera år tillbaka har Tingsryds, Östersunds, Lindesberg, Sala, Hässleholm, Kil och Ronneby bland annat använt andra värdiga benämningar som till exempel äldre, hyresgäst, boende eller medborgare eller för all del deras namn. Som jag sa tidigare så pensionärsorganisationer kämpar för att bli av med detta. Sen säger ni på flera ställen i svaret i dokumentationen att det är viktigt att använda samma begrepp i hela landet. Det är ju smällfel. Det gör oss inte så redan idag. I svaret påstår styret i Malmö att Socialstyrelsen vill använda termen brukare. Nu sa Amani något annat här, men i svaret står det att ni vill använda ordet brukare för ett samlat begrepp för alla som får individuellt behovsprövande insatser av socialtjänsten. Fortfarande är det fel. Att skylla på Socialstyrelsen, det går inte. Det stämmer inte, för det står inte så på hemsidan. Men vi kan notera att stelbenta Sossemalmö skiter fullständigt i och som vanligt de äldre. Att hånfullt kalla någon för brukare är enormt nedlåtande och det blir tanken till narkotika och missbrukare. I min och Sverigedemokraternas värld är de äldre värda mycket, mycket mer. Tack för ordet. Tack för det. Då är
Då är det en replik begärd av Amani Loubani. Tack fru ordförande. Ja Lisbeth, det får man fundera att du tror att Socialstyrelsen och socialtjänstlagen inte att den terminologin som är där inte ska gälla. Det förvånar mig. Det finns en lag, det är den terminologin som är där. Socialstyrelsen rekommenderar det som fackspråk. Men fackspråk är ingenting man använder ute när man träffar personer som är målgrupper som är föremål för till exempel hemtjänsttagare eller andra äldre Malmöbor. Vi talar förbi varandra där Lisbeth. Det som står här är att det är ett fackspråk som finns på hemsidan som står i lagen. Men att vi inte vill använda det. Eftersom om PRO eller pensionärsorganisationerna själva uppger att de inte gillar det här språkbruket så vill vi heller inte använda det. Men i fackspråk. Det är inte vi som står för det. Det är regeringen som ditt parti sitter med i som tagit fram den.
tagit fram den. Tack för det. Då har vi Du är i
Du är inlagd på ett genmäle. Tack för det. Jo, det står att man vill använda det i skriftligt språk och inte när man pratar med folk. Om du säger att ni använder det inte redan, varför ger ni avslag på motionen då? För det användes fortfarande trots att du säger att det inte gör.
Då är det slutreplik från Amani.
Tack fru ordförande. Eftersom vi inte kan besluta att ingen, inte arbetsmarknads- och socialnämnden, inte hälsovård och omsorgsnämnden och inte funktionsstödsnämnden inte får lov att använda en terminologi som finns i lagen. Förstår du vad jag menar? Det är en lag. Vi har pratat om att följa lagen, respektera lagen. Vi kan inte bryta mot lagen. Minns ni det när vi pratade om upphandlingar och lite annat? Här är ett sådant fall. Lagen har definierat sin terminologi. Malmö kan inte gå mot strömmen i hela Sverige. Precis som du själv har läst in dig på så är det inte ett språk som vi använder ett fackspråk i skrift. Men vi har i våra egna riktlinjer, i våra egna rutiner där nämnden kan styra så att det låter så att det är ett andra begrepp så använder man också andra begrepp. Tack för det. Då har vi
Då har vi ett avslutande genmäle för Lisbeth här. Tack. Jag tycker vi ska läsa in oss på den sociallagen tillsammans. För där står inte att vi måste, att vi ska, mer än i skriftpruror eftersom det används i muntligt, dagligt tal till de äldre. Så bör denna motion bifallas istället för A-propor. Men lite grann tycker jag det lyser igenom att detta är verkligen stelbent sossetänk som bara kör över de äldre. Tack.
Då tackar vi för det. Sen kommer nästa talare in och det är Albin Schyllert. Varsågod.
Tack för det. Tack för det ordförande. Jag tycker det är ganska roligt att följa den här debatten och hur Socialdemokraterna både försöker ha kakan och äta den. Man är strängt emot benämningen men man tänker inte göra någonting åt problemet. Det kanske egentligen inte är någonting nytt, det kanske snarare någonting som genomsyrar och det är så det är här i Malmö. Vi Moderaterna har ju inte valt att använda samma angreppssätt som motionären utan att vi har gjort så att så fort det dyker upp ärenden och handlingar i nämnden så är vi ganska noggranna med att läsa och rätta dem och faktiskt ta bort ordet och begreppet brukare. Det gjorde vi faktiskt till och med på senaste nämnden där Socialdemokraterna presenterade ett nytt program för principer för lokalförsörjning där man använde just begreppet brukare. Så att håller vi inte koll och inte driver frågan så blir det ju heller ingen förändring. Så med det så tycker jag det är ganska enkelt. Vi yrkar bifall till motionen. Tack.
Tack för det. Då har vi replik från Amani Loubani.
Tack fru ordförande. Ja men för tydlighetens skull precis som Albin sa nu så är ju det här så var det ju så på senaste nämnden att man ändrade för att man ändrade och skrev hemtjänsttagare tror jag för mig eller boende på sittande nämnd när ni föreslog så ändrades det. Så det jag försöker säga, nu sitter inte jag i nämnden ännu, det kommer först i januari. Men det jag menar är att det är en diskussion som man tydligen har haft i nämnden, som folk är överens om, där jag också hör att pensionärsorganisationerna också tycker så. Det är det jag försöker säga, att jag håller med om att vi ska använda andra begrepp för att tillmötesgå det önskemålet, men vi kan med det sagt inte förbjuda användningen av begreppet brukare eftersom det är ändamålsenligt samlingsbegrepp utifrån att det är det som används på SKR till exempel eller inom Socialstyrelsen och runt om i kommuner i Sverige.
Tack för det. Då är det replik begärd av eller genmäle begärt av
Albin Schyllert. Tack för det. Jo, men Amani, vad du åker upp och säger på SKR-konferenserna är inte riktigt det motionen handlar om, utan nu handlar det om hur vi i Malmö stad ska uppträda och hur vi ska benämna målgruppen. På senaste nämnden så så föreslog vi att vi skulle ta bort det som sagt ordet brukare. Då föreslog vi att vi skulle använda begreppet Malmöbor istället. Det tycker jag ofta är ganska passande för det är de vi finns till för och det är de vi ska hjälpa med våra insatser. Så jag brukar personligen prata om Malmöbor och inte om brukare. Sen kan jag hålla med att det kan finnas andra kontexter i andra sammanhang där det kanske är sämre men jag tycker det blir sällan fel i alla fall. Så det är den benämningen vi brukar använda när vi tvättar era ärenden. Tack.
Då är det slutreplik från Amani Loubani.
Ja, tack. Då är vi ändå lite överens. Du sa precis det här att när det kommer till fackspråk så är det en sak men att vi ska se till att ärendena har ett respektfullt språkbruk utifrån att inte använda begreppet brukare och att vi kan använda begreppet Malmöbor som jag tycker är ett fint begrepp Och då tänker jag att eftersom jag tillträder i nämnden i januari så lovar jag Albin att vi kommer hålla ögonen på det här tillsammans och se till att det står rätt och Lisbeth också att det är Malmöbor och att vi inte använder begreppet brukare så mycket som bara är möjligt. Och där vi inte kan, om det är juridiskt eller andra tillfällen, då kan vi liksom inte. Men där vi kan så kommer vi att samarbeta så se till att det här blir så bra som möjligt. Okej,
Och ett avslutande genmäle från Albin. Tack för ordet. Nej, vi är tyvärr inte överens och det är ju beklagligt. Vi i oppositionen kommer fortfarande fortsätta driva den här frågan på lite olika sätt. Det kanske blir en ny motion eller initiativ och vi kommer fortsätta tvätta de texterna ni lägger fram. För vi tycker nämligen inte man ska använda det här begreppet längre och därav så yrkar jag också bifall till motionen. Sen är det ju så att det här är ju liksom att det här är inte första gången det händer att vi behöver ta tag i de här texterna och tvätta dem. Vi har gjort till exempel i nämndens budget flera gånger. Men situationen är heller inte nattsvart. Jag tycker faktiskt man märker på många tjänstemän och andra som håller dragning att även om det händer att vissa använder begreppet brukare så är det faktiskt ganska många som anstränger sig för att inte göra det. Så framtiden är ljus. Tack.
Tack för det. Då är det Kaj Victorins tur att inta talarstolen, Centerpartiet.
Tack ordförande. Det här begreppet har tillämpats nu ett antal decennier och det har successivt blivit alltmer negativt laddat. Ser man det ur ett äldre perspektiv så kan man idag konstatera att det är förbrukat. Äldres organisationer benämner det här idag som att det är nedsättande, det är nedvärderande, det är respektlöst och till och med ovärdigt. De stora pensionärsorganisationerna har länge jobbat för att få bort det här begreppet. Många kommuner har valt också att inte använda begreppet. Det startade väl redan för ett femtiotal år sen i de första kommunerna. Allt fler har valt den vägen att inte använda begreppet. Från Centerpartiets sida ser vi detta ur ett äldre perspektiv. Det är förbrukat. När det behandlades i hälsa, vård- och omsorgsnämnden så sa vi gemensamt, Centerpartiet och Moderaterna att det behövs en ersättningsprocess. Att få igång en sådan ersättningsprocess kan man ju åstadkomma genom att bifalla den här motionen. Amani sa i sitt första anförande att man delar intentionerna i motionen. Precis de orden står i vår reservation i hälso- och vård- och omsorgsnämnden. Vi delar också intentionerna i motionen och Det innebär konkret att man klart bifaller motionen. Därför då sätter man fart på den här ersättningsprocessen. Det vore värdefullt om styret i Malmö vågar ta ett sådant initiativ att bifalla tillsammans med oss övriga. Vi verkar överens om att vi delar intentionerna. Hade vi gjort detta gemensamt hade vi också tillsammans med övriga kommunsverige börjat bearbeta Socialstyrelsen att sätta igång en nationell ersättningsprocess. Och det är ju inte så som Amani säger att det skulle vara ett lagbrott att inte använda begreppet. Alla de här kommunerna som redan har valt att inte tillämpa brukare, de är ju inga lagbrytare. Jag tror de har en mycket trevligare tillvaro i umgänget med sina pensionärsorganisationer som har kämpat för detta i åratal. Centerpartiet ser detta ur ett äldre perspektiv. Därför yrkar vi bifall till den här motionen. Vi måste få igång en ersättningsprocess även i Malmö.
Tack så mycket. Då lämnar jag slutligen ordet till Nichlas Holmgren Gellersten. Så här långt.
Tack för det ordförande. Då ska man säga att jag delar i mångt och mycket det Kaj framförde här. Mycket handlar framför allt, jag skulle vilja beskriva det som en kulturförändring ute i verksamheterna. För det är en jättestor verksamhet. Vi har väldigt många anställda. Det är väldigt många som nyttjar olika insatser som vi erbjuder inom framförallt hälso- och vård och omsorgsnämnden. Carl Strömbäck är terminolog på Socialstyrelsen och han beskriver att Det här begreppet brukar en enorm heterogen grupp människor. Definitionen omfattar allt från nyfödda barn till mycket gamla människor. Den omfattar både den som bär ett trygghetslarm men kanske aldrig behöver använda det. Och den som får assistans dygnet runt. När man pratar om alla de här människorna så generaliserar man väldigt mycket. Det är Malmöbor som är i behov av ett äldreboende. Det är Malmöbor som är i behov av hemtjänst. Där finns fyndiga, trevligare ersättningar för detta. Vi måste inte låsa oss vid att för att Socialstyrelsen har rekommenderat det så ska vi ändå använda det. Vi måste få till en kulturförening så att vi fasar ut det här kyliga, nedvärderande ordet brukare till någonting mycket bättre, vilket Lisbeth Persson Ekström från Sverigedemokraterna föreslår. Tack. Tack
Tack för det. Då har replik begärts av Lisbeth Persson Ekström.
Replik på Niclas, men det är väldigt kort och jag vill yrka på att motionen ska ändras från avslag till besvarad minst i alla fall eftersom det verkar som att styret vill ha detta eller påstår sig redan ha det. Så jag tänkte jag infliknar det här. Det är mitt yrkande.
Är det i andra hand? Alltså, bifall i första hand.
fall i första hand.
och besvara de andra. Då lämnar jag replik till Amani Loubani.
Ja tack och eftersom det har redan beretts så tänker jag yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Jag förstår precis vad Lisbeth menar. Det låter som att det är besvarat. Men jag vill ändå förtydliga för salen här att vi kommer att jobba med policyn för mänskliga rättigheter även i hälsa vård och omsorgsnämnden Inom ramen för mänskliga rättigheter handlar det också om språkbruk, kultur, delaktighet, involvering. Där har vi också möjlighet att prata om just kulturfrågan som du lyfte Nicola för det tycker jag är intressant. Även om jag inte har hunnit fånga vad det är för kultur ute på de olika verksamheterna så finns det ju all anledning att nu när vi tar nya tag att titta på hur ser arbetet med mänskliga rättigheter ut och hur kan då språkbruket generellt vara så bra som möjligt för att vi vill ju möta malmöbornas behov även när det kommer till terminologi.
Förlåt. Henmäle från Nicklas.
Holmgren Gellersten. Tack för det ordförande. Detta sätter väl fingret på det hela att det finns behov av en förändring och den här motionens förslag kommer tillgodose de behoven för att få till den förändringen som krävs. Vi behöver fasa ut det här begreppet, ersätta det med mer ändamålsenliga begrepp. Men Om man nu tänker sig att det inte är något problem annars man brukar, varför reagerar pensionärsorganisationerna? Varför reagerar enskilda? Varför reagerar anhöriga? Man måste se någonstans till helheten. Där finns ett missnöje med detta. Bakgrunden till den är inte så svår att förstå. Det är ett kyligt och nedvärderande begrepp och därför vill vi sätta att vi ska ersätta det med mer ändamålsenliga begrepp. som faktiskt ser människan och människovärdet bakom den person som är i behov av stöd från oss. Tack.
Då har vi en slutreplik från Amani Loubani. Varsågod. Tack.
Ja, om nu när det är så att äldre Malmöbor upplever att det här inte är ändamålsenligt begrepp så är det så. Jag tänker att som nytt kommunalråd på det här området så ser jag fram emot en ett gott samarbete i nämnden och vi kommer inleda med en hel dag där vi kommer att prata och blicka framåt mot hela mandatperioden. Jag kommer att lyssna på alla ledamöter och ersättare från alla partier och hoppas på att vi kan jobba för att Malmöbor ska känna att de är sedda, hörda och respekterade och också se till att passa på att öka kvaliteten och leveransen då kopplat till äldreomsorgen, både hemtjänsten och ordinärt boende. Så att det är det jag kan säga att jag ser fram emot att vi jobbar med alla de här frågorna för även om det finns kulturer där ute som är bra, jag kan inte liksom uttala mig om det nu så vill vi alltid bli bättre.
Nu börjar jag nu bli trött. Tack för det. Då har vi ett avslutande genmäle från Nichlas Holmgren Gellersten.
Tack för det ordförande. Om vi nu ska samarbeta så kan vi börja med att bifalla motionen för vi verkar vara rörande överens om att begreppet brukare är inte så ändamålsenligt. Vi kan börja med i den änden. Så har vi börjat någonstans ifrån. Det som man ska ha med sig är att det finns ett missnöje bland Malmöbor idag med det här begreppet. Lisbeth Persson Ekström och SD står sig bakom att vi ska ändra på detta. Vi vill ha ett begrepp som ser människan bakom behovet. För det är behovet som definierar vad du behöver. Behöver du en bostad? Behöver du ett äldreboende? Behöver du hemtjänst? Vad är behovet? Det är inte att bruka. De har betalat in psykologin skatt i väldigt många år för den här tjänsten som man då tar när åldern ofta tar ut sin rätt och nyttjar den. Men Men jag skulle säga också att jag yrkar bifall till motionen om jag inte redan har gjort så.
Tack för det. Nu ser jag inga mer på talarlistan. Är fullmäktige redo att gå till beslut? Med emfas. Då har vi tre förslag att ta ställning till. Då tänker jag att om vi först tittar ställer bifallsyrkandet mot att den ska betraktas som av besvarad mot varandra så vi har ett huvudförslag och så ställer det mot kommunstyrelsens beslut. Skulle vi kunna göra på det viset? Det går inte. Vi tar bifall mot avslaget. Är alla med på det? Då finner jag att vi ska göra så. Då ställer jag bifall mot avslag. Kan vi bifalla kommunstyrelsens beslut om avslag av motionen? Kan vi bifalla Sverigedemokraternas, Moderaternas och Centerpartiets bifallsyrkande? Jag finner att vi har bifallit kommunstyrelsens förslag till beslut. Så tack, då går vi vidare på reservation har vi här till och med skrivit en skylt, ännu glömmer jag det. Blir den muntlig eller skriftlig? Muntlig och från Centern muntlig och muntlig. Tack för det.
Då kommer vi till nästa punkt som ju också omedelbart ska justeras. Det är val och avsägelser. Där tänker jag att valberedningens ordförande kommer upp och säger några ord. Ja. Ja, varsågod Anders Rubin.
Tackar. Jag ska inte säga så mycket utan yrkar bara bifall till valberedningens förslag. Då
Då är min fråga, är vi färdiga för att gå till beslut eller är det nog med förslag? Bra. Då frågar jag, kan vi anta valberedningens förslag till beslut? Tack och då har vi en omedelbar justering så då kommer vi att läsa eller du läser upp Daniel.
Paragraf 261 Val och avsägelser kommunfullmäktige oktober 2026. Beslutsgång. Anders Rubin, Socialdemokraterna yrkar bifall till valberedningens förslag. Beslut. Kommunfullmäktige beslutar 1. Kommunfullmäktige godkänner avsägelserna för politiska uppdrag i enlighet med vad som redovisats i ärendet. 2. Kommunfullmäktige godkänner val samt nomineringar till politiska uppdrag enligt vad som redovisats i ärendet. 3. Kommunfullmäktige godkänner nomineringar till nämndemannauppdrag enligt vad som redovisats i ärendet. 4. Kommunfullmäktige justerar paragrafen omedelbart. Protokollet för detta ärende läses upp och förklaras omedelbart justerat.
Tack så mycket. Då är vi klara att gå in på nästa ärende som är ärende 19, anmälan av inkomna skrivelser. Ordet är fritt. Kan vi gå till beslut? Kan vi lägga anmälan av inkomna skrivelser till handlingarna? Svar ja.
Sen har vi ärende nummer 20, anmälan av inkomna ärenden som ännu inte underställts kommunfullmäktiges prövning. Jag lämnar ordet fritt. Kan vi gå till beslut? Kan vi lägga anmälan av inkomna ärenden som ännu inte underställts kommunfullmäktiges prövning? Lägga dem till handlingarna? Svar ja, tack. Nästa punkt är inkomna interpellationer. Där har inte jag hittat någon i alla fall. Då skulle vi kunna säga så här.
att då avslutar vi dagens kommunfullmäktigemöte och jag tackar alla för detta och för att ni har haft en viss fördragsamhet med mig. Tack. Tack.
Textversion av sändningen. 1211 repliker i 31 avsnitt, ca 45 000 ord. Framställd med Cybercaster.
Den här sändningen undertextas direkt av skrivtolkar. Vid eventuella fel i text eller grafik är det alltid det talade ordet som gäller.
Kontakta Wallen Media AB
info@wallenmedia.se
040-6444800
I videoarkivet har vi samlat alla tidigare sändningar. Där kan du titta på dina favoriter igen.